Stäng fönster Tomelilla kn, BENESTAD 55:1 BENESTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Benestads kyrka ligger i sydöstra Skåne i södra utkanten av Fyledalen, väster om Tomelilla. Fyle-dalen karaktäriseras av ett kuperat och naturskönt backlandskap av åkrar och skogar. Fyleån något väster om Benestad utgör en markerad sänka landskapet. Området har varit bebott sedan stenåldern. Äldsta skriftliga belägg för Benestad är från 1437 men namnformen kan tyda på att byläget har sitt ursprung i folkvandringstid/vikingatid. Kyrkan byggdes under tidig medeltid i sydsluttningen av en höjd. Före enskiftet bestod Benestads by av en klungby där gårdarna huvudsakligen låg i sluttningen söder om kyrkan. På 1700-talet tillhörde majoriteten av gårdarna i byn Örups gods, en senmedeltida borganläggning sydost om Benestad. Stora delar av socknen har också tillhört Högestads fideikommiss. Vid enskiftet flyttades flera gårdar ut från byn som fick ett glesare utseende. Sedan skiftet har byn förtätats och idag ligger bebyggelsen samlad kring vägarna där dess centrala delar utgörs av trevägskorsningen söder om kyrkan. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Benestad 38:1. Fornlämningen avser Benestads gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Den äldsta kyrkogården hade närmast kvadratisk form och kyrkan var placerad i dess mitt. Redan vid 1700-talets slut var kyrkogården kringgärdad av en stenmur avtäckt med hällar av komstasten. Ingångar till kyrkogården fanns i sydväst och sydost. Vid enskiftet flyttades en gård söder om kyrkan ut ur byn och bytomten avsattes för skol- och fattighusplats. Omkring 1916 utvidgades kyrkogården mot söder på denna tomtplats och fick sin nuvarande utsträckning. Ungefär vid denna tid planterades en trädkrans av lindar kring kyrkogården. Kyrkogården var vid tidigt 1900-tal indelad i rätlinjiga kvarter avgränsade med klippta häckar och grusade gångar. År 1921 godkändes anläggandet av en ny begravningsplats i byns södra utkant, cirka 500 meter söder om kyrkan. Den gamla kyrkogården har en avlång rektangulär form och inhägnas av en kraftig stenmur kring de äldre delarna samt hela östra sidan. Den södra utvidgande kyrkogårdsdelen inhägnas i väster och söder med ett järnstaket. En grindöppning finns i sydvästra hörnet med samma utseende som staketet. Både grindparti och järnstaket bör vara från omkring 1921. I sydost finns två öppningar i muren till ett bårhus och en öppning med trappgenomgång med kalkstenstäckta steg finns också i murens nordöstra del intill kastalen. Denna leder till skolhustomten. Från huvudingången i sydväst leder en bred, grusad gång längs kyrkogårdens västra sida och fram till kyrkan. Gångstråk finns också runt kyrkan och längs södra kyrkogårdssidan. Öster om kyrkan leder en trappa av kalkstenshällar upp till kastalen. Kyrkogården är i stort sett helt gräsbevuxen med enstaka grusgravplatser och gravplatsplanteringar insprängda i gräsmattan. Begränsningshäckarna som syns på äldre fotografier finns inte kvar. Kyrkogårdens trädkrans är delvis bevarad i form av höga lindar i öster, söder och sydväst. Byggnader på kyrkogården Utanför kyrkogårdens sydöstra gräns ligger ett kombinerat redskaps- och bårhus. Bårhuset är uppbyggt av tegel på en gråstensgrund med slammade och kalkavfärgade fasader. I söder finns en bred, rakavslutad inkörsport med kalkstensomfattning. Bårhuset har markerade hörnkedjor och gavelkrönet markeras av en trappstegsformad fris. Över porten finns ett kors i relief. Mot norr har bårhuset förlängts med förrådsutrymmen med inkörsport från öster. Taket består av ett sadeltak av svartmålad plåt. Kastalen Kastalen utgörs av ett kraftigt torn med kvadratisk planform. Murarna är uppbyggda av fältsten med tegelmurade öppningar. Fasaderna är liksom kyrkan spritputsade och kalkvittade. Kastalen har kvar sina höga murade tegeltinnar med blinderingar mot söder och norr. Den södra sidan, som murades om vid tidigt 1900-tal, är uppmurad med rakslutna blinderingar. Norrsidan med spetsbågigt murade blinderingar bevarar möjligen ett mer ursprungligt utseende. Ingången till kastalen är från söder och har stickbågig form. Dörren består av brädor och är utvändigt klädd med träpanel med fiskbensläggning. Numera har kastalen endast ett övre våningsplan men ytterligare ett våningsplan har funnits från början. Längs norra sidan finns en ursprunglig, murad trappa, med steg täckta av kalksten. I den tegelmurade ingången till trappan finns ursprungliga, slevdragna fogar. I övrigt är kastalens murverk invändigt oputsat med grovt utdragna fogar. Det övre våningsplanet utgör klockvåning med en klockstol för kyrkans två ringklockor. Såväl taklag som klockbocken förefaller vara relativt sentida och till stora delar av fur. Till klockvåningen finns fyra stickbågiga öppningar och ljusöppning finns också till trappuppgången vid kastalens norra sida. Källor Kan murningtekniken datera medeltidskyrkorna?, Barbro Sundnér, ingår i Medeltiden och arkeologin, red. Anders Andrén, Lund 1986 Kyrkor och herravälde, från kristnade till sockenbildning i Skåne, Mats Anglert 1995. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2008. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Underhållsplan för Benestads kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2005. Underhållsplan för Benestads nya kyrkogård, Emelie Petersson och Tony Björk, Regionmuseet Kristianstad, Rapport R2015:47, 2015. Underhållsplan för Benestads gamla kyrkogård, Emelie Petersson och Tony Björk, Regionmuseet Kristianstad, Rapport R2015:46, 2015. Internet Tomelilla kommun, Länsstyrelsens översiktliga kommunbeskrivningar. Websida: http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktliga-kommunbeskrivningar/Pages/Tomelilla.aspx Fornsök websida: http://www.raa.se/hitta-information/fornsok-fmis/ |
