Stäng fönster Malmö kn, TYGELSJÖ 41:39 TYGELSJÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Tygelsjö ligger på slätten söder om Malmö. Bronsåldershögar visar att området har varit bebott sen förhistorisk tid. På den äldsta kartan från 1700-talet omgärdas en central äng av två gator i väst–östlig riktning med kringbyggda gårdar och gatehus. Kyrkan var placerad i norr på en kulle. Bebyggelsen var tätt samlad inom bytomten. Utanför var åkermarken indelad i en mängd smala långa tegar. Vid enskiftet 1805 sammanfördes jorden till större enheter och gårdarna flyttades ut i landskapet. Prästgården och några gårdar låg kvar i byn. Byn kompletterades med nya gathus under 1800-talet. Järnvägen mellan Malmö och Trelleborg invigdes 1886 med station i Tygelsjö. Mellan Tygelsjö och Klagshamn öppnades också en bibana för frakt från kalkbrottet. Samhället utvecklades mycket med järnvägen och flera nya arbetstillfällen tillkom utanför jordbruket. I byn byggdes nya bostadshus, brandstation, affärer och mejeri. Tygelsjö blev centralort för det omgivande jordbrukslandskapet. Ett flertal tegelhus från denna tid finns kvar. Under 1960-70 talet byggdes Tygelsjö ut i stor skala med villor söder om den gamla byn. Järnvägen lades ner 1971. Under 1980-talet och framåt fortsatte expansionen norr om byn. Idag finns flera skolor i byn och livsmedelsaffär, konditori och pizzeria. Samhället är ett pendlarsamhälle. Kyrkoanläggningen ligger högt på en sluttning mot söder mitt i byn och omges av bostadsområden, förutom mot öster där jordbrukslandskapet utbreder sig. Närmast kyrkan på södersidan ligger prästgård, församlingshem och personallokaler i prästgårdsparken. I väster gränsar en förskola till nya kyrkogården. Kyrkan och gamla kyrkogården ligger inom reg. fornlämning Tygelsjö 33:1 som utgör medeltida bytomt. Dessutom reg. fornlämning Tygelsjö 34:1 som är platsen för den medeltida kyrkan och reg. fornlämning Tygelsjö 40:1, vilka skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Gravar är funna utanför kyrkomuren söder om den nuvarande kyrkogården, eventuellt intill en tidigare stavkyrka. Delar av nuvarande kyrkogård har medeltida ursprung. Den äldre kyrkan låg öster om nuvarande kyrka. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Kyrkogården har utvidgats ett flertal gånger bland annat 1836-39 på prästgårdens område. I början av 1900-talet utvidgades åt väster på andra sidan vägen. 2005 anlades en askgravlund på nya delen. Kyrkogården ligger på båda sidor om Fredlunds väg. På östra sidan om vägen den gamla delen och väster därom den nya delen. Beskrivning Gamla kyrkogården Kyrkogården omges av en mur delvis med synlig gråsten, delvis vitputsad och avtäckt med tegelpannor. Mot väster avgränsar ett dekorativt gjutjärnsstaket med en hög gjutjärnsgrind. I sydvästra hörnet saknas mur och istället finns en bokhäck och nätstängsel. Grindar finns i alla väderstreck, i öster en tredelad hög trägrind. En utglesad trädkrans omger i söder. Kyrkan omges av grus. En gång från koret till trägrinden i öster är kantad av låga, hårt hamlade träd som närmast är som skulpturer. Gravarna är mestadels omgivna av buxbom och belagda med singel, en del står i gräs. Ovanligt många äldre höga gravstenar står kvar på sina platser. I nordöstra hörnet är samlat äldre gravstenar längs muren. Flera gravstenar är äldre än den nuvarande kyrkan. Den vanligaste titeln är lantbrukare. Få kvinnor har titlar men här finns stenar till två systrar med titeln pigor som dog unga 1867. Stenarna har reliefer av bladrankor. Två andra kvinnliga titlar är väverska och direktör. Nya kyrkogården Kyrkogården omges av en vitputsad mur avtäckt med tegelpannor i tre väderstreck, gjutjärnsstaket mot öster och trädkrans i söder och väster. I kyrkogårdens mitt ligger askgravlunden med en slingrande gång mellan perennplantering. Namnplattorna av sten är fästade på en fyrkantig svart granitpelare. Gravkvarteren omges av klippta bokhäckar med buxbomsinramade gravar med singel. Vissa partier är grässådda. Stenarna är låga och horisontella. Huvuddelen är lantbrukare men Tygelsjö som stationssamhälle märks i titlar som stationsföreståndare. Byggnader på kyrkogården Ett hus söder om kyrkan är byggt som materialbod. 1939 byggdes det om till bårhus. Renoverades 1993. Vitputsad fasad och sadeltak täckt med rött tegel. Huset används numera som förråd. Förråd/toalett byggt 1874som spruthus, brandstation. Huset ligger på norra sidan om kyrkan och har vitputsad fasad och sadeltak med rött tegel. Källor och litteratur Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912,Siegrun Fernlund, akademisk avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, 1982 Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Underhållsplan för Tygelsjö kyrka 2006-05-05, Wikerstål Arkitekter AB Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola http://malmo.se/download/18.314e2e5b124a611034880003824/1383646342495/KMVRapport_2007_02 1_low.pdf#search='tygelsj%C3%83%C2%B6s+historia' |
