Stäng fönster Aneby kn, VIREDA 4:1 VIREDA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Vireda kyrkogård har medeltida kontinuitet som begravningsplats, kyrkan uppfördes omkring mitten av 1300-talet men kan ha föregåtts av en tidigare kyrka. Kyrkan är en av få bevarade medeltida träkyrkor och har välbevarade målningar invändigt från 1500-talet. Den ursprungliga kvadratiska kyrkogården utvidgades mot öster 1911 och fick då den utsträckning den har än idag. De äldsta och mest påkostade gravvårdarna finns på kyrkogårdens västra del i närheten av kyrkan, den östra delen präglas av yngre kvarter med rygghäckar. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur med varierande höjd, samt en oregelbunden trädkrans av lönn och lind. Kyrkogården är idag resultatet av flera successiva förändringar under 1900-talet. Det kulturhistoriska värdet ligger främst i enskilda gravvårdar. Vireda kyrkogård är utsträckt i öst-västlig riktning, där de östra kvarteren är de yngsta, utlagda under 1900-talets första årtionde. De äldsta kvarteren i väster utmärker sig genom oregelbunden form och huvudsakligen högresta stenar medan de östra kvarteren är striktare inordnade i ett nord-sydligt linjesystem som förstärks av rygghäckar. Här är också stenarna lägre och bredare. Samtliga gravkvarter är gräsbevuxna och endast huvudgångarna är grusade. Kyrkogården är indelad i tio kvarter, numrerade I – X. Omgärdning Kyrkogården är omgärdad av en sammanhängande stenmur, bestående av såväl tuktad som naturlig gråsten. På grund av att kyrkan med kyrkogård ligger på en västsluttning varierar murens höjd från ankelhöjd vid östra murens utsida till brösthöjd i väster. I väster är den huvudsakligen uppförd som stödmur, så även på västra delen av den norra och södra muren. Stenarna är allmänt större i södra muren än i de övriga. Muren är ca en – en och en halv meter bred och beväxt med gräs, mossa och sedum. Innanför muren växer äldre lönnar och på södra sidan även några yngre lindar. Ingångar Kyrkogården har endast en ingång och den ligger i södra muren utmed landsvägen, direkt i rät linje från kyrkans koringång. Ingången består av en dubbel järngrind med släthuggna koniska grindstolpar med spets, utförda i grå granit. Smidesgrinden har en konkav överdel, kvadratiska smala spjälor med sirliga utsmyckningar emellan. Ålder på grinden är okänd. Fram till 1872 fanns här en stiglucka som det året revs och då ersattes med järngrindar på samma plats. Vegetation Kyrkogården omges av en blandad trädkrans som främst består av lönn. I väster är det dock öppet och i hörnen växer det två kastanjer med en lind respektive en lönn bredvid. Norra delen av västmuren är beväxt med en syrenhäck, denna häck med samma utbredning syns även på kartan över kyrkogården från 1911. Utmed norra muren växer fem jämngamla lönnar, förutom kastanjen i västra hörnet. Längs östra sidan växer fyra lönnar och längs södra muren tre lönnar längst i öster och mot väster fyra lindar. Tre stora tujor markerar kvartershörnen väster om mittgången i östra delen. Rygghäckarna består till största delen av måbär, förom de längst i öster av ölandstok och några häckar i kvarter IX av oxbär. Gångsystem Samtliga gångar inom respektive kvarter är igenvuxna med gräs. Gångsystemet inom kvarteren följer gravlinjerna som i samtliga fall är orienterade i nord-sydlig riktning. Från kyrkogårdens huvudingång går en stig till koringången och en till huvudingången i väster, vilket däremellan skapat en karaktäristisk triangelformad gräsbevuxen plan mellan gångarna. Kvarteren III-IV och VI-VII är helt omgärdade av grusgångar på alla sidor, medan de övriga är gräsbevuxna ända ut till stenmuren. Gravvårdstyper Det stora flertalet av kyrkogårdens gravar ligger i de rektangulära kvarteren öster om kyrkan. De flesta gravvårdar i dessa kvarter är från perioden efter 1930-talet och kännetecknas av låga och breda stenar i grå granit. I väster finns ett större inslag av äldre och mer högresta, huggna i grå granit eller polerad diabas. Gravarna är stora och har ursprungligen varit betäckta med grus, omgärdade med häckar eller stenkanter. I kvarter II finns en släktgrav för släkten Bråkenhjelm, med fem stenar inhägnade av ett gjutjärnsstaket. Idag är samtliga grusgravar utom en täckta med gräs, detsamma gäller kvarterens inre gångar. Både i kvarter VIII och IV finns bevarade rester från allmänna linjen. Norr om kyrkan finns en gemensam gravvård över släkten Hammarberg i form av en stor högrest polerad sten i grå granit, med 21 namn upptagna. Även i kyrkan finns ett gravkor för medlemmar ur släkten Hammarberg, bland annat Henrik Hammarberg (1686-1768) som i