Stäng fönster Arboga kn, ÅLDERMANNEN 3 M.FL.
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Fastigheten Åldermannen 3,4 ingår i den bebyggelsemiljö av handels- och hantverksgårdar som kantar stadskärnans åstränder och ågränder. En trähusbebyggelse som med tiden i varierande grad förändrats men som kan ha sitt ursprung så långt tillbaka som 1600-talet och kvarvarande exteriöra detaljer från 1700-talet. Bebyggelsen består i allmänhet av en huvudbyggnad mot gatan sammanbyggd med ett flertal ekonomibyggnader. Tillsammans med angränsande bebyggelse bildas en u-formad gårdsbildning med den öppna sidan mot ån. Fastigheterna har ofta egen brygga och en solitär byggnad i anslutning till ån. Delar av ekonomibebyggelsen är ombyggd till boningshus. Tomterna är ofta rätt trånga och den inre gården nås som regel via en portöppning i huvudbyggnaden. Boningshusen är oftast smala, kompakta, rätt låga byggnader i 2 våningar med knutpilastrar och förhållandevis höga sadeltak. I övrigt sparsmakad dekor bortsett från portar och portaler som varit rikt utsmyckade men som gått förlorad på flertalet byggnader. Drag som för tankarna till 1700-talet. Färgsättningen går i ljusa pastellkulörer. Ekonomibyggnaderna är långsmala timmerbyggnader som är bestrukna med falurödfärg. Knutar, vindskivor och foder har tyvärr ofta en svart kulör vilket bryter mot traditionen som varit falurödfärg eller rödtjärning samt senare exempelvis pärlgrå linoljefärg på foder. Fastigheten är en sammanslagning av 2 tomter vilket förmodligen skedde i början på 1800-talet då borgmästare E.V. Montan blev ägare till fastigheten. Bostdshuset är ovanligt stort, förmodligen på grund av en sammanbyggning av 2 bostadshus (1från vardera tomten). Fastighetens gårdsbildning är inte heller lika sluten som den traditionella ågården. Byggnaderna är väl underhållna och går i sen 1800-talsstil. Uthusens knutar, vindskivor, plåtinklädnader, hängrännor, stuprör, fönsterfoder och dörrfoder har bemålats i svart kulör. Fastigheten ingår i det bebyggelseområde som brann ner vid den stora stadsbranden söder om ån 1650. Till fastigheten finns en ägarlängd som sträcker sig tillbaks till 1665. Fastigheten har ägds av bl.a. tunnbindare, tenngjutare, sämskmakare och sadelmakare. Det finns därför anledning att tro att dessa verksamheter förekommit på fastigheten (se Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok 1970). |
