Stäng fönster Skövde kn, SKÖVDE CENTRUM, Västra Götaland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Centrum Det område av Skövde som idag räknas till centrum avgränsas i norr av Staketgatan, i öster av Stationsgatan och järnvägen, i söder av Skolgatan och i väster av Badhusgatan. Den medeltida staden Skövde anses ha tillkommit runt år 1400. 1759 brann staden ner och byggdes därefter upp på samma plats efter en rutnätsplan av renässanstyp som alltjämt till stora delar präglar de centrala delarna av Skövde. Planen fastställdes den 9 januari 1760 och indelade staden i ett 30-tal kvarter runt den raserade kyrkan som återuppbyggdes på samma plats. Stadens torg, idag Hertig Johans torg, placerades något längre norrut än i den gamla staden och utgjordes, enligt idealen för rutnätsplanens av ett obebyggt kvarter. Av den medel-tida staden återstår, förutom delar av kyrkan, endast ett hus, som låg vid en av de försvunna medeltida gatorna i det i nuvarande kv Bryggaren. Det ligger kvar på sin ursprungliga plats, lite snett i det strikt geometriska gatunätet och är därför lätt att urskilja. Huset kallas Heléns-stugan efter den familj som senast bebodde huset.Den nya rutnätsstadens gränser markerades av staket och de yttersta gatorna hade namnen: norra, östra, västra och södra Staketgatorna, nämnda med dagens namn är dessa: Torggatan i norr, Mörkegatan, som gick rakt genom dagens kv Oden i öster, Kungsgatan i söder och Bad-husgatan i väster. För att staden skulle kunna fungera var det viktigt att bygga upp de offentliga byggnaderna så fort som möjligt. Kyrkan hade blivit förstörd men inte utplånad i branden. Den byggdes upp av byggmästare Sven Westman och återinvigd redan 1769. Det gamla rådhuset i trä var helt borta och att bygga ett nytt i sten kostade så mycket att de medel som 1762 års riksdag bevil-jade staden i bidrag inte räckte till. På 1770-talet skedde en insamling och 1776 kunde det nya rådhuset med alla sina funktioner, rådssal, skola, våghus och arrest, invigas. Detta rådhus står kvar men med en fasad från 1853 som helt förändrade byggnadens karaktär.Från 1700-talet finns, förutom kyrkan, rådhuset och den ovan nämnda Helénsstugan, ännu ett hus bevarat. Det ligger på Hertig Johans gata, väster om torget, den del som tidigare hette Torggatan, och är ett enkelt envåningshus med träpanel som idag rymmer en guldsmedsaffär och en frisersalong . Huset har blivit ombyggt flera gånger och dess historia är inte säkert be-lagd men mycket tyder på att det är byggt 1764, alltså ett av de tidigaste husen som byggdes enligt 1760 års stadsplan. Huset ligger i kv Bryggaren, liksom Helénsstugan och båda ingår idag i den s k Helénsparken som även omfattar ett timrat bostadshus i en våning från 1850-talet och en skiftesverkslänga från tidigt 1800-tal vilken hört till granntomten och vars övriga byggnader är borta.Från 1800-talets första hälft finns ett antal intressanta byggnader bevarade som visar hur sta-den utvecklades efter branden. Utmed Stora Kyrkogatan, Hertig Johans gata öster om torget, mellan Mörkegatan, Stationsgatan, och torget finns Brage 4 och Heimdal 13 båda uppförda i timmer i två våningar och med gårdshus, båda har kvar sina ursprungliga tomtformer från stadsplanen 1760. Gatufasaden på Brage 4&. Näst längs upp i det nordvästra hörnet av den ursprungliga rutnätsplanen ligger kvarteret Snickaren som är delat i två tomter med ursprungliga mått. På Snickaren 1 finns bostadshuset från 1851 och en del av ett samtida gårdshus utmed den östra tomtgränsen bevarade. Bostads-huset har kvar alla karaktäristiska drag för ett bostadshus i stadens utkant vid 1800-talets mitt; en våning, spritputsade fasader och entré mot gården. Det stora bostadshuset i tomtens nord-västra hörn byggdes 1907 på tidigare obebyggd tomtmark.1859, när den återuppbyggda staden var hundra år gammal, invigdes järnvägen mellan Falkö-ping och Töreboda. Att västra stambanan drogs förbi Skövde kom att styra stadens fortsatta utveckling. Järnvägens sträckning alldeles intill staden gjorde det möjligt att placera stationshuset i fon-den av Stora Kyrkogatan vilken redan var ett av stadens huvudstråk med sitt läge vid torget och kyrkan. Gatan