Stäng fönster Söderköping kn, TUNNBINDAREN 3 DROTHEMS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| DROTHEMS KYRKOGÅRD Drothems kyrka ligger inne i den gamla stadsdelen i Söderköping. Kyrkogården som hör till Drothems ligger utanför stadskärnan. För att komma dit åker man från Erik Dahlbergsgatan in på Brobyvägen. Den första kyrkogården på höger sida är S:t Laurentii kyrkogård och längre upp på vägen ligger Drothems kyrkogård. Drothems kyrka Drothems kyrka byggdes i början av 1300-talet som en salkyrka. Sakristian uppfördes dock redan under 1200-talets senare del, troligen som ett fristående kapell. Kyrkans planform och volym är bevarad och likaså huvuddelen av dess murverk. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt, de höga trappstegsgavlarna pryds av blinderingar och sadeltaket är skifferklätt. Kyrkorummet är treskeppigt med stjärnvalv, och en tvärmur från samma tid bildar en kordel. Ett altarskåp, en dopfuntscuppa och sakristians järnbeslagna dörr tillhör de medeltida inslagen. Kyrkan präglas även av 1800-talets ombyggnader då de blyspröjsade gjutjärnsfönstren tillkom, liksom orgeln och den öppna bänkinredningen. Kyrkan ligger på ett tjockt lager lera som under seklernas gång torkat. Detta har lett till att kyrkan fått sättningsskador. När kyrkan grundförstärktes och restaurerades 1979-80, framkom att kyrkan var byggd ovanpå en gammal kyrkogård med gravar från 1100-talet. Grundmurarna till en romansk stenkyrka som sannolikt hör samman med gravarna har påträffats i ett intilliggande kvarter. Sydväst om kyrkan finns en klockstapel som tros vara uppförd 1788. I Söderköping har det sedan medeltiden funnits ett flertal kyrkor. Kyrkorna S:t Laurentii och S:t Egidius låg inne i staden medan Drothems och Skönberga låg utanför. S:t Egidius har rivits och finns inte längre kvar. De tre andra kyrkorna finns kvar, men Drothems ligger numera inte längre utanför staden. Namnet Drothems är en förvanskning av det äldre fornsvenska ordet ”Drottin” som betyder ”Herren” eller ”Gud”. BESKRIVNING AV DEN ÄLDRE KYRKOGÅRDEN Till Drothems hör två kyrkogårdar. Dels den äldre som kyrkan ligger på, och den sedan 1860-talet tillkomna kyrkogården. Kyrkogårdarna behandlas var för sig med början av den äldre delen. Allmän karaktär Den äldre kyrkogården ligger runt den gamla kyrkan inne i staden. Kyrkobyggnaden och dess höga klockstapel dominerar kyrkogården. Omgärdning Väster: hagtornshäck ca 1,2 m hög, järnstaket med grind. Norr: järnstaket, två grindöppningar. Öster: järnstaket, en grindöppning. Söder: nätstaket. Ingångar Väster: järnsmidesgrind i västra staketet. Grinden är en svartmålad enkelgrind. Norr: två järnsmidesgrindar, varav den ena är dubbelgrind. Grindstolparna är daterade 1916. Grindstolparna är murade och putsade och har ett sadeltaksformat plåttak. Enligt uppgift tillkom järnsmidesstaketet 1962 och ritades av Kurt von Schmalensee. Öster: likadan enkelgrind som på den norra sidan. Vegetation Väster: hagtornshäck, två lindar i vardera hörn. En hängbjörk står längre in på den västra sidan. Norr: tre lönnar och en lind i trädkrans. Öster: tre lönnar i trädkrans. Söder: i sydöstra hörnet står en idegranshäck. Den är någon meter lång. En ask och en lind står utmed sidan. Inne på kyrkogården, på den södra sidan, står två björkar och ett litet syrenträd. Gångsystem Mot kyrkan från den västra grinden, ligger kalkstensplattor i två rader. De slutar några meter före kyrkan och istället tar en grusgång vid. Denna grusgång leder fram till norra grinden och på den södra sidan av kyrkan, och fortsätter ut till östra och den andra norra grinden. Från kyrkan i väst, mot den första norra grinden går en plattgång av betongplattor med små stenar på. Gravvårdstyper Det finns endast sex gravvårdar kvar på kyrkogården. Tre av dessa är kalkstenshällar, två stående kalkstensgravvårdar samt en större sarkofag. Byggnader En klockstapel är belägen på kyrkans sydvästra sida. Den är klädd i vit locklistpanel och har svart falsat plåttak och svarta ljudluckor av trä. Den tros vara uppförd på 1700-talet och