Stäng fönster Alvesta kn, ARINGSÅS 19:2 ALVESTA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
I Alvesta strax intill järnvägen ligger Alvesta kyrka och kyrkogård, som båda är medeltida Platsen användes redan till begravningar under förhistorisk tid. Den stora resta stenen på kyrkogården är rest på en grav från järnåldern och ett järnåldersgravfält finns alldeles i närheten. Kyrkogården har en oregelbunden avlång form, där norra delen avslutas i en spets. En stenmur och en trädkrans omgärdar kyrkogården. Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen och varje del har spår efter sin tillkomsttid. Den äldre centrala delen kring kyrka och klockstapel uppvisar ett varierat bestånd av olika typer av gravvårdar från första halvan av 1800-talet och fram till vår tid. Spännvidden är stor från mäktiga påkostade gravar och gravvårdar, där Koskulls grav är den allra mest framträdande, till små oansenliga hällar. Utvidgningen i norr tillkom 1912-13 och är en mer enhetlig del, trots att variationerna här kan vara stora. I kvarter 1 i väster finns större grusgravar och i kvarter B har tidigare allmänna linjen funnits, med sina små gravvårdar. 1940 skedde den senaste utvidgningen med nya kvarteret längst söderut på kyrkogården. Denna del är mycket enhetlig med låga gravvårdar i rader längs låga rygghäckar. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad mur av natursten i olika storlekar. Vissa av stenarna är kluvna. Muren är bredare i basen än i toppen. Vid kvarter X mot järnvägen finns ingen mur. Bakom ekonomibyggnaden är en del av muren uppbyggd av grovhuggna rektangulära stenar samt att en igensatt ingång finns där. Ingångar Huvudingången ligger i väster och där finns en dubbel järnsmidesgrind i konstfullt utförande. Grindstolparna är i granit och fyrkantiga. På grinstolparnas krön fanns blomkrukor placerade vid inventeringstillfället. En trappa med tre trappsteg i prickhuggen granit leder upp på kyrkogården. En liknande grind finns i söder. På grindstolparna är årtalet 1860 inhugget. Till höger om grinden finns därtill en asfalterad handikappramp med ledstång i järnsmide. Längst i norr finns en asfalterad infartsväg in på kyrkogården. Vegetation Runt kyrkogården finns en trädkrans av varierande träd. I väster består trädkransen av hamlade lindar. Innanför trädkransen finns 0,7-0,9 meter höga måbärshäckar. I söder är trädkransen inte hel, men där den finns består den av ask, oxel och avenbok. I söder och södra delen av östra sidan, växer dessutom en avenbokshäck över muren. På den sträcka där avenbokshäcken växer i öster är trädkransen av oxel. Längre norrut på östra sidan vid kvarter IX består trädkransen av unga lindar och vid kvarter X av uppväxta lindar. Gångsystem Från norra ingången till ekonomibyggnaden sträcker sig en asfalterad gång och vid bårhuset finns en yta med sjöstensplattor. Övriga gångar är krattade grusgångar. Vid gången väster om kyrkan finns två parkbänkar i trä och gjutjärn. Lyktstolpar i järnsmide finns uppställda på några ställen längs gångarna. Gravvårdstyper Inom Alvesta gamla kyrkogård finns ett mångfald olika gravvårdstyper. Varje del av kyrkogården uppvisar sin speciella samling av olika typer av gravvårdar. Inom den äldre centrala delen finns det störst antal högresta gravstenar och andra gravvårdar före 1910. Flera av de högresta gravstenarna är över två meter höga. Inom utvidgningen i norr som tillkom 1912-13 finns bland annat allmänna linjen med små stående gravstenar och hällar. De är blandade med normalstora låga rektangulära gravstenar och enstaka låga breda och högresta gravstenar. Den senaste utvidgningen som gjordes 1940 omfattar nya