hade redan före beslutet om västra stambanans sträckning förbi Skövde tre stora tvåvåningshus och när stationshuset byggdes med järnvägspark framför enligt tidens ideal, blev Stora Kyrkogatan, idag Hertig Johans gata, förbindelse mellan järnvägsstationen och torget. Stationshuset ritades av A W Edelsvärd, SJ´s chefsarkitekt som ritade stationshus för hela landet. Skövdes stationshus byggdes efter samma ritningar som de i Alingsås och Töreboda med två våningar och förhöjt mittparti och fasader i rött tegel. Det kom dock inte att ligga i fonden av gatan, vilket var det vanliga, utan något söder därom, för att bevara utsikten mot öster. Dagens stationshus är resultatet av ombyggnader 1903 och 1993.1860-talet blev en mycket expansiv period i Skövdes historia. Redan 1863 utvidgades stadens rutnätsplan mot norr med en rad kvarter. Norra Staketgatan flyttades ett steg norrut och har fortfarande kvar namnet Staketgatan. Sandtorget fick sitt namn och norr om denna, alltså utanför stadsgränsen, byggdes ett spruthus, en tidig brandstation, som idag används som tu-ristbyrå. Den gamla Norra Staketgatan fick heta Norra Långgatan, idag Torggatan. Då järn-vägsspåren ligger i vinkel mot stadens gatunät fylldes mellanrummet i nordöst ut av ytterliga-re två kvarter vilka senare fick namnen Saga och Sleipner. Stadens utvidgning skedde emel-lertid huvudsakligen söderut där en rad kvarter lades ut söder om Södra Staketgatan som där-efter fick namnet Kungsgatan. Bland de hus som uppfördes på 1860- och - l70-talen som ännu finns kvar är de två husen i Brage 10 vid Hertig Johans gata 10 och 8. Nr 10 byggdes 1865 och nr 8 1874, båda i timmer i två våningar med reveterade och rikt utsmyckade fasader. I båda husen har bottenvåningen gjorts om flera gånger för att anpassas till olika verksamheter. Vid torget i kv Gylfe 7, bygg-des redan 1863 en byggnad i sten i två våningar i vilken Skaraborgs läns Enskilda bank hyrde lokaler. Huset byggdes till tio år senare och fick det ståtliga hörnparti som anstod en affärs-byggnad på en av stadens finaste tomter i hörnet av Stora torget och Storgatan. Huset har, trots stora skyltfönster i bottenvåningen, i allt väsentligt fått behålla sin ursprungliga exteriör.Utmed Långgatan, i kv Höder 3 finns ett reveterat timmerhus i två våningar från 1861. Det är ombyggt många gånger och har förlorat mycket av sitt kulturhistoriska värde men bör nämnas som en del av stadens historia, speciellt då tomten är en av de tre som har kvar sina ursprung-liga mått från 1760 års stadsplan. Övriga bevarade byggnader från 1860-talet är Sigyn 2 på Trädgårdsgatan 3, ett timrat, slätputsat, grått tvåvåningshus med tak- och gördelgesimser. Hu-set har använts som hotell och pensionat och byggts om flera gånger men återfått sin ur-sprungliga, enkla gatufasad med likadana fönster i de två våningarna. Skade 1 på Torggatan 10 byggdes 1864 i tegel men fick sin nuvarande, rikt utsirade putsfasad med lisener och föns-ter- och dörromfattningar först 1876. Tor 2 på Långgatan 6, byggdes 1862 i timmer och är med sin enkla putsfasad, endast dekorerad med svagt profilerade hörnkedjor, en av stadens mest ursprungliga byggnader från denna tid.1870-talet började med att man byggde en ny prästgård åt kyrkoherden. den placerades i kvar-teret söder om kyrkan, nuvarande Gefion och platsen för den gamla kyrkoherdebostället, strax öster om kyrkan lades ut till park med med promenadstigar samtidigt som trottoarerna från stationen till torget stensattes. 1872 startades ett bryggeri som fick namnet Nordstjernan i ett av de två nya kvarteren i nordöst, nära järnvägen. Det upptog efter några år hela kvarteret och var i gång till tidigt 1960-tal. En folkskolebyggnad uppfördes 1873 i ett av de nya kvarteren vid f d Norra Staketgatan som då kallades Norra Långgatan och idag Torggatan. Kvarteret kom senare att få namnet Byggmästaren. 1881 byggdes den andra skolbyggnaden, alldeles väster om den förra i ett kvarter som fick namnet Svarvaren. Dessa båda kvarter slogs senare samman under namnet Skolan. 1874 fick Sverige en ny byggnadsordning som innebar att alla städer måste ha en byggnads-nämnd. Det första hus i Skövde som fick byggnadslov var Balder 2. |
