Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, TINGSTÄDE KYRKOGÅRDEN 1:1 TINGSTÄDE KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Den äldre delen av kyrkogården är i det närmaste rektangulär, hörnen är dock ej helt rätvinkliga, största bredden i öst-västlig riktning. I norr ligger den nya delen av kyrkogården, tillkommen i slutet av 1940-talet. Den är än mer oregelbunden i sin utformning. På den nya delen finns en medeltida trappgavelsport och ruiner av vad som förmodas vara den gamla prästgården som Biskop Göran Wallin 1744 kallar storartad. Norr om prästgården är minneslunden anlagd.

Marken är till största delen gräsbevuxen. Kyrkogården omges av en kallmurad kalkstensmur, ca 130 cm hög, 140 cm bred i öster och söder på gamla kyrkogården, i övigt något smalare. Mellan gamla och nya kyrkogården en dito mur. I söder och öster finns hästbindslen, i väster stenar efter sittbänkar (?). I kyrkogårdsmuren ingår bildstensfragment, den äldre delen av den norra muren tycks delvis vara uppförd av sten från den rivna prästgården.

Kyrkogården har tre öppningar en i söder och två i öster en på gamla kyrkogården i och en på nya kyrkogården. Nämnda ingångar har järngrindar. Muren mellan nya och gamla kyrkogården har en bred öppning utan grind. Samma mur har i väster en nu tillsluten stiglucka, ditflyttad på 1700-talet men med medeltida detaljer. Gångarna på kyrkogården är belagda med kalkstensflis.
På den gamla kyrkogården finns några omgärdande äldre träd samt en liten allé mellan södra ingången och sydportalen. Även nya kyrkogården omges av en trädkrans. På gamla kyrkogården växer rönn, ask, lind och syren, på den nya delen växer lind.

På kyrkogården finns nio lyktstolpar, enkelt utformade samt tre fasadbelysningar med vardera tre spotlights.
På kyrkogården fanns (1996) 230 st. synliga gravar.

Övriga byggnader på kyrkogården
I kyrkogårdsmuren mellan gamla och nya kyrkogården ingår en stiglucka, troligen uppförd 1762 av stenmaterial från den gamla prästgården. Porten flankeras av stenreliefer föreställande aposteln Petrus på ena sidan och aposteln Paulus på andra. De tros vara huggna vid 1300-talets mitt. Fler fint huggna stendetaljer finns i murverket, dessa dateras till 1200-talet. Taket är ett sadeltak beklätt med falar.

På nya kyrkogården står en trappgavelsport från 1300-talet, sannolikt har den utgjort inkörsport till prästgården.
Resterna av den gamla prästgården är markerad på marken genom en stensatt rektangel på den nya kyrkogården.