kvarteret. Här finns bara låga gravvårdar som låga rektangulära gravstenar och små marmorkors. Över hela kyrkogården finns det annars ett stort inslag av låga rektangulära och små hällar. Större hällar förekommer också, dessa ligger ofta på familjegravar. På familjegravar finns också ofta låga breda gravstenar från årtiondena omkring 1920-40. Ett antal äldre smides- och gjutjärnskors förekommer också, liksom enstaka gravstenar med ålderdomlig prägel, bland annat en med thorvaldsenmedaljong. Byggnader I norra delen av kyrkogården finns ett bisättningshus (bårhus) som är vitputsat och har ett koppartak. Fönstren är blyinfattade och färgade och byggnaden har en träpanelport i söder. Taket kröns av ett kors i koppar. På nordsidan finns en nedgång till en källare. Blomplanteringar finns på väst- och sydsidan om huset. En ekonomibyggnad i vitslammat tegel, koppartak och träpaneldörr finns i den nordöstra delen av kyrkogården. Sydöst om kyrkan står klockstapeln. Den är byggd i trä, spånklädd och rödtjärad. Nederst på klockstapeln finns ett litet inbyggt hus, ett så kal�- lat tramphus, varifrån man tidigare skötte klockringningen. En spiraltrappa leder upp till toppen av klockstapeln. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B ligger i norra delen av kyrkogården inom utvidgningen från 1912-13 och kallades tidigare kvarter A. Det är ett stort kvarter med över 180 gravvårdar. Kvarteret genomkorsas av fyra rygghäckar av måbär i nord – sydlig riktning och en i öst – västlig längst söderut. Längs grusgången mot kvarter 2 – 6 växer en allé med rönnar. Det finns lämningar efter förkristet begravningsskick på kyrkogården. Mitt i kvarteret står en förhistorisk rest sten från järnåldern, som tillhör gravfältet öster om kyrkogården. Den allmänna linjen har tidigare legat här och det finns spår efter den i form av små gravvårdar som står i tidsordning. Den äldsta gravvården är från 1914. På två gravstenar finns inget årtal nämnt utan endast förnamnet på den begravde. I kvarteret finns fyra barngravar. Gravvårdstyper I kvarteret finns en mängd olika gravvårdar. Många är små eftersom de tillhörde den allmänna linjen som tidigare fanns här. Många av gravvårdarna som tillhör allmängravarna är små hällar i diabas, men de förekommer även i röd och grå granit. De i diabas är främst från 1930 och 1940-talen. Små hällar utgör en stor del av gravstenarna i kvarteret, med det finns också större hällar i samma stenmaterial som de små. Längs grusgångarna i söder och väster finns mer påkostade gravstenar, ett flertal av dessa tillhör familjegravar. Förutom den förhistoriska resta stenen finns det endast några få högresta gravstenar i kvarteret, de är vanligtvis tillverkade i diabas. Förutom små hällar är låga rektangulära gravstenar de vanligast förekommande. De är vanliga från 1940-talet och framåt. Under de första årtiondena var de oftast i kvadratiskt format istället för rektangulära. Fram till 1960-talet tillverkades de i svart diabas och grå granit, men sedan finns de endast i grå granit och enstaka i röd granit. Bland de mer ovanliga är moderna i fri form. De finns i röd, grå och labrador granit. Ovanliga är även låga breda gravstenar, som förekommer en tid under 1930-50-talen. Gravvårdar i sandsten, natursten och marmor finns det några av. En mer ovanlig gravsten är en i form av en uppslagen bok från 1943. På ett antal av gravvårarna finns yrkestitlar omnämnda. Det är ofta yrken som är kopplade till järnvägen och hantverk såsom järnvägstjänsteman, förste banmästaren, stationsförman, stenhuggare, och skräddaremästare. Orts- och gårdsnamn nämns inte ofta, men exempel är Bellingetorp, Engaholm, Stora Hult och Benestad – Billagård. På några få finns psalm- och bibelhänvisningar som Joh 3:16, Upp 7:14, Ps 473 och Ps 469. Tänkespråk och verser nämns några gånger som ”Du slutade dagen för mig förrän aftonen kom”, ”Glädjen lyckan kort den var. Sorgen, minnet blott är kvar” och ”Vila i frid”. Kvarter 1 Allmän karaktär Kvarter 1 befinner sig längs den västra muren på kyrkogårdens norra del. Kvarteret avgränsas i väster dels av muren dels av en måbärshäck. Det är endast en rad med gravvårdar och alla är tydligt exponerade mot den förbipasserande grusgången i öster. Denna del var den som först utnyttjades av den utvidgade delen 1912-13. Tre större grusgravar, varav två har järnstaket med stolpar av granit finns inom kvarteret. Ytterligare en stor grav har stenram vars grusfyllning ersatts med gräs. Den äldsta gravvården är från 1915. Ett antal är från 1910-1920-tal. I övrigt finns det flera från 1970-90-tal. Under mellantiden finns endast två gravvårdar. Flera av gravvårdarna tillhör familjgravar. Gravvårdstyper Kvarter 1 kännetecknas av de stora skillnaderna mellan stora påkostade gravar och gravvårdar och mindre oansenligare gravstenar. Det är mestadels grusgravarna med omgärdningar som är storslagna. Inne i dem ligger oftast större hällar. I övrigt förekommer det flera mindre hällar och ett antal låga rektangulära gravstenar i kvarteret. En av hällarna är i form av en uppslagen bok. Dessutom finns det en låg bred gravsten som tidigare haft en stenram. Kvarter 2-6 Allmän karaktär Kvarteren 2 – 6 finns i den norra delen av kyrkogården. Kvarteren är små och skiljs åt av tre rygghäckar av måbär i öst – västlig riktning. I kvarter 6 växer tre rygghäckar av måbär i nord – sydlig riktning. Den äldsta gravvården är en liten häll i röd granit från 1909, som troligen flyttats dit, då kvarteret anlades 1912-13. Det finns ett stort antal familjegravar i kvarteren. De flesta gravvårdarna är från 1940-50-talen, men det finns även många från slutet av 1900-talet. Flera gravvårdar har Statens järnvägars och postens symboler. Kvarteren bildar en samlad enhet inom en gräsyta, som är avgränsad av grusgångar runt om. Kvarteren har dock lite olika karaktär. Inom kvarter 2 finns ett stort antal större hällar, medan karaktären i de övriga kvarteren är mer med låga stående gravvårdar. Gravvårdstyper Överlag är det låga gravvårdar i dessa kvarter. Två högresta finns längst söderut i kvarter 2, ett kors i marmor eller möjligtvis grå granit över kontraktsprost Ivar Björnbergs familjegrav och en uppemot två meter hög gravsten i grå granit från 1920. Lite lägre högresta gravstenar finns det också några av, bland annat en i granit med slät framsida och övriga sidor grovhuggna. I kvarter 2 finns ett flertal större hällar. Den vanligaste typen av gravsten är den låga rektangulära, som har olika typer av krön. De är vanliga under 1940-50-talet och enstaka finns från 1980-talet och framåt. De är främst tillverkade av diabas och grå granit, men röd granit och labradorgranit förekommer också. Små hällar är också vanliga. Ofta har man kombinerat en stående sten och en häll på samma grav. Hällarna är av grå granit, diabas, röd granit och marmor. Ovanligare är låga breda samt naturstenar. En gravsten i sandsten ger ett ålderdomligt intryck, men är från 1940-talet. På många av gravstenarna fanns yrkestitlar omnämnda. Några är smedmästaren, lärarinnan, gjutmästaren, snickaren och rättare. Många är knutna till järnvägen som stationsförman, stationskarlen och förste banmästaren. Endast på några få finns orts- och gårdsnamn nämnda, som Benestad Ämganäs och Benestad Brittegård. Lika få psalmhänvisningar finns, Ps 297 och 458. Kvarter I - III Allmän