Stäng fönster Gislaved kn, FURUGÅRDEN 1 GYLLENFORS KAPELL
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
Allmän karaktär Gyllenfors kyrkogård består av en äldre och en yngre del. Den ursprungliga delen från 1931 är den västra som har en rektangulär form. Kapellet ligger mitt på norra kortsidan som fond med klockstapeln vid sin västra sida. De båda gräsytorna väster och öster om kapellet är inga gravkvarter. Gravarna är belägna uteslutande söder om kapellet i två jämnstora rektangulära kvarter. I nordväst är ett indraget entréparti. I söder är i linje med kapellet en utsiktsplats. Den yngre delen från 1983 är den östra, vilken har nästan samma storlek som den gamla. Formen är något oregelbunden genom att sidan åt söder av avfasad. I sydväst ligger i en ekonomigård med personalbyggnad. Norr om kapell och klockstapel står församlingshemmet. Vid dess östra sida är en asfalterad parkering. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av ett svartmålat trästaket från 1931 respektive 1983 – 84, monterat på kilade granitpollare. Längs entrépartiet i nordväst är ca 1,5 meter höga skalmurar från 1931 av fogade, grovt tuktade granitblock. Ingången och murens ände ut mot gatan markeras av kraftiga murpelare i samma utförande, med huvar täckta av kluven, tjärad spån. Som kröndekor sitter gulmålade metallkors på klot. Ingångar Kyrkogårdens huvudingång är väster, i linje med den öst-västliga huvudgången. Mellan ovan beskrivna pelare hänger en smidd pargrind från 1931 med kors, spjälor och meanderbård. Samma utförande har även de övriga ingångarnas grindar. Dessa hänger istället på tuktade granitstolpar. I söder är en ingång mellan gamla och nya delen. I öster är en ingång vid nordöstra hörnet. Vidare finns en liten entré från parkeringsplatsen in till nyare delen. Vegetation Kyrkogårdens vegetation består huvudsakligen av utsparade, naturligt växande högstammiga furor som ger karaktär av skogskyrkogård. På den gamla delen växer de i de båda gravkvarterens södra del samt längs dess yttersidor samt i grupper väster och öster om kapellet. På nya delen växer furor spritt över hela ytan, vilket ger ett starkare intryck av skogskyrkogård. På gamla delen finns vidare rumsskapande häckar i räta vinklar. En rad av cypresser växer längs gången från entrén till kapellet. Ingen lövvegetation finns vid sidan av några rygghäckar och rhododendronbuskar. Gångsystem Alla gångar är asfalterade med undantag för en stensatt stig vid ekonomigården. På kyrkogårdens gamla del löper en nord-sydlig mittaxel från kapellets port till utsiktsplatsen. Till denna ansluter i dess ändar rätvinkliga gångar som omsluter de båda gravkvarteren. Den östligaste av gångarna har ett något slingrande lopp. Framför kapellentrén korsas mittaxeln av en öst-västlig axel från entrén i väster, vilken fortsätter genom nya delen där den får en något svängd bana innan den slutar vid östra ingången. Nya delen genomlöps av några få gångar med naturligt böjda linjer. Gravvårdstyper Kyrkogården har ett gravvårdsbestånd från 1930-talet till idag. Detta håller nästan genomgående en låg profi l. De breda, rektangulära formerna dominerar. Några av de äldre familjegravarna har med ledning av sitt utseende haft grusbäddar med stenram. Formspråket är som regel stramt och ofta klassiserande fram till och med 1950- talet. Under 1960- och 70-talen är formerna kraftigt förenklade för att mot seklets slut bli mer varierade. Ljus granit är vanligaste materialet under hela perioden. Under senare tid har högpolerade stenar i färgstark bergart börjat dyka upp. Utsiktsplats Som fondmotiv i söder tjänar en låg fogad granitmur från 1931 med ett stort svartmålat träkors på framspringande sockel. I murens ändar skjuter kortare murpartier fram och fl ankerar en rabatt. Tidigare var ytan troligen belagd med sten. I Paulis program anges arrangemanget som vilo- och utsiktsplats med vy över bäckravinen. Församlingshem Den låga längan från 1977 är klädd med tjärad lockpanel och har skiff ertäckt sadeltak. Ekonomibyggnad Byggnaden från 1984 är klädd med ljus gråvit locklistpanel och har sadeltak med betongpannor. Beskrivning av enskilda kvarter, för att se kvartersindelning, se pdf. Allmän karaktär Kyrkogårdens gamla del har en symmetrisk och stram uppbyggnad med två jämnstora rektangulära kvarter. Gravarna ligger i grupper av nord-sydliga och öst-västliga rader samt i rader längs med de omslutande gångarna och kyrkogårdens yttre kant. Häckar delar båda kvarteren i en nordlig och en sydlig hälft. I kvarterens södra hälft växer några resliga tallar som ger skogskaraktär. Gravvårdstyper Gravvårdarna håller genomgående en låg profi l, vanligen med typisk rektangulär form. De äldsta gravarna, från 1930-talet, fi nner vi längs gångarna, uppblandade med senare gravar. Bland dessa äldre gravar fi nns flera familjegravar, de fl esta har haft grusbädd samt omgärdats av häckar. Några enstaka vårdar har ett mer påkostat utförande, bl.a. en jämförelsevis högrest klassiserande sten från 1932 med kolonner och fronton. Inom det östra kvarteret dominerar vårdar från 1950-talet med stramt men ändå dekorativt formspråk. Inom västra kvarteret rör det sig nästan uteslutande om vårdar från 1970- och 80-talen med enkla, avskalade former. Svart granit är det vanligaste materialet hos 1930- och 40-talens vårdar medan ljus, vanligen grå granit dominerar under följande decennier. Titlar förekommer sparsamt, främst inom det äldre beståndet: garvare, trädgårdsmästare, maskinist, fabrikör, murarmästare, gjutmästare, köpman. Nya kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogårdens yngre östra del har en lös uppbyggnad med ett närmast ovalt kistgravkvarter i centrum och ett urngravkvarter norr om detta. Inom hela området fi nns ett utsparat bestånd av högstammiga tallar. Kistgravarna ligger i lätt böjda rader längs gångarna medan urngravarna ligger i raka öst-västliga rader. Gravvårdstyper Kistgravarnas stenar från 1986 till idag håller en låg profi l men är något högre än breda. De har en variation i såväl form som material. Vårdar av ljus granit och högpolerad färgstark bergart dominerar. På urngravarna ligger små naturstenar från 1986 till idag med rundade former. |