Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, KYRKKAFFET 1 M.FL. STORA SKÖNDAL, SVENSKA DIAKONISÄLLSKAPET

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Stora Sköndal är ett mycket stort område norr om Drevviken som ägs och drivs av Stiftelsen Stora Sköndal – f.d. Svenska Diakonisällskapet. I ett mycket naturskönt Sörmlandslandskap har successiva årsringar av verksamhetsbebyggelse och bostäder under hela 1900-talet och in på 2000-talet kompletterat de bevarade äldre husen från gården Stora Sköndal.

Den grundläggande karaktären är ”parkliknande”. Områdets grönska är påfallande, framförallt under sommarhalvåret. Stora Sköndal präglas på många sätt av sin öppenhet. Kring husen finns endast undantagsvis häckar, staket eller andra avdelande inslag. Planterade buskar, fruktträd o.s.v. är generellt sett låga och inte särskilt iögonenfallande.

Marken i den södra delen av området sluttar mestadels mot söder. Här finns öppna gräsytor som erbjuder vidsträckt utsikt, men också två skogsbeklädda uddar som skjuter ut i Drevviken. I söder finns en handfull äldre hus från det tidiga 1900-talet eller tidigare, men även ett friluftsbad från 1960-talet, liksom enstaka driftsbyggnader och bostäder.

Den centrala delen av området har en mer småbruten terräng; med flacka dalstråk och några trädbevuxna bergsknallar, t.ex. runtom kyrkan. Mestadels är landskapet öppet – med stora gräsytor och växtlighet framförallt i form av ekar och tallar och andra träd. Här och var finns partier med berg i dagen. Bebyggelsen tätnar och här samsas större byggnader för vård och utbildning med villor, radhus och flerbostadshus, mestadels från 1950- och 60-talen.

Den nordligaste delen av området; Skogsbyn, präglas som namnet antyder av ett kuperat och höglänt landskap med glest utsparad naturvuxen skog, mestadels tallar – men också med stora gräsytor kring bebyggelsen. Här finns ett stort och enhetligt område med låga 1960-talsvillor, placerade i intima grupper kring vändplatser.

Det finmaskiga nätet av vägar – alla med namn som anknyter till gestalter i Diakonisällskapets historia – består generellt sett av ganska smala asfalterade körvägar, på många ställen kompletterade med separata helt bilfria gångstråk. Vid husen finns ofta mindre parkeringsplatser anlagda. På många håll i områdets centrala delar är de medvetet formade stödmurarna, anlagda små parkerna och uteplatserna ett viktigt inslag. Material och utförande är tidstypiskt och ofta gediget – betong, tegel eller natursten i murar och gångar, smidesräcken vid trappor. De insynsskydd för bostadshusens uteplatser som har tillkommit på senare år har en diskret och enhetlig gestaltning.

Fyra av byggnaderna på Stora Sköndal har i kraft av sin ålder, sin viktiga funktion, sin arkitektur eller sin intressanta byggteknik synnerligen stora kulturhistoriska värden som motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen (= blått på den kulturhistoriska klassificeringskartan). Detta gäller huvudbyggnaden från 1600-talet (hus 1), kyrkan och gravkapellet (hus 1 och 202) och det gäller torkladan nere vid Drevviken (hus 158)

Många av husen på Stora Sköndal har särskilda kulturhistoriska värden (= grönt på den kulturhistoriska klassificeringskartan). Detta gäller såväl enstaka och gruppbyggda bostadshus som verksamhetsbyggnader av olika slag.

De hus på Stora Sköndal som har positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde (= gult på den kulturhistoriska klassificeringskartan) är till övervägande del byggnader som har genomgått förändringar som inte överensstämmer med ursprunglig utformning