karaktär Kvarter I är delat på två mindre avlånga kvarter och II och III är rektangulära. Alla ligger nordväst om kyrkan. Inom kvarteren finns 13 grusgravar och 15 gravar med stenramar, varav en med smidesstaket och en med omgärdning av kätting och pollare. Den äldsta gravvården är en gravsten i sandsten från 1844. Gravvårdarna är orienterade åt olika håll. Gravvårdstyper Inom dessa kvarter finns det ett flertal påkostade gravar och gravvårdar. Det finns många högresta gravstenar från tiden kring förra sekelskiftet fram till 1920-talet. De är oftast skapade i svart diabas, men grå och röd granit förekommer också. Den äldsta gravvården är en högrest gravsten i sandsten från 1844 i ålderdomlig formgivning. Det finns två högresta gravstenar från 1980-talet. Den ena är ett kors och den andra är i fri form. Andra påkostade gravvårdar är låga och breda. Dessa har ofta nyttjas till familjegravarna som har större utbredning än par- och enkelgravar. Större hällar förekommer också. Förutom de mer spektakulära gravvårdarna finns även enkla och alldagliga gravstenar som små hällar och låga rektangulära gravstenar. De sistnämnda har ofta varierande utformning av krönet, såsom raka, takformade, avrundade och soluppgångsformade. Bland de mer ovanliga gravvårdarna är ett gjutet dekorerat kors i en sorts cement eller betong. I fundamentet finns en platta i marmor med text på. Dateringen är okänd, då gravvården pryder en familjegrav. Det förekommer även kors i diabas och marmor. Det finns flera gravvårdar i järn såsom två smideskors och en gjutjärnshäll inom kvarteren. Ett av smideskorsen är från 1881. Det finns relativt många gravvårdar på vilka yrkestitlar nämns. Några titlar är riksdagsmannen, järnvägstjänsteman, grosshandlaren, landsfiskal och formgravör. Endast två orts- eller gårdsnamn omtalas, nämligen Alfestad och Anganäs. Några fler bibel och psalmhänvisningar nämns. De är Joh 3:kap 16v, Dav ps 23, Upp 21:4 och Sv Ps 490. Kvarter IV - V Allmän karaktär Kvarter IV och V har en liknande karaktär som kvarteren I – III, men särskilt kvarter IV ger en än mer påkostad prägel, med flera stora grusgravar med stenramar och omgivande staket. I kvarter V finns det mer vanliga ordinära gravvårdar. Familjegravar förekommer rikligt i kvarteren. Den äldsta gravvården är en häll i grå granit från 1871. Två rygghäckar av måbär korsar kvarteret i nord-sydlig riktning och två sträcker sig i öst-västlig riktning. En rhodendendronbuske står vid den stora graven i sydväst. Gravvårdstyper I kvarteren finns ett flertal påkostade gravvårdar. I den allra största graven som är upphöjd och omges av ett smidesstaket med staketstolpar av granit, finns en mäktig gravsten i form av en stor voluminös häll med ringar av brons i varje hörn som handtag. Bland de övriga är fyra högresta gravstenar i form av monoliter. Några av dem är riktigt stora gravstenar är över två meter höga. De flesta av den har omgivande grusgravar. En av dem har omgärdning av kätting och pollare. Pollarna är i grå granit utformade som gravstenar med uthuggna kors. Framför den stora gravstenen finns två granitpelare med urnor på krönen. En mer ovanlig stenvård är en högrest som ser ut som en port, där en urna är placerad i porten. Låga breda förekommer under tidigt 1900-tal och finns ofta på familjegravar. En utsirad snirklig smidesvård i järn pryder en familjegrav. I övrigt finns det fler små hällar än högresta gravstenar, men de är inte lika utmärkande. Ett par större hällar finns också. Hällarna är oftast tillverkade av grå granit, men diabas och röd granit förekommer också. En annan gravstenstyp är den låga rektangulära. Denna typ har ofta olika varianter av