historieböckerna blivit känd som ”Stenbocks kurir”. Minneslund En minneslund anordnades 1995 i nordöstra hörnet av kyrkogården. Minneslunden består av en ca 4 x 4 meter gräsbeväxt och stenkantad plats, med en björk i mitten och två perennplanteringar i hörnen mot östra muren. I ena planteringen finns en rund sten med texten ”Minneslund” inhuggen. Byggnader Förutom kyrkan finns inga byggnader på kyrkogården. Övrigt På ömse sidor om grusstigen innanför ingången står två svartmålade lyktstolpar, moderna men av gammal modell. Övrig belysning saknas, liksom bänkar. Ungefär mitt vid södra muren finns en enkelt anordnad plats för vattenkannor, sopor och vattenpåfyllning. Ett ”museikvarter” för anmärkningsvärda äldre vårdar ur bruk saknas, istället har enstaka stenar satts åt sidan vid norra muren. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter I Allmän karaktär Kvarteret omfattar gravplats 1-33 och utgör sydvästra hörnet av kyrkogården. Det är ett av de äldsta på kyrkogården och innehåller kyrkogårdens nu enda kvarvarande grusgrav. Kvarteret har en trekantig form, är gräsbevuxet, och består till huvuddelen av högresta stenar. Marken sluttar uppåt mot stenmuren eller är uppvallad mot den. Kvarteret är det minsta på kyrkogården, med en intim men öppen karaktär. Kvarteret begränsas i söder och väster av kyrkogårdens stenmur, den nordöstra avgränsningen utgörs av den grusade gången som leder från grindarna till kyrkans huvudingång i väster. Kvarteret är bevuxet med gräs, i väster längs vägen mot Örserum växer en kastanj och en lönn, och i söder längs landsvägen mellan Jönköping och Linderås växer två lindar, samtliga träd som en del av trädkransen runt kyrkogården. Gångar i kvarteret har en nord-sydlig riktning och är täckta med gräs, den diagonala gången som är kvarterets nordöstra avgränsning är grusad liksom övriga förbindelsegångar på kyrkogården. Gravvårdstyper De höga och påkostade gravvårdarna dominerar, huvudsakligen i diabas eller grå granit. I norra delen närmast kyrkan finns kyrkogårdens enda grusgrav bevarad, och i sydvästra hörnet står ett vitmålat träkors från 1897. Gravarna sträcker sig tidsmässigt från 1897 till 1950 med tyngdpunkt på 1910- och 20-talen. Kvarter II Allmän karaktär Kvarteret omfattar gravplats 34-149 och ligger sydost om kyrkan. Den västra delen hör tillsammans med kvarter I till den ursprungliga kyrkogården. Karaktären är blandad med en jämn fördelning mellan låga och breda gravvårdar samt några mer påkostade högresta. Den västra delen saknar rygghäckar och gravarna står med glesare mellanrum i linjerna, i den östra delen bryts de regelbundna gravlinjerna av den inhägnade gravråden över familjen Bråkenhjelm, vilket samlat ger ett intryck av hur oregelbundna kvarteren kan ha sett ut innan de rätades upp på 1950-talet. Kvarteret är helt omgärdat av grusgångar. I söder gränsar det till stenmuren och i norr till kvarteret VIII. I öster går mittgången som delar upp den äldre delen av kyrkogården från utvidgningen i början av 1900-talet. Två storväxta tujor står i östra delen i linje med kyrkogårdens mittgång. Gångar inom kvarteret är igensådda med gräs, två rygghäckar av måbär följer gravlinjerna i nord-sydlig rikting inne i kvarteret. Gravvårdstyper Kvarteret har en jämn fördelning av låga och högresta stenar. I östra delen står en gravvård bestående av fem stenar över familjen Bråkenhjelm inhägnade med gjutjärnstaket. Den äldsta stenen är en sandsten med vittrad text över prästen Wänerberg från 1838. Huvuddelen av gravarna är från 1920-och 30-talen, en sten är i rödvit marmor från 1930-talet och det finns även ett vitmålat träkors från samma tidsperiod. Kvarter III-IV Allmän karaktär Området som består av två kvarter beskrivs tillsammans, det omfattar gravplats 150-307 och utgör kyrkogårdens sydöstra del. Söder om kvarteret, utanför kyrkogården, ligger Vireda skola och däremellan går landsvägen. Kvarter III-IV präglas av de regelbundna och strikta rygghäcksplanteringarna, med relativt homogena gravvårdar. De båda kvarteren omgärdas tillsammans med grusgångar på samtliga sidor. Väster om kvarteret ligger kvareter II och norr om ligger kvareter VI och VII. I öster ligger det långsträckta kvarteret V längs med östra stenmuren. Kvarteren är helt besådda med gräs, tre rygghäckar av måbär och längs i öster en häck av ölandstok. Gravvårdstyper Gravvårdarna är huvudsakligen från mellan 1930- och 50-talen och låga och breda, antingen i svart eller grå granit. I östra delen finns några stenar från 1930-talet som troligen är en rest från allmänna linjen. En högrest äldre diabasvård har återanvänts med gamla texten kvar på baksidan. Kvarter