Stäng fönster Nybro kn, KRÅKSMÅLA KYRKA 1:2 KRÅKSMÅLA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Den gamla kyrkogården, i anslutning till Kråksmåla kyrka, har brukats under mycket lång tid. Platsen är belägen högst uppe på en höjd men utsikten begränsas av träd och bebyggelse. Kyrkogården är utlagd väster och söder om kyrkan. Idag har kyrkogården en ordnad karaktär med gångar som avskiljer de olika gravplatsområdena. Inom flera av gravplatsområdena finns dock en äldre karaktär kvar där alla gravvårdar inte står på led och där det till synes raka gångsystemet ändå har fått anpassa sig till hur raderna med gravplatser varit placerade. Detta ger kyrkogården ett ålderdomligt drag. Till det ålderdomliga intrycket av platsen bidrar också kyrkan, klockstapeln, stigluckan och flera ålderdomliga gravvårdar. Gravvårdarna är från skiftande tidsperioder men även moderna gravvårdar har i flera fall en traditionell karaktär. Ett fåtal lediga gravplatser finns främst i område 1. Många av familjegravplatserna har brukats under lång tid och används än idag för nya gravsättningar. Kyrkogården saknar kvartersuppdelning. För att underlätta beskrivningen av området har de olika delarna av kyrkogården numrerats vilket visas på gravkartan. Omgärdning Kråksmåla gamla kyrkogård omgärdas av en kallmurad stödmur av kanthuggen granit. In mot kyrkogården är den täckt av en sluttande jordvall. Utanför muren är lönnar planterade. Ingångar I norr: portstolpar klädda med rödmålade bräder och täckt av spetsiga huvar av träspån lika kyrkans tak. I öster: stiglucka vars väggar och tak är klädda med spån likt kyrkan. Väggspånen är målade i rött medan takspånen är tjärade. Vegetation Trädkrans: Lönnar planterade utanför stödmuren. Gångsystem En större gång går från ingångarna i norr och öster fram till kyrkans ingång. Därutöver går en mindre gång från kyrkans västra ingång, runt område 2 och till kyrkans södra ingång. Gångarna är belagda med grus. Gravvårdstyper På den gamla kyrkogården varierar gravvårdarna från typer vanliga i slutet av 1800-talet till dagens rektangulära granitvårdar med individuella utsmyckningar. Höga, stående vårdar är vanligast i kyrkogårdens västra del. På kyrkogården finns också liggande vårdar av olika typer samt vårdar av marmor, sandsten, kalksten, trä eller gjutjärn. Ett mindre antal gravvårdar har återanvänts antingen genom en ny inskription på baksidan eller genom att stenen slipats om. Framför flera vårdar som markerar familjegravar har mindre stenplattor placerats som visar på sekundära begravningar på gravplatsen. Man kan också notera att antalet gravvårdar från slutat av 1950-talet och 1960-talet är litet. Detta sammanfaller med att den nya kyrkogården tas i bruk. Minneslund Kråksmåla kyrkogård saknar minneslund. Församlingsbor som önskar gravsättas i minneslund hänvisas till minnelunden på Nybro kyrkogård. Byggnader På kyrkogården står en klockstapel uppförd 1796. Den är byggd av trä, rödmålad och täckt av spån likt kyrkans tak. Taket är spetsigt och kröns av ett kors och en tupp i smide. I stapeln hänger fyra klockor varav de två äldsta har manuell ringanordningen kvar. Den största av dessa båda klockor är dock spräckt. Ytterligare två klockor installerades 1947 och försågs med elektronisk ringanordning. Vid den östra ingången finns en äldre stiglucka. När den är byggd är inte känt. Under 1800- talet flyttades en av kyrkogårdens två stigluckor till sydöstra hörnet av den dåvarande kyrkogården. Den kom att användas som sockenmagasin, bårhus och vedbod. På 1920-talet väcktes tanken på att återge stigluckan sin ursprungliga funktion. Omkring 1946-47 genomfördes det. Stigluckan placerade då vid den östra ingången till kyrkogården. Den är byggd av liggande timmer och ytterväggarna är klädda med rödfärgade spån likt kyrkans väggar. Taket är också av spån och tjärat. På den södra innerväggen är en dekormålad bjälke som hittades vid renoveringen av kyrkan 1954-55 placerad. Denna har förmodligen utgjort en del av de målade väggarna i den gamla kyrkan. När den gamla kyrkan revs återanvändes väggtimret som golv i den nya kyrkan. I anslutning till bjälken finns en informationstext. Inrymt under kyrkogårdens stödmur i