krön och förekommer i grå granit, diabas och röd granit. Denna typ av gravstenar är vanliga från mitten av 1900-talet och framåt. På ett antal av gravvårdarna, särskilt de åldre, finns yrkestitlar noterade. Exempel är installatör, lokomotivförare, hotellägaren och överpostiljon. Orts- och gårdsnamn är ovanligt, endast Änganäs och Lyckegård finns omnämnda. Även psalmhänvisningar är ovanliga. De är Sv Ps 350 v 5-6, 243:6-7 och 579. Kvarter VI, IX och XK Allmän karaktär Tre kvarter med blandad karaktär, med både äldre och yngre gravvårdar. Rygghäckar av måbär genomkorsar kvarteren VI och östra delen av IX i nord-sydlig riktning. Gravvårdar står på båda sidorna om häckarna och är riktade ät öster och väster. Längst österut i kvarter VI finns ett område med gravstenar som tagits ur bruk. I kvarter IX finns Koskull stora omgärdade familjegrav. Koskull verkade på på Engaholms gods. I kvarter XK finns det en grusgrav med omgärdande smidesstaket med fyrkantiga små pollare och ytterligare en grusgrav med enklare utformning. Äldre gjutjärnskors som tagits ur bruk finns uppställda vid klockstapeln. Den södra delen av kvarter IX är ett litet kvarter med bara tolv gravvårdar. Äldsta gravvården är från 1906 i kvarter VI, 1900 i kvarter IX och 1889 i kvarter XK. Bland de utrangerade gravvårdarna är den äldsta från 1869 längst österut i kvarter VI och 1873 bland gjutjärnskorsen vid klockstapeln. Gravvårdstyper I kvarteren finns ett antal högresta gravstenar, både monoliter, obelisker och övriga. Bland annat finns ett keltiskt kors i kvarter IX. Högresta gravstenar är vanligast under tidigt 1900-tal, men det finns flera från 1990-talet och 2000-talet. Det finns både nytillverkade och återanvända äldre gravstenar, där man vänt på gravstenen och graverat på den forna baksidan. Låga breda gravstenar förekommer ock så. De finns ofta på familjegravar och har från början haft stenramar i anslutning till gravstenen. På en familjegrav finns det en natursten. Hällar är en vanlig gravstenstyp. Stora och halvstora hällar är vanliga i kvarter VI och IX och tillhör ofta familjegravar. Små hällar är vanligast och förekommer mest i diabas och grå granit, även om enstaka finns i röd granit. En upphöjd häll i grå granit finns i grusgraven i kvarter XK. En ovanlig typ av häll är i form av en uppslagen bok och sådana finns det flera av i kvarter IX. En annan ovanlig typ är stående hällar i marmor som det finns två av i kvarter IX. De är från 1921 och 1935. Låga rektangulära gravstenar är vanliga i alla kvarteren utom i den södra delen av kvarter IX och kvarter XK. De har olika typer av krön och förekommer mest under andra hälften av 1900-talet. Moderna i fri form förekommer från 1990-talet. En yngre ovanlig gravvård är en smal ungefär meterhög gravsten i ölandskalksten i kvarter XK. Den har ett änglamotiv och är från 1997. Motivet är inspirerat av äldre gravstenar från 1600-1700-talet. På många av gravvårdarna finns yrkestitlar omnämnda. Några exempel är trafikmästare, sömmerskan, överbanmästare, fanjunkare och murarmästare. Orts- och gårdsnamn är betydligt ovanligare. Det nämns bland annat Hedvigsro, Stora Hult, Årnäs Lunnagård och Benestad. Psalmhänvisningar finns det enstaka av. Exempel är Sv Ps 66, 355, 424 och 477. Tänkespråk förekommer det också ett fåtal av som: ”Vi färdas genom molnen, himlen har vårt öppna hus, ej mörker vi rädes, vi var ett evigt ljus”, ”Det finns något bortom bergen” och ”Den rättfärdigas åminnelse lever i välsignelse”. Den största graven inom området är Koskulls ingärdade stora familjegrav. Graven är omgärdad av ett smidesstaket med breda kvadratiska stenpelare mellan varje staketdel. Pelarna har