V Allmän karaktär Kvarter V ligger längs med östra stenmuren och består av en gravlinje i nord-sydlig riktning med gravplatserna 308-342. Kvarteret ligger längs med östra stenmuren och sträcker sig från södra muren till nordöstra hörnet där minneslunden ligger. Kvarteret saknar en riktig fondbildande karaktär med sina blandade gravstenar, men huvuddelen har ändå konstnärligt påkostade gravvårdar. I kvarteret växer den östliga delen av kyrkogårdens trädkrans. Trädkransen består här av fyra stycken uppväxta lönnar. I övrigt är kvarteret helt besått med gräs. Gravvårdstyper Gravvårdarna är skiftande i utformning med låga liggande stenar så väl som några högresta. Äldsta graven är från 1908 i form av ett fornkristet utsirat kors i röd granit, övriga är annars i grå eller svart granit och från omkring 1960-talet. Flera är före detta grusgravar som nu som nu såtts igen med gräs. Kvarter VI-VII Allmän karaktär Det beskrivna området ligger i kyrkogårdens nordöstra hörn och består av två kvarter, VI och VII, vilka omfattar gravplatserna 343- 495. Kvarteren är regelbundna och består av stora gravvårdar, huvudsakligen låga och breda. Tre rygghäckar i östra delen och gravlinjer utan rygghäckar i den västra delen. I nordvästra hörnet finns en större minnesvård över familjens von Otters släkt. Båda kvarteren är helt igensådda med gräs, inklusive gravvården över von Otter. Kvarter VI och VII gränsar i norr direkt mot kyrkogårdsmuren, i söder och väster till kyrkogårdens gångsystem. I öster ligger kvarter V och minneslunden. Inom de två kvarteren finns tre rygghäckar, två av måbär och en av ölandstok. Längs kyrkogårdsmuren står två lönnar som en del av trädkransen, och i övrigt de båda kvarteren helt gräsbevuxna. Gravvårdstyper Gravarna är huvudsakligen från 1950-talet och senare, företrädelsevis låga och breda samt huggna i grå och svart granit. I nordvästra hörnet finns två större familjegravar, båda med stenkanter runt om men gräslagda innanför ramen. Äldsta graven i området är från 1907. Kvarter VIII - X Allmän karaktär Kvarteret VIII - X sträcker sig från kyrkogårdens västra mur till mittgången i östra delen och ligger norr om kyrkan. Kvarteret består av tre äldre olika kvarter som nu genom igensådd av grusstigar har ntegrerats till ett. I öster ligger kvarter VI - VII och i västra delen gränsar kvarteret till kyrkan i söder varför den delen fått en oregelbunden gränslinje. Kvarterets västra del uppvisar en stor skillnad jämfört med dess östra del. Kvarteret är även ett av de mer blandade kvarteren på kyrkogården, med ett större inslag av högresta stenar. Östra delen präglas liksom kvarter VII-VI och III - IV av rygghäckarna och de obrutna nord-sydliga gravlinjerna, marken är gräsbeväxt, och bortsett från några äldre högresta gravvårdar är samtliga stenar här låga och breda. Den västra delen präglas till viss del större öppna ytor som beror på igensådd av grusgångar, samt avsaknad av rygghäckar. Längst i väster står mer bekostade gravvårdar över släkten Hammarberg samt en samlingsvård för samma släkt. Kvarteret avgränsas i väster av stödmuren med en syrenhäck som avskiljer kyrkogården från landsvägen utanför mot Örserum. Norra avgränsningen utgörs av kyrkogårdsmuren, östra avgränsningen av den nord-sydliga mittgången och i söder av den öst-västliga mittgången som följer kyrkans kontur. Hela kvarteret är gräsbevuxet. I nordöstra hörnet står en hög tuja i linje med de två tujorna i kvarter III. Rygghäckarna är i östra delen av måbär och i väster av oxbär. Två lindar växer norr om kyrkan mellan två gravlinjer och träd i angränsande trädkransen består av lind, kastanj och tre lönnar. Gravvårdstyper Huvuddelen av gravvårdarna är breda och låga, utförda av grå eller svart granit. Några stenar utmärker sig genom sin höjd och polerade stenyta, dessa finns företrädelsevis i västra delen eller närmre kyrkogårdens mittgång. I kvarteret finns även två träkors, ett äldre och ett nyare från 1980-talet. Grusgravar saknas. Äldsta graven är från 1869 och kvarteret används för gravsättning än idag. Minneslund Allmän karaktär Minneslunden består av en ca 4 x 4 meter stor anläggning i kyrkogårdens nordöstra hörn, och anlades under 1990- talet. Minneslunden utgör det nordöstra hörnet av kyrkogården och inordnar sig diskret bland de övriga kvarteren. Minneslunden ligger direkt an mot kyrkogårdsmuren i norr och öster, en låg stenram avgränsar lunden mot söder och väster. En björk är planterad på gräsmattan mot norra muren, och mot östra muren finns två blomsterrabatter med perennplanteringar. Själva minneslunden markeras av en rundad natursten med texten ”Minneslund” inhuggen. |
