Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mjölby kn, VIBY 9:8 M.FL. VIBY KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Viby är en medeltida socken rik på fornlämningar. Den medeltida kyrkan uppfördes i Viby by, "mitt i byn". Kyrkan byggdes troligen under andra delen av 1100-talet i kalksten. Det höga tornet bevarades när kyrkan byggdes om 1776-77. Tornet kröns av en smäcker spira med mönsterlagd spån och flankeras av två låga tillbyggnader, som idag används som brudkammare respektive sakristia. Kyrkan har ett brett långhus med rakslutet kor. Korets nord- och sydvägg är vinklade och ger ett konkavt intryck. Delar av den medeltida kyrkans murverk ingår även i långhusets nordvästra del. Fönsteröppningarna är rundbågiga med gjutjärnsfönster med diagonalt spröjsverk. Huvudingången är genom tornet i väster. Det finns även en portal på södra sidan i övergången mellan långhus och kor. Det brutna, valmade taket är spåntäckt och bidrar till att ge kyrkans exteriör en i huvudsak tidig gustaviansk karaktär. Även invändigt är karaktären gustaviansk med det välvda brädtaket, som avslutas av en profilerad taklist och den öppna planlösningen.
KYRKOGÅRDEN
Kyrkan ligger på den medeltida kyrkogårdens sydöstra del. På kyrkogården är fyra runstenar uppställda, några av dem har hittats i samband med arbeten på kyrkan. Kyrkogården omgärdas av en mur med varierat utseende och olika höjd, utförd som halvmur och stödmur. År 1932 utvidgades kyrkogården mot norr och den nya delen omges i väster av en mur och i norr och öster av en idegranshäck. Huvudgrinden i väster är en dubbelgrind av järnsmide med ett gallerverk och rombiskt blommönster i nedre delen. På låset är det stämplat C.E och Bb. Grindarna kommer från Boxholms bruk och sattes upp 1847. Grindstolparna är av granit med pyramidformat krön. På norra stolpen är årtalet 1831 inhugget och i södra stolpen WIBY. Den äldre kyrkogården präglas av de höga lindarna och almarna i trädkransen. Väster om kyrkan finns två gravvårdar från 1740- respektive 1750-talet, som forskaren Sune Ljungstedt anser vara huggna av bildhuggaren Maximilian Trenchner. Norr och söder om kyrkan finns större familjegravar med höga gravvårdar. En av vårdarna har en porslinsmedaljong föreställande Dagen. Två gravar är omgärdade av smidda järnstaket och en grav har gjutjärnsstaket. På kyrkogården finns flera gravvårdar över personer som haft betydelse för samhället Mantorps tillkomst. Den nya kyrkogården har till största delen en mer enhetlig karaktär med strikt placerade rygghäckar och låga och breda gravvårdar. I nordöstra hörnet finns gravkapellet uppfört 1962 efter ritningar av byggnadsingenjör Ture Jangvik.