Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster null kn, KULTURLANDSKAPSREGION SÖDRA SKÅNES SLÄTTBYGDER, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning
I huvudsak är det ett slättlandskap med små relativa höjdskillnader. Berggrunden utgörs av kritkalksten, som bidragit till att jordmånen har blivit extremt bördig. Jordarterna är finkorniga och kalkrika. Söderslätt har Sveriges mest högavkastande åkermark. Konkurrensen om marken är stor. Den icke urbaniserade delen av slätten består till största delen av helåkerbygd, men längs kusterna finns rester av omfattande strandängar, ofta med höga naturvården samt områden med fritidshus. Agrarbebyggelsen präglas av ensamliggande, utflyttade gårdar, en effekt av enskiftet i början av 1800-talet. Här och var finns emellertid de gamla bykärnorna kvar kring kyrkan och skolhuset. Karakteristiska är också mangårdsbyggnader i vitkalkat korsvirke med gråstensladugårdar och stall.
Det starkt urbaniserade sydvästra Skåne präglas förutom av storstaden Malmö av medelstora städer som Lund, Trelleborg och Landskrona samt ett flertal betydande, mindre samhällen, t.ex. Staffanstorp som expanderat starkt under senare tid. Karakteristisk är den ofta tvära övergången mellan stad och odlingslandskap. Vägnätet är tätt med flera stora motorvägar. Det öppna landskapet runt kärnkraftverket i Barsebäck överkorsas av kraftledningarna.
I det mer lantliga sydöstra Skåne är slätten kuperad med ett mestadels öppet landskap med hög uppodlingsgrad, Bebyggelsen består dels av kringbyggda eller vinkelbyggda, vitkalkade ensamgårdar, ut-flyttade i samband med 1700- och 1800-talets skiften, dels av byar med inslag av låga vitkalkade gatuhus. Röda orappade tegelhus ger ett karakteristiskt drag åt mindre centralorter och järnvägssamhällen som expanderade runt sekelskiftet. Karakteristiska är också de många fiskelägena längs kusten.
I Ystadstrakten möter kustslätten med bakomliggande sjörika backlandskap som på sina håll innehåller omfattande gräs- och lövskogsmarker. Denna del av området uppvisar i betydande omfattning exempel på äldre godsbildning men också sentids plattgårdar.
KÄLLOR:
TEXT - Sporrong, Ulf: Odlingslandskap och landskapsbild. 1996.
KARTBILD - Sveriges nationalatlas Kulturlandskapet och bebyggelsen. 1994.