Stäng fönster Grums kn, BORGVIKS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ, Värmland
Miljö - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
|
Borgviks lämpliga läge vid sjön Värmelns utlopp i Vänern gjorde att platsen redan på 1500-talet utnyttjades för kvarnrörelse och järnhantering. I början av 1700-talet fanns på Bruket 2 hamrar, 3 sågar och 7 kvarnar. Genom befolkningskoncentration skapades underlag för egen kyrka och församling. Församlingen bildades 1717 och kyrkan uppfördes i etapper med start 1716-20. Från 1700-talet härstammar också bruksherrgården i karolinsk stil med säteritak, ursprungligen byggd som en dubbelherrgård för de dåvarande bruksägarna Nils och Erik Borgström. På 1840-talet fick Borgvik eget tackjärn och 1865 uppfördes en hytta. Vid sekelskiftet 1900 fanns det förutom hytta lancashiresmedja, vallsverk, manufakturverk, kvarn, såg, snickerifabrik, trämassefabrik, kraftstation och inte minst jordbruk. Från denna tid minner slaggstensbyggnader i området. Att bruket var känt ute i världen bevisas av att järn beställdes även från Borgvik när Eiffeltornet uppfördes till världsutställningen i Paris år 1889. Bruksdöden i västra Värmland drabbade så småningom också Borgvik och 1924 upphörde järnhanteringen definitivt, verksamheten kom att koncentreras till skogsförvaltning. Kvarnen var i bruk fram till 1953. Borgvik är Värmlands bäst bevarade bruksmiljö från äldre tid och ett belysande exempel på hur länets viktigaste naturtillgångar järnmalm, skog och vattenkraft utnyttjas under olika tidsperioder. En ansats till medveten planering i ortens uppbyggnad kan skönjas med den stora herrgårdsanläggningen centralt belägen och med utblick över hela bruket, kyrkan rakt söder därom i änden av en allé, lantbrukets byggnader i norr och några smedbostäder utmed bruksgatan. Vid sidan av det patriarkaliska mönstret är också arbetarbostädernas lokalisering till den funktionsdifferentierade industribebyggelsen påtaglig. Idag karaktäriseras Borgvik av 1800-tals bebyggelsen med enkla funktionella byggnader i faluröd stående träpanel med tegel eller skiffertak. Här finns länets största samlade bestånd av oputsade sinnerstenshus, av vilka många är bostadshus. Områdets helhetsintryck förstärks av byggnadernas enhetliga form, stil, material och färg. Sammanlagt är ett 50-tal byggnader av mycket högt kulturhistoriskt värde även som solitärer. Hit hör kyrkan från med praktfull interiör takmålning av Michael Carovsky. ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv; Borgviks kyrka. / ATA Stockholm; Borgviks kyrka. |