öster. Här installerades för några år sedan en likkyl. Bisättningskällarens ytterfasad är av kallmurad, kanthuggen granit. Dörrarna är brunbetsade med skyddande plåt av koppar. Förråd och personalutrymmen finns i anslutning till den nya kyrkogården. Övrigt Kyrkogårdens belysning består av lyktstolpar som i stilen ska föra tankarna till äldre tiders gaslyktor. Beskrivning av enskilda områden med kulturhistorisk bedömning Område 1 och 2 Allmän karaktär Område 1 och 2 är belägna söder om långhuset. Enligt gravkartan rymmer området 1 ca 75 gravplatser och område 2 ca 187. Område 1 är beläget längst österut av dem båda. I öster och söder avgränsas området av kyrkogårdens stödmur och i norr och väster av grusgångar. Område 2 avgränsas i samtliga väderstreck av grusgångar. Majoriteten av gravvårdar är vända mot öster men i båda områdena är de västligaste raderna med gravvårdar vända mot väster. I kvarter 1 finns idag flera lediga gravplatser. I område 2 kan möjligen en äldre struktur anas. I väster och söder är flera köpegravar placerade varav några mycket påkostade. Man kan tänka sig att de tidigare utgjort en ”ram” till ett linjegravsområde. Av detta syns dock idag inga andra spår. Den äldsta gravvården från 1897 återfinns i område 2 liksom den yngsta från 2004. I område 1 är den äldsta gravvården från 1913 och den yngsta från 1934. Gravvårdar från 1930-talet dominerar i område 1 medan det i område två förefaller finnas två dominerande tidsperioder, 1930-40-talen samt 1970-talet. Yrkestitlar förekommer framförallt i område 2. De titlar som förekommer är hemmansägare, kyrkvärdar samt nämndeman, glasmästare, mjölnare och bildhuggare. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. Gravvårdstyper Område 1 och 2 tillhör de delar av kyrkogården som bör ha brukats under lång tid. Kvarteren har dock lagts om under 1920-talet och därefter kontinuerligt brukats. I båda områdena dominerar låga stående gravvårdar typiska för de tidsperioder som flertalet av gravvårdarna härrör från. Materialet är främst grå och svart granit men även röd granit förekommer. Ett mindre antal gravvårdar av avvikande material finns i område 2. Det är två gravvårdar av sandsten varav en är ett mindre kors, en gjutjärnsurna på stensockel samt en trävård med sniderier och avtäckt med kopparplåt daterad 1944. I södra delen av område 2 finns två höga äldre gravvårdar med utmärkande utformning. En av dem är av grå granit med klassicerande stildrag i form av pilastrar och tempelportik. Den andra har en obeliskform och står på kyrkogårdens enda grusbelagda gravplats vilken omgärdas av stenpollare och kätting. Övrigt I område 2, gravplatsen belagd med grus, är nämndemannen Johan Alfred Johansson från Branthult, död 1897, begravd med hustru och barn. Han donerade en stor summa till kommunen och församlingen. Från denna donation kan man än idag söka bidrag om man är född i Kråksmåla socken. I nordvästra delen av område 2 finns en mindre samling av barngravar. Område 3 och 4 Allmän karaktär Område 3 och 4 är belägna i södra delen av kyrkogården. De båda områdena anlades i samband med utvidgningen av kyrkogården under 1900-talets första decennier. Mellan de båda områdena gick tidigare en grusad gång. Denna är idag insådd med gräs. Båda områdena avgränsas i söder samt öster respektive väster av kyrkogårdens stödmur. I norr avgränsas område 3 av en grusgång och område 4 av område 5. Enligt gravkartan rymmer de båda områdena ca 225 respektive 110 gravplatser. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster. Undantaget är den västligaste raden i område 3 som är vänd mot väster. Den äldsta gravvården i område 3 är från 1913 och i område 4 från 1914. De yngsta gravvårdarna är från 2003 respektive 2001. I område 3 dominerar två tidperioder, 1920-1940 samt 1970-1990. Den dominerande perioden i område 4 är 1910-1920. De äldsta gravvårdarna i område 3 står i den västra delen. Från mitten av området och österut kan man följa en äldre kronologisk tillväxt av kvarteret från 1920 till 1926. Kanske var det här gränsen mellan de båda utvidgningarna i början av 1900-talet gick. Titlar förekommer, men sparsamt. De flesta finns i område 4. Vanliga titlar är lantbrukare, hemmansägare, och kyrkvärd. Därutöver förekommer titlar som bruksförvaltare, maskinist, sjuksköterska, nämndeman, kvarnägare och kammarskrivare. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. Gravvårdstyper I område 3 dominerar låga stående gravvårdar och i område 4 höga stående gravvårdar. Ett mindre antal liggande gravvårdar finns också. Eftersom områdena brukats kontinuerligt under hela 1900-talet finns här exempel på gravvårdar från hela århundradet. Materialet är främst grå och svart granit men även röd granit förekommer. I område 3 står en trävård avtäckt av kopparplåt och dekorerade med sniderier från 1975. I nordvästra delen av område 4 står två gravvårdar av marmor. Den ena är i form av ett kors och den andra en låg pulpetformad sten med en uthuggen krans. De båda gravvårdarna är från 1949 respektive 1915. Övrigt I södra delen av kvarter 3 är bruksförvaltaren Olaf Landaas från Norge begravd. Han dog i Kalmar 1922. Vem han var och varför han begravdes i Kråksmåla är inte känt. Man vet inte heller vilket bruk han var anställd vid. Område 5, 6, 7 och 8 Allmän karaktär De fyra områdena är belägna på norra och västra delen av kyrkogården. Område 5 ligger väster om område 2 och avgränsas i söder av område 4, i väster av kyrkogårdens stödmur, i norr av klockstapeln och i öster av grusgång. Område 6 ligger i kyrkogårdens nordvästra hörn och avgränsas i väster och norr av kyrkogårdens stödmur, i öster av grusgång och i söder av klockstapeln. De båda områdena 7 och 8 är små områden med ett litet antal gravplatser. Område 7 är beläget på nordvästra sidan av kyrkan och område 8 söder om kyrkans kor. Enligt gravkartan rymmer de fyra områdena ca 46, 145, 3 respektive 3 gravplatser. Majoriteten av gravvårdarna är vända mot öster. Undantagen utgörs av de tre gravvårdarna i område 7 som är vända mot väster och en av gravvårdarna i område 8 som är vänd mot söder. I område 6 finns kyrkogårdens äldsta gravvård från 1849 medan den äldsta i område 5 är från 1874. De yngsta gravvårdarna i dessa båda områden är från 2004 respektive 2003. Områdena har brukats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet och under hela 1900-talet. Någon period som dominerar går inte att utläsa. Yrkestitlar är vanliga, i synnerhet i område 6. De vanligaste är hemmansägare, kyrkvärd, nämndeman, lantbrukare och fabrikör. Dessutom förekommer titlarna kantor, hotellägare, godsägare, sjökapten, kronofogde, rusthållare, vice kronobefallningsman och kapten. Den dödes hemort anges på majoriteten av gravvårdarna. Gravvårdstyper Intrycket i områdena 5 och 6 domineras av de höga stående gravvårdarna varav flera är mycket ålderdomliga. Materialet är företrädesvis grå och svart granit men även röd granit förekommer. Flera av de äldre gravvårdarna är dock tillverkade av ovanliga material. Fyra gravvårdar är av sandsten varav en i form av ett kors. Av de övrig fyra är en dekorerad med uthuggna pinjekottar. I område 6 står två gjutjärnskors. Ytterligare ett kors av metall står i området. Det förefaller vara gjort av svartmålade järnrör som i ändarna försetts med silvermålade knoppar. En platta av plåt ger upplysningar om den döde. Här finns också en minnesvård liknande en kista av granit. På vården finns en minnesskrift över Carolina Collin död 1897 med minnesord av barnen i USA. Minnesord finns också över maken F. W. Collin. Efter makans död reste han till USA och avled där 1922 i Illinois. Gravvårdarna i område 7 utgörs av två stående gravvårdar av svart granit från 1914 respektive 1918. I område 8 står två trävårdar. Båda är vitmålade. Den ena är i form av ett kors medan den andra är en dekorera dödsbräda. Dessutom finns i området en kalkstenshäll. Övrigt De äldre gravvårdarna är resta över flera för Kråksmåla betydelsefulla personer. I område 6 är Reinhold Victor Scheutz begravd tillsammans med hustrun Lina. Scheutz utbildade sig till glasblåsare på Kosta glasbruk och grundade Boda glasbruk. År 1880 köpte han Alsterbro glasbruk och överlät det omgående till sina tre söner. I området finns också gravvården över kaptenen vid Kungliga Calmare Regemente Johan P. Björkman död 1849. Björkmans gravvård är den äldsta bevarade på Kråksmåla kyrkogård. |