var ursprungligen rödtjärad och öppen med stödbenen inklädda med profilerade takspån. Huven tillkom vid en ombyggnad 1788. Panelinklädnaden tillkom senare och vid en ombyggnad 1892 målades den med blågrå oljefärg. Klockorna som är gjutna 1909 på Bergholtz klockgjuteri utgörs troligen av den gamla storklockan från 1623 och lillklockan från 1601. BESKRIVNING AV DEN NYA KYRKOGÅRDEN Den nya kyrkogården ligger ca 300 m sydäst om kyrkan. Kyrkogården ligger ”snett” i landskapet, med det, sett mot kyrkogården, högra hörnet av kyrkogården, från grinden sett, rakt mot norr. Kyrkogården delas in i kvarter, A-G. Allmän karaktär Den nya delen har ett typiskt landskap av rygghäckar. De går alla i riktning från nordväst till sydost, förutom tre rygghäckar längs den sydöstra sidan som går i riktning från sydväst till nordostlig. Dessa tre häckar utgör gräns mot en senare utvidgning. Kyrkogården har en tät trädkrans av bland annat lind och lönn. Tillsammans med rygghäckarna skapar detta en rumslig karaktär. Omgärdning Nordväst: häck av tuja, ca 1,3 m hög. Trädkrans av fem lönnar och två lindar, en i varje hörn. Nordost: häck av tuja, ca 1,3 m hög. Mot öster från grinden sett, står en lönn och en lind. Utanför grinden står två ekar, en på vardera sidan om grinden. I mitten av den norra sidan mot väster, står en lind. Sydöst: häck av tuja, ca 1,3 m hög. Fyra höga lönnar finns utmed sidan, mot norr. Annars är inte trädkransen planterad, utan lövträd har fått växa fritt och bildar en tät fasad mot omgivningen. Sydväst: häck av tuja, ca 1,3 m hög. Fyra höga lövträd i trädkrans, två lindar och två lönnar. Ingångar Nordost: järnsmidesgrind, svartmålad. Grinden är rikt dekorerad. Grindstolparna är av granit och är åttakantiga. Taket är också av granit. Vegetation Runt kyrkogården växer bland annat lind och lönn i trädkrans. Även inne på kyrkogården växer höga lindar och lönnar. Rygghäckarna består av bland annat berberis, hagtorn, liguster, måbär, rosor, spirea, ölandstok etc. I flera av häckarna förekommer olika busk/trädslag. Gångsystem Grusgångar av naturgrus och gräs mellan raderna av gravar inom samma kvarter. Röda kalkstensplattor leder fram till minneslunden. Inne i minneslunden ligger röda, små rektangulära cementplattor på marken. Gravvårdstyper I kvarter A och B finns flera rester av stenramar. Stenramar är en form av omgärdning som framförallt hör till tiden från 1920-talet och några decennier framåt. De flesta gravvårdarna är av lägre sort, förutom i B, längst mot sydväst, där flera äldre högresta gravvårdar står. I både C, D och E, är gravvårdarna ganska få till antalet. G utgör det område som ligger i kyrkogårdens ytterkanter och går runt hela kyrkogården. Här finns några bredare, större och högresta gravvårdar. De visar på den tidigare vanliga indelningen av länets kyrkogårdar med de mer påkostade familjegravarna i kvarterets ytterkanter och enklare gravar mitt i kvarteret. Närheten till Göta Kanal vittnar de gravvårdar om som har titel ”kanalbyggmästaren” och ”slussvakt”. Minneslund En minneslund finns i kyrkogårdens nordöstra hörn, inom kvarter F. Den invigdes 1986. Byggnader Längst upp mot sydväst står en grönmålad paviljong. Den invigdes 1999 och ersatte ett äldre gravkapell som var samtida med kyrkogården. Denna byggnad revs 1999 eftersom den var i så dåligt skick. Övrigt Belysning från parkering, längs mittgång upp mot paviljong sattes upp hösten 2004. Då monterades även upp fasadbelysning på paviljongen. