Stäng fönster Tomelilla kn, RENEN 1:1 ONSLUNDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Onslunda kyrka och kyrkogård ligger mitt i Onslunda by tätt omgiven av bebyggelsen. Äldsta skriftliga belägg för Onslunda är från 1401 då det stavades Othenlundae. Namnet har sannolikt betydelsen ”Odens lund” en offerplats till Oden. Söder om byn finns en bäck och sankmarker som kan ha haft betydelse som offerplatser under förhistorisk tid. En offerkälla har enligt tradition funnits öster om byn. Den medeltida kyrkan byggdes vid 1100-talet eller 1200-talets början och var helgad åt evangelisten S:t Matteus. Enligt en sägen skulle kyrkan byggas på en plats något norr om den nuvarande byn men genom magi flyttades byggnadsmaterialet till en annan plats på nätterna. Till slut var man tvingad att bygga kyrkan på denna plats. Av den medeltida sockenkyrkan finns inga bevarade rester ovan mark. Kyrkan revs på 1800-talet när den nuvarande kyrkan uppfördes norr om den gamla kyrkplatsen. Enligt beskrivning av den gamla kyrkan av C. G. Brunius bestod kyrkan av ett västtorn, långhus, kor och absid. Murarna var försedda med skråkantad sockel och omfattningar huggna av kalksten. Tornet tolkade Brunius som ursprungligt. Detta hade kvadratisk grundplan och rundbågiga ljudöppningar mot väster, senare igensatta. Bottenvåning täcktes av ett tunnvalv med vederlag mot norr och söder. Långhus och kor var slagna med ”vanliga valv” sannolikt avses kryssvalv, och absiden täcktes av ett hjälmvalv. Brunius beskrivning nämner också att ett yngre torn skulle vara uppfört antingen ovanpå det delvis raserade, medeltida tornet, eller väster därom; anteckningarna är något svårtolkade. Enligt en lantmäterikarta från 1700-talet fanns vid denna tid en utbyggnad vid långhusets norra sida, sannolikt ett vapenhus. Före 1600-talet bestod byn framför allt av självägande bönder men år 1635 fanns endast en självägande bonde kvar. Övriga gårdar hade blivit arrendegårdar under Ugnslunda ladugård tillhörande Henrik Hvitfeldt på Tunbyholms säteri. Idag finns inga spår av Ugnslunda gård i byn. Utifrån en karta över byn från 1700-talet låg gårdarna huvudsakligen samlade i två stråk, ett östligt-västligt och ett från norr till söder. Kyrkan låg i byns sydöstra utkant. Omkring tiden för laga skiftet år 1832 var Onslunda en av Skånes största byar med 53 gårdar och bildade en egen socken. Sedan skiftet har byn vuxit ytterligare och hade vid 1900-talets början en småstadskaraktär med lanthandel, järnvägsstation och medborgarhus. En äldre kärna med välbevarad traditionell bebyggelse av gårdar och gatuhus ligger ännu samlad kring kyrkan. I utkanten av byn ligger årsringar med modernare bostadshus. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Onslunda 39:1. Fornlämningen avser Onslunda gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Onslunda kyrka omges av en kyrkogård som utvidgats i etapper. Utifrån en lantmäterikarta från 1700-talet tycks kyrkogården ha haft en närmast kvadratisk form med den medeltida kyrkan placerad i dess mitt. Någon gång före 1864 utökades kyrkogården något mot norr och mot söder, sannolikt i samband med att den nya kyrkan byggdes. Kring 1939 gjordes en viss reglering av gamla kyrkogårdens östra gräns och år 1987 utvidgades kyrkogården mot öster och en minneslund anlades på den nya delen. Kyrkogården sluttar svagt mot söder. Norr om kyrkogården ligger intilliggande fastigheter relativt högt över kyrkogårdsmarken. Huvudingången, med kraftiga åttkantiga stenpelare och grindar av järnsmide, finns i väster framför kyrkans huvudentré. Ytterligare en ingång med liknande utseende finns i norr och i söder finns ett par mindre grindöppningar. Kyrkogården omges av häckar av hagtorn med en låg stenrad utanför, eventuellt lämningar efter en äldre stenmur. En lite högre stenmur finns utmed kyrkogårdens södra sida. Södra mursträckningen har karaktär av stödmur eftersom marknivån på kyrkogården ligger betydligt högre än bygatan. En del återanvänd sten från den gamla kyrkan finns i mursträckningen. Gamla kyrkogårdsdelen begränsas av oxel i väster och norr samt lind i öster. Stora delar av kyrkogården är grästäckt med grusade huvudgångar. Aktiva grusgravplatser ligger insprängda mellan gräsgravarna och kantas huvudsakligen av stenramar. Några enstaka buxbomsinramade gravplatser finns bevarade. Gravstenarna är av blandad ålder. Många är höga karaktärskapande stenar från det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Öster om kyrkogården finns en nyare del med lapidarium för återlämnade gravvårdar samt minneslund, askgravlund och askgravplatser. Den nya delen består till stora delar av grästäckta ytor med en del buskage och begränsningshäck av liguster. Längs norra och östra sidorna växer en trädkrans av oxel. Minneslunden är grästäckt med gångyta täckt av smågatsten med en låg, rund smyckningsplats. Byggnader på kyrkogården Norr om kyrkan ligger ett litet förvaringsskjul som tidigare har varit toalettutrymmen för damer och herrar med ingångar från gavelsidorna. Numera finns enbart ena ingången kvar och den andra är igensatt. Byggnaden är sannolikt mu-rad av kalksandsten, och taket är ett pulpettak. Väster om kyrkogården ligger ett bårhus uppfört 1934. Bårhuset utvidgades år 1975 med toalettutrymme och lunchrum för kyrkans personal. Ombyggnaden skedde sannolikt efter ritningar av Torsten Leon Nilson. Byggnaden har putsade och vitmålade fasader med höga gavlar. Längst ned finns en svartmålad sockel och murarna avslutas med ett murat listverk i två skift. Muröppningarna har stickbågig form i den äldre delen och rakt avslutade i den södra, tillbyggda delen. Dörrarna är brädtäckta och brunmålade och fönsterbågarna är av brunmålat trä. En större port finns i norra sidan samt i öster och i söder finns en mindre dörröppning. I gavelsidan över den norra porten finns ett latinskt kors. Taket består av ett sadeltak av enkupigt rött tegel. Utanför kyrkogårdens västra entré finns också ett mindre skjul med putsade och vitmålade fasader och pulpettak. Ingång till byggnaden är från södra sidan genom en stor stickbågig port med svartmålad trädörr. Källor Underhållsplan för Onslunda kyrka, Ponnert Arkitekter 2008. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Internet Ortsrapport Onslunda, Tomelilla kommun 2002 framtagen av Regionmuseet Landsantikvarien i Skåne. Websida: https://www.tomelilla.se/bygga-bo-miljo/kommunens-planarbete/ovriga-planer-dokument/ Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, Websida: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html |
