Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Uppsala kn, TUNA 10:1 TUNA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Vid slutet av 1200-talet hade domkyrkobygget i Uppsala nätt och jämt inletts, och tegel var fortfarande ett nytt och dyrbart material. Då byggdes kyrkan i Tuna i tegel, som en stor och påkostad sockenkyrka. Bygden måste alltså ha varit rik.
Kyrkan omges av den gamla kyrkogården, vars gränser antagligen är medeltida. I väster ligger den nya kyrkogården från 1936, och norr om denna har på senare år anlagts en minneslund.
Den gamla kyrkogårdens inhägnad tillkom vid början av 1800-talet. Järngrindarna har inslag från empirestilen, och stenstolparna är typiska för denna tid. Bogårdsmuren av kilad sten sattes troligen om då. Kyrkogården har ett enkelt gångsystem och domineras av gräsgravar. Det finns ett mindre antal grusgravar, med ram av buxbom eller sten. Kanstanjen är karaktärsträd, vilket är mindre vanligt. Lykstolparna av trä, med glaslykta, är ett sällsynt inslag från 1950-talet.
Nya kyrkogården anlades 1936 och kompletterades 1997 med minneslund. Den utgörs av stora rätvinkliga gräskvarter utan träd. På övre delen finns flera kvarter med grusgravar med låg buxbomshäck. Bogårdsmuren är en traditionell kallmur av kilad sten. 1953 anlades ett bisättninghus i norra muren, delvis under mark.

Klockstapeln är byggd 1768 som en tornformad inbyggd klockbock. Den är klädd med rödfärgad brädpanel med svarta detaljer, och gör ett stabilt intryck. Taken har typisk rokokoform. De tre klockorna är ursprungligen gjutna 1526, 1622 och 1650, och satt alla i en äldre klockstapel på samma plats. Dörren är ursprunglig med stocklås, och i utrymmet innanför förvaras gamla dörren till sakristian m fl byggnadsdelar. Nedanför stapeln står en runsten med kors. Den restes 1950, och var tidigare inmurad i kyrkan.

En enkel ekonomibyggnad med ålderdomlig rödfärgad panel och trappor och grund av kilad sten. Redan på 1766-67 års karta finns ett hus på denna plats, och det är troligen byggnadens timrade del. Någon gång 1850-1900 förlängs den med en enkel stolpstomme. Efter 1950-talets kyrkorenovering inrättas den timrade delen till ett museum, med byggnadsdelar, konstverk m m från kyrkan.
Huset har enligt uppgift använts som likbod, men det är också tänkbart att den äldre delen uppförts som tiondebod.