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A-D, Gravplats 1-189, 1-189, 1-207 samt 1-207. Dessa fyra kvarter är relativt lika och delas alla in av rygghäckar i riktning från nordväst till sydöst. Allmän karaktär Kvarter A ligger i det nordvästra hörnet. B ligger sydost om A och D ligger nedanför A, mot nordost. Kvarter C ligger snett nedåt sydost från A. Dessa kvarter utgör exempel på typiska rygghäckslandskap. Omgärdning Alla kvarter omgärdas av grusgångar. Ingångar Inget av kvarteren har en egen ingång, utan alla ligger mitt inne i ett system av grusgångar. Vegetation Kvarter A: rygghäckar av bland annat berberis, rosenspirea och ölandstok m.m. Två lindar på den sydöstra sidan av kvarteret och två lövträd på den nordvästra sidan, varav den ena är en lönn. Kvarter B: har samma sorts häckar som A, förutom att häcken längst ned mot nordost i B utgörs av hagtorn. Häckarna är ordnade så att samma sorts häck står bredvid varandra. Två lindar står på den nordvästra sidan och två lönnar står på den sydöstra sidan inom kvarteret. Kvarter C: rygghäckar av berberis, liguster, spirea, rosor etc. En lind och en lönn står på den nordvästra sidan och ett lövträd på den sydöstra. Kvarter D: rygghäckar av berberis, liguster, spirea, rosor etc. Det finns tre lönnar inom kvarteret; två lönnar på den sydöstra sidan och en lönn på den nordvästra. Gångsystem Inom kvarteren finns gräsmattor mellan raderna av gravar. Utanför varje kvarter löper grusgångar från nordväst till sydöst och från sydväst till nordost på varje sida. Gravvårdstyper I A och B finns flera rester av stenramsgravar. Mestadels rör det sig om olika typer av låga gravvårdar. I kvarter B finns längst mot sydväst några högresta gravvårdar som höjer sig över mängden. Det finns gott om gräsytor inom alla kvarter. Byggnader Den enda byggnad som finns på kyrkogården är paviljongen på den sydvästra sidan. Den ligger mittemellan A och B. På ömse sidor om byggnaden, ligger gravar som hör till kvarter G. Byggnaden kan inte sägas höra till ett specifikt kvarter utan hör till hela kyrkogården. Kvarter E-F, Gravplats nr 1-178 samt 1-134. Dessa två kvarter ligger utmed den sydöstra sidan. Efter att kyrkogården tillkom på 1860-talet har den utvidgats åt sydost. Det skulle kunna vara i början av 1900-talet. De äldsta gravvårdarna är från seklets första decennium. Gravområdena delas in i flera delar. Mot sydost finns två områden, E och F, där rygghäckarna står i nordväst till sydostlig riktning. Bredvid dessa, mot nordväst finns tre smala områden där rygghäckarna går i sydväst till nordostlig riktning. Längst ned i det sydöstra hörnet finns en minneslund. Allmän karaktär Kvarter E ligger i det sydväst/sydöstra hörnet. Kvarter B ligger nordväst om, och F ligger nordost om E. Omgärdning Grusgångar finns på alla sidor förutom längs den sydöstra. Där går istället en gräsmatta längs hela sidan. Mellan kvarter E och F går en grusgång som sträcker sig bort mot den nordvästra sidan. Inom kvarter F finns gångar av kalkstensplattor vid minneslunden. Ingångar Det finns inte någon specifik ingång till något av kvarteren utan via grusgångar, gräsmattor och kalkstensgångar kommer man till områdena. Vegetation Kvarter E: rygghäckar av berberis, liguster, ölandstok etc. Rygghäcken som går i sydväst till nordostlig riktning är tuja. Det finns inga träd inom kvarteret. Kvarter F: rygghäckar av berberis, liguster, ros etc. De två rygghäckar som går i sydväst till nordostlig riktning är tuja. Vid minneslunden står två unga rönnar. Minneslunden inramas av en låg idegransplantering. Gångsystem Inom kvarteren finns gräsgångar och mellan dem och längs med den nordvästra sidan sträcker sig en lång grusgång. Gravvårdstyper Inom kvarteren finns mest låga, mindre och breda gravvårdar i olika typer av granit. Kvarter G Gravplats nr 1-200. Kvarteret omfattar gravplats nr 1-200 och sträcker sig runt om kyrkogårdens ytterkanter. De äldsta gravarna är från 1900-talets första decennium. Allmän karaktär Gravarna ligger innanför ytterhäckarna. På den nordöstra sidan finns det dock inte några gravvårdar, förutom i hörnet mot sydöst, nr 199-200. Som brukligt är, återfinns en del äldre, mer påkostade familjegravar vid kyrkogårdens ytterkanter. Omgärdning Ytterhäckarna och grusgångar respektive gräsmatta, på den sydöstra sidan, utgör gräns mellan gravvårdarna. Vegetation Trädkrans och ytterhäckar. Gångsystem Grusgång framför gravarna, på den sydöstra sidan, en gräsmatta. Gravvårdstyper Längs ytterkanterna finns flera större familjegravar. Några stenramar samt några rester av stenramar finns. Stenramar var vanligt på kyrkogårdarna från 1920-talet och några decennier fram. |
