Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, RÖRSBERG 5:1 BLACKSTAD KYRKOGÅRD

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOMILJÖN
Blackstad kyrka och kyrkogård ligger på en höjd i samhället. Öster om kyrkan finns Blackstad samhälle med varierad villabebyggelse. Väster om kyrkan ligger gamla skolan, numera församlingshem samt gamla ålderdomshemmet, numera bibliotek och bostad, båda sannolikt uppförda omkring år 1910. Här finns också en servicebyggnad, f d stall, med garage och kontor för kyrkovaktmästaren. På gamla kyrkvallen norr om kyrkan finns gamla sockenmagasinet och en bod samt ett ditflyttat hus, (Haghultstugan) som tillhör hembygdsföreningen.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av gamla kyrkogården vid kyrkan och nya kyrkogården strax nordväst om gamla kyrkogården. I den äldre delen bevarar kyrkogården drag 1800-talet och det tidiga 1900-talets anläggningsstil med många äldre, påkostade gravvårdar, grusgravar och stenramar. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar kan ännu skönjas i kvarteren i väster. Bakom koret finns den sk Källsbergskyrkogården, med begravningsplatser för två av socknens större gårdar. Till kyrkogården hör trädkrans och stenmur samt två par ursprungliga grindstolpar samt grindar.

KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
På Blackstad kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Blackstad kyrkogård förekommer vanliga titlar såsom lantbrukare och hemmansägare liksom mer ovanliga som rusthållare, fabrikör, skomakaremästare och åkeriägare vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. I jämförelse med många andra kyrkogårdar förekommer relativt få titlar på Blackstad kyrkogård. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar.

Blackstad kyrkogård anlades i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes omkring 1790. Till kyrkomiljön hör, förutom kyrkan och kyrkogården, även kapellet, det intilliggande sockenmagasinet och boden liksom fd skolan och ålderdomshemmet. Kyrkogården bevarar flera ålderdomliga drag som har ett högt kulturhistoriskt värde. I kvarter B och C är området närmast kyrkan utmärkande med de många äldre, påkostade vårdarna, grusbeläggningen och stenramarna. Den stora mängden grusgravar är ett utmärkande karaktärsdrag som blivit allt mer ovanligt på dagens kyrkogårdar. En äldre struktur utgör också uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar som kan spåras långt tillbaka i tiden. Företeelsen berättar om sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. I kvarter A finns det ålderdomliga bruket kvar med en gravplats för två av socknens större gårdar, samt fler gamla vårdar.

I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av gjutjärn liksom staket av smide bör föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdarna från 1800-talets första hälft och mitt. Trävårdar var länge ett vanligt inslag på kyrkogården. De tre bevarade trävårdarna som förvaras i sockenmagasinet ska föras in på församlingens inventarieförtecking. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen, stenmurar, grindstolpar och grindar samt de cylinderklippta tujorna på kyrkogårdens västra del.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
· Blackstad kyrkogård tillsammans med kyrka och kapell samt den näraliggande bebyggelsen skapar en värdefull kulturmiljö.
· Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling.
· Utmärkande för Blackstad kyrkogård är bl a den stora mängden grusgravar och påkostade vårdar från 1800-talets slut och 1900-talets början.

(Bedömning utförd av Kalma läns museum 2004 i samverkan med Referensgrupp Linköping)