huvar av koppar med kopparkors på krönen. Ingången in till graven finns i väster och är en strikt dubbel smidesgrind med vapensköld på utsidan. Det växer en rad med pyramidthuja längs insidan av södra och norra staketet. I öster finns ett högt monument i form av en obelisk i grå granit. På ömse sidor om monumentet växer prydnadsbuskar. Ytan inom graven är gräsbevuxen. Inom graven finns sex stora hällar i grå granit. Den äldsta är från 1865 och den yngsta från 1995. I västra delen av graven finns två äldre stenbänkar. Titlar på gravvårdarna är greven, grevinnan, friherren, friherrinnan, kammarherren och ryttmästaren. Längst österut i kvarter VI finns sju uppställda gravstenar som tagits ur bruk. Det är fyra högresta (0,8- 1,2 meter) i diabas och en högrest (1,5 meter) monolit i grå granit. Slutligen finns det två granitgravstenar från 1869 och 1878 i ålderdomlig formgivning. Den högre och äldre av dem har en thorvaldsenmedaljong med motivet ”Dagen”. Yrkestitlar är vanliga på dessa gravstenar. Exempel är nattvakt, mamsell, häradshövding, kapten och riddaren. På en omnämns orts- och gårdsnamn, Alfvestad Lyckegård. Psalmerna 477 och 483 omtalas. Sydväst om klockstapeln står sex stycken gjutjärnskors från tiden mellan 1873 och 1895 samt en högrest gravsten i ljusröd granit från 1922. Åtminstone gjutjärnskorsen är sådana som tagits ur bruk och flyttats till nuvarande plats. På ett av gjutjärnskorsen finns ingen text utan bara dekoration med en ängel. På gravstenen står titeln häradsskrivaren, men det finns inga titlar på gjutjärnskorsen. Ortsoch gårdsnamnen Wärme och Backagård omnämns. Psalmhänvisningar är vanliga. Sv Ps 177, 481 och 484 omtalas. ”Logen Wärend af I.O.G.T” och ”Tack för god wakt” finns även omnämnt. Kvarteren VII och VIII Allmän karaktär I sydvästra delen av kyrkogården finns kvarteren VII och VIII. De är båda av blandad och sammansatt karaktär med många olika gravvårdstyper. Tidigare fanns det en grusgång mellan kvarteren, som numera är igenlagd. I kvarter VII finns en grusgrav omgärdad av pollare och kätting. I kvarter VIII finns två stycken grusgravar med omgivande stenramar. På en grav i kvarter VIII syns resterna av en större stenram. Den äldsta gravvården i kvarter VII är en häll från 1883 och i kvarter VIII ett gjutjärnskors från 1848. De högresta gravstenarna finns framförallt i kvarter VII längs muren och gången, medan gravvårdarna i kvarter VII överlag är lägre och yngre. De är framförallt från tiden efter 1920. Gravvårdstyper Det är de största gravvårdarna som syns mest även om de inte är flest till antalet. De mest utmärkande är de högresta och de låga breda gravstenarna. Av de högresta är flera stycken stora monoliter, en del av dem grovhuggna. En av de högresta i grå granit från 1896, har en platta av marmor. En högrest i grå granit från 1933, som har en mindre infälld glasram, troligen för ett fotografi. De flesta högresta är från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, men det finns en nytillverkad i röd granit från 1985, en i grå granit från 2002 och en återanvänd i diabas från 2002. De låga breda bidrar också tydligt till kvarterens karaktär. Särskilt i kvarter VIII finns det relativt många av denna typ och de pryder ofta familjegravar. En vanlig gravvårdstyp är hällarna och de små hällarna förekommer under hela tidsintervallet från 1800-tal till nutid. De är tillverkade i diabas, grå granit och röd granit. Större hällar förekommer också relativt ofta i båda kvarteren. Det finns flera typer av hällar i kvarter VII bland annat små stenhällar av röd-grå granit med bronsplattor. Det finns även en bronshäll, en liten naturstenshäll, en rund liten röd