Stäng fönster Arboga kn, STADSGÅRDEN 1
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Fastigheten Stadsgården 1 ingår i den bebyggelsemiljö av handels- och hantverksgårdar som kantar stadskärnans åstränder och ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av ekonomibebyggelsen är ombyggd till boningshus. Tomterna är ofta rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorad på flertalet byggnader. Drag som för tankarna till 1700-talet. Färgsättningen går i ljusa pastellkulörer. Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Knutar, vindskivor och foder har tyvärr ofta en svart kulör vilket bryter mot traditionen som varit falurödfärg eller rödtjärning samt senare exempelvis pärlgrå linoljefärg på foder. Denna fastighet med sitt centrala läge mellan Arbogaån och Stora torget har en anrik historia som finns belagd genom rådstuguprotokoll sedan mitten av 1400-talet. Bland annat tillhörde den under medeltiden Julita kloster. Fastighet har tidvis bestått av 2 eller t.o.m. 3 tomter. Av tradition bodde stadens borgmästare här enda fram till mitten av 1700-talet. Tomterna har benämnts stadsgårdarna sedan 1628 då staden under en period blev ägare till åtminstone delar av fastigheten, förmodligen hela. Under medeltiden torde fastigheten varit bebyggt med ett boningshus inne på gården, en loftbod med svalgång åt gården och baksidan åt gatan samt en källarstuga också den inne på gården. Idag återstår endast källaren till källarstugan som består av tre skilda källarrum förenade av en korridor. Exteriören till den nuvarande huvudbyggnaden mot torget med sitt säteritak och reverterade fasad stammar huvudsakligen från första delen av 1700-talet då en genomgripande ombyggnad eller möjligen nybyggnad genomfördes av dåvarande ägaren borgmästare Schwede. På ägokartan över Kafvelstena från 1773 finns huvudbyggnaden illustrerad som Doktor Gahns gård. Överläkaren D:r Nils Gahn blev ägare till fastigheten 1775. 1876 skedde ytterligare en fasadrenovering. Hur mycket som är äldre i denna byggnad liksom i övriga byggnader på fastigheten är omöjligt att avgöra utan ingående studier. Fastigheten är ett typexempel på bebyggelse som levt med i tiden vilket är så vanligt förekommande i Arboga stadskärna. I extremfallet kan därför en byggnad innehålla element från medeltid fram till våra dagar. Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1452 (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1961 och 1972-73). |
