Stäng fönster Västervik kn, VÄSTRUM 4:1 VÄSTRUMS KYRKA (FD GLADHAMMARS KAPELL)
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN Västrums kyrka ligger högt på en bergsknalle vid det innersta av den trånga Västrumsfjärden. Läget är strategiskt valt för att skärgårdsborna skulle kunna ta sig med båt ända fram till kyrkan. Förr, innan landhöjningen gjort land av hav, gick fjärden ännu närmre kyrkan. Kontakten med havet har ytterligare minskat genom att skogen öster om kyrkan vuxit sig så hög att vattnet inte syns annat än uppe från kyrktornet. Norr om kyrkan skär en ljus uppodlad dalgång genom det annars barrskogsdominerade landskapet. Marken tillhör gårdarna i Västrums by, där också den före detta prästgården ligger. När den såldes behöll församlingen ett av husen som nyttjas som församlingshem. Kyrkogården ligger hundratalet meter norr om kyrkan på platsen för den gamla kyrkan. Runt kyrkan ligger Västrums samhälle med drygt tio bostadshus. Där finns även skolan, byggd 1909, det fd ålderdomshemmet från 1914, det fd kommunalhuset från 1935 samt hembygdparken med flera äldre ditflyttade byggnader. Genom det lilla samhället går vägen från Gunnebo ut mot Skaftet och vidare ut till Skälö och Skavdö. Idag går vägen väster om kyrkan men tidigare gick den över berget som går i dagen på östra sidan. På Generalstabens karta från 1883 har vägen fortfarande sin gamla sträckning. Kyrkogården och kyrkotomten När den nuvarande kyrkan byggdes på en ny plats behöll man den gamla kyrkogården. Den är liten, rektangulär i öst-västlig riktning och omges av en kallmurad stenmur. Längs östra och, delvis, södra sidan finns en trädkrans av lindar. Strukturen är enkel med rektangulära gräsbevuxna kvarter och några raka grusgångar som skär varandra vinkelrätt. På kyrkogården finns ett gravkapell med invändiga målningar från 1700-talet. Kapellet var från början gravkor till den gamla kyrkan. Området runt den nuvarande kyrkan har mager jordmån som består av ett tunt lager jord ovanpå hälleberget. Ytan består av en enkel klippt gräsyta utan planteringar eller anlagda gångar. Ytan framför västporten iordningsställdes 1958. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Västrums kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. På Västrums kyrkogård förekommer många yrkestitlar med anknytning till sjönäringen såsom exempelvis fiskaren, lotsen och skepparen. Västrums kyrkogård togs i bruk vid 1600-talets slut och låg då runt den lilla träkyrka som fanns på platsen. När den nya kyrkan byggdes vid slutet av 1700-talet valdes en ny och högre plats för denna, men kyrkogården fick ligga kvar på sin gamla plats. Träkyrkan revs men det Cederflychtska gravkoret behölls. Kvarteren B och D är förmodligen de äldsta medan ytan som ungefär motsvarar kvarter C och E tillkom vid en utvidgning 1767. Kyrkogårdens västligaste del är den yngsta, den tillkom vid en utvidgning 1931. Under hela 1700-talet bör kyrkogården ha varit indelad med gravarna fördelade efter grupper av byar, sk rotar. Av detta finns idag inga spår. Senare under 1800-talet bör kyrkogården ha fått den då vanliga indelningen med köpegravar och linjegravar. Spår av detta kan ses i det renodlade köpegravskvarteret B och i kvarteren C, D och E som i huvudsak har hyst linjegravar med köpegravar i kvarterens kanter. Eftersom kyrkogården brukats under lång tid finns här flera olika typer av gravvårdar från mitten av 1800-talet och fram till idag. Ett fåtal gravplatser har kvar sin omgärdning och grusbeläggning. Dessa utgör en sista rest av en typ av gravplatsutformning som varigt vanlig på Västrums kyrkogård. Samtliga dessa gravplatser bör därför bevaras. Gravvårdar från 1800-talets mitt, vårdar av gjutjärn och smide samt järnstaket skall införas på församlingens inventarieförteckning. Den samling av äldre trävårdar med emaljskyltar som bevarats genom att de tagits bort från kyrkogården bör också föras upp på inventarieförteckningen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattningsvis: ·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur med de olika tidsskikten som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. ·Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Västrums historia. ·Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