häll och en liten häll i form av ett hjärta. Ofta är stående gravstenar kombinerade med hällar inom samma grav. Även kombinationer med en stor häll och flera små förekommer. Vanliga är också låga rektangulära gravstenar med olika typer av krön. Främst är de från andra halvan av 1900-talet och de är vanligtvis tillverkade i diabas eller grå granit. Ett par är förfärdigade av röd granit. I kvarteren finns tre gjutjärnskors från 1848, 1858 och 1872. På det yngsta korset har man kompletterat med en kopparplatta från 1922. Det mycket vanligt att yrkestitlar nämns på gravvårdarna. Några exempel är lokomotivföraren, byggmästare, skollåraren, hemmansägaren och regementsläkaren. Orts- och gårdsnamn är däremot mycket ovanligt. De som nämns är Benestad Södregård, Engaholm, Änganäs och Billingetorp. Psalmhänvisningar är något vanligare och bland annat nämns Sv Ps 193, 277, 461 och 579. Tänkespråk som omnämns är ”Saliga äro de fridsamme” och ”Älskad – saknad” Kvarter X Allmän karaktär Kvarter X finns i norra delen av kyrkogården, längs östra kanten mot järnvägen. Det är ett litet kvarter med endast en med ett 30-tal gravar. Huvudsakligen är gravvårdarna från 1940-talet, men enstaka finns från 1930-talet och 1970-90-tal. Några gravvårdar pryder familjegravar. Gravvårdstyper I kvarteret finns mestadels låga rektangulära gravstenar samt små och halvstora hällar. Ofta har man kombinerat en stående sten och en häll på samma grav. Stenmaterialet som använts är svart diabas och grå granit. Två hällar är tillverkade i röd granit. De gravvårdar som skiljer sig från mängden är två lite högre kors i grå granit från 1940-talet. Den ene står på en sockel av diabas och den andres sockel är av grå granit. Yrkestitlar som nämns är verkmästaren, banmästaren, polisuppsyningsmannen och lantbrukaren. Endast tre orts- och gårdsnamn nämns, Änganäs, Benestad och Engaholm. En psalmhänvisning, Sv Ps 477 omnämns. Nya kvarteret Allmän karaktär Det nya kvarteret skapades vid utvidgningen 1940 och ligger längst söderut på kyrkogården. Formen på kvarteret är trekantigt och en låg ligusterhäck skiljer kvarteret från kvarter IX i norr. Ett antal 0,5-0,7 meter höga rygghäckar av liguster genomkorsar kvarteret i nord-sydlig riktning. Endast låga gravvårdar finns i kvarteret. Den enda som avviker är en lite högre, ca 0,8 meter hög från 1997. Längst österut finns en rad med barngravar. Gravvårdstyper Den förhärskande delen av gravvårdar är låga rektangulära gravstenar i olika varianter och med olika typer av krön. Fram till ungefär 1957 är en del mer kvadratiska i formen, men sedan är de endast rektangulära på bredden. Bland de rektangulära finns det många som har formen som antika tempel. Ett antal av gravstenarna har dekoration med en bedjande kvinna. Den övervägande delen av de rektangulära gravstenarna tillkom på 1950- och 1960-talen. Sedan har man använt låga rektangulära gravstenar från 1990-talet och framåt. Små hällar förekommer under hela tiden. Under 1990-talet och 2000-talet har även några moderna i fri form tillkommit. Gravstenarna är i grå granit, diabas och röd granit. Några är tillverkade i marmor. Längst österut finns en rad med barngravar. Ett flertal av dessa gravar pryds av ett litet vitt marmorkors. Precis som i de övriga kvarteren förekommer yrkestitlar relativt ofta på gravvårdarna i nya kvarteret. Några exempel är konditor, stationskarlen, hotellföreståndaren, trafikbiträde och muraren. Endast två orts- och gårdsnamn är nämnda, närmare bestämt Benestad Oftagård och Benestad Påvelsgård. Ett fåtal bibel- och psalmhänvisningar förekommer. De är Sv Ps 513, 577, 579 och 600, samt Jes 49:23. ”Älskad – saknad” nämns också” |