Stäng fönster Söderhamn kn, VILLASTADEN 3:5 ULRIKA ELEONORA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkogården inhägnades ursprungligen av en bogårdsmur med två stigluckor. Efter hand som kyrkogården utvidgats har bogårdsmuren rivits och idag återstår endast den östra sidan med stiglucka. Kyrkogården utvidgades åren 1858, 1876 samt 1929. År 1943 iordningställdes en urnlund i den södra sluttningen och i början av 1960-talet utfördes en omfattande kyrkogårdsutvidgning åt norr. Mot söder och väster inramas kyrkogården av ett järnstaket, och mot norr av häckar. Kyrkogården har en rik lövträdsvegetation. Stora ädla lövträd växer längs kyrkogårdens gångar och bildar alléer. En hårt beskuren lindallé flankerar uppgången till södra entrén. Kyrkogården är indelad i flertalet gravkvarter, som skiljs åt med grusbelagda, asfalterade eller stenbelagda gångar. I de västra och norra gravkvarteren närmast kyrkan, på kyrkans närområde åt öster och söder samt längs gångar finns kyrkogårdens äldre gravvårdar. Flera av dem är monumentala i sitt utförande med stenram, järnräcke eller stenståndare med kätting. Mot väster finns gravkvarter från tiden kring 1900-talets mitt. Här är gravstenarna mindre, vissa utförda som vitmålade kors, och placerade relativt tätt. Kyrkogårdens yngre del, längst åt norr, är indelad i mindre gravkvarter avgränsade med häckar. Även längst åt väster finns yngre gravsättningar. På den södra sluttningen breder en urnlund ut sig som är indelad i terrasser. På kyrkogårdens södra del finns även en minneslund. Klockstapeln, som står till väster om kyrkan, uppfördes under 1740-talet. I klockstapeln finns tre klockor; storklockan från 1915, mellanklockan som senast omgöts 1781 samt lillklockan från 1748. Klockstapeln renoverades 1939-40. Rötskadad spån byttes ut och fasader och tak målades. Underhållsarbeten med spån genomfördes åter 1994. Klockstapeln har en kvadratisk form med avfasade kanter i basen. Stapelns nedre del är klädd med tjärstruket spån och entrédörren kröns av ett spetsbågigt överstycke. Mittpartiet är klätt med vitmålad brädpanel som upptill avslutas med ett räcke. På avsatsen står rödmålade trästolpar som bär upp klockhuven. Den karnisformade huven är täckt med svartmålad plåt och kröns av en rund lanternin med spröjsade fönster. Lanterninen har taktäckning av kopparplåt och avslutas upptill av en spira. Mariakapellet uppfördes år 1905 i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten Fredrik Falkenberg. År 1962 genomgick byggnaden en renovering då inredningen förenklades. Interiören genomgick senast en interiör upprustning år 2003, då valv och väggar målades om. Kapellet har rektangulär form och täcks av ett svängt takfall, som även markeras i gavlarna. Taket är täckt med falsad plåt och takfoten är markerad. Fasaderna är putsade i gulgrå kulör och har dekorationer av sandsten. Entrén vätter mot norr och koret mot söder. Altarväggen smyckas av ett gjutjärnsfönster med blyspröjs och glasmålningar. Väster om kyrkan ligger tre gravkor. Det Lundgrenska i söder, det Östlundska i mitten och det Brolinska mot norr. Det Lundgrenska gravkoret uppfördes år 1820. Den kvadratiska byggnaden är putsad i vit kulör och täcks av ett tälttak med falsad plåt. Den profilerade takfoten är bland annat dekorerad med en tandsnittsfris. Entrén är markerad med ett kraftigt överstycke. Det Östlundska gravkoret uppfördes under 1700-talet. Byggnaden är liksom de andra, putsad och avfärgad i vitt, men täcks av ett tak med vågformad takbrytning. Det Brolinska gravkoret, uppfört 1816, täcks av ett sadeltak av falsad plåt. Fasadens mitt markeras av en uppskjutande frontespis. Söder om klockstapeln ligger en ekonomibyggnad, ritad av arkitekt Cyril Stakell år 1954. Byggnadens södra fasad är ihopbyggd med kyrkogårdsmuren. Ekonomibyggnaden är slätputsad och försedd med ett lågt sadeltak med falsad plåttäckning. Den västra delen har mer provisorisk karaktär med träpanel. Tillstånd har år 2004 givits för att riva och återuppbygga ekonomibyggnaden lika som befintligt. Stigporten tillhör bogårdsmuren som började uppföras 1737. Stigluckan renoverades år 1961 samt 1971-72, då den även putsades om. I samband med kyrkans renovering 1994, målades även stigluckan med röd silikatfärg. |
