Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Malmö kn, SÖDERTORP, Skåne

 Miljö - Beskrivning

Beskrivning

Med en mycket enhetlig bebyggelse i tre och åtta våningar med gula tegelfasader framstår Södertorp som något av arketypiskt för Malmös bostadsbyggande vid mitten av 1960-talet. På tidstypiskt sätt ligger husen bredvid ett större grönområde, höga skivhus står parallellt utan förskjutningar medan lägre lamellhus har grupperats rätvinkligt kring halvöppna gårdar. Den enkla, upprepade stadsplanestrukturen och homogeniteten i husens utformning ger tillsammans med den gula färgskalan Södertorp dess identitet.

Södertorp ligger i södra Malmö. Det avgränsas i norr och i öster av Stadiongatan och Pildammsvägen. I väster ligger Ärtholmens koloniområde och i söder bostadsområdet Holma, skilt från Södertorp av Ärtholmsvägen. På andra sidan Pildammsvägen ligger Gröndal.

HISTORIK FÖRE 1965
Vid 1900-talets början gick Malmö stads gräns rakt genom nuvarande Södertorp, i linje med den södra gränsen för kvarteret Arkitekten. Området söder om stadsgränsen hörde till Fosie socken och byn Hindbys ägor, och där låg, invid nuvarande Pildammsvägen, en gård med namnet Södertorp. 1931 inkorporerades Fosie i Malmö stad. Koloniområdet Ärtholmens sommarstad anlades 1940 på jordbruksmark. Utöver den utsträckning koloniområdet har idag sträckte det sig även över de södra delarna av nuvarande Södertorp och Gröndal.

BEBYGGELSE EFTER 1965 STADSPLANER; UTBYGGNADSHISTORIA
Södertorp stadsplanelades samtidigt som intilliggande Gröndal. De båda områdena fick dock inget stadsplanemässigt sammanhang. Enligt den gällande generalplanen var marken reserverad för flerbostadshus och skulle ingå i en zon av höghus utmed ett grönbälte som sträckte sig söderut från Pildammsparken. En gångtunnel planerades under Pildammsvägen för att koppla samman de två områdena Gröndal och Södertorp, så att man skulle kunna nyttja samma serviceanläggningar. Koloniområdet skulle bevaras i väster, med undantag av den östligaste raden av lotter som skulle införlivas i ett parkstråk. I den nordvästra delen av planområdet reserverades plats för idrottsändamål, i anslutning till Stadionområdet. Södertorps norra del, kvarteret Arkitekten, planerades och började byggas 1965.
1969 fastställdes stadsplanen för den södra delen. Här skulle bebyggelsegrupperingen från den första etappen upprepas. Centralt mellan den norra och den södra bebyggelsegruppen planerades ett skolkvarter, och utmed områdets västgräns, invid koloniområdet, ett grönstråk.

BOSTÄDER OCH BOENDE
På Södertorp finns 800 lägenheter, som samtliga är bostadsrätter. Drygt hälften består av tre rum och kök, och en tredjedel av två rum och kök. Medelåldern är relativt hög, omkring hälften av de boende är över 60 år, och knappt hälften av hushållen består av endast en person. Omflyttningen förhållandevis låg.

ARKITEKTER OCH BYGGHERRAR
Södertorp består av två HSB-anslutna bostadsrättsföreningar, brf Anneberg i kvarteret Arkitekten och brf Södertorp i Konstruktören. Det var dessa som var byggherrar, och ritningarna gjordes 1965 respektive 1969 på HSB:s arkitektkontor i Malmö, under ledning av Sven Grönqvist.

TRAFIK
Södertorp ligger intill två större trafikleder, Pildammsvägen och Stadiongatan. Till husen leder två tillfartsvägar för biltrafik, Teknikergatan till kvarteret Arkitekten från Pildammsvägen, och Konsultgatan som leder in i kvarteret Konstruktören från Ärtholmsvägen. I anslutning till dessa tillfartsvägar finns boende- och besöksparkering i på mark. Under gårdar i både kvarteret Arkitekten och Konstruktören finns garage.
I områdets västra kant, utmed koloniområdet, löper en gång- och cykelväg som är ett viktigt kommunikationsstråk som förbinder Holma och Södertorp med Malmös centrala delar. Denna cykelväg leds under Stadiongatan i en tunnel, och ett annat cykelstråk i östlig riktning löper genom området och under Pildammsvägen. På de kringliggande trafiklederna går flera busslinjer med hållplatser i områdets närhet.

SERVICE
När Södertorp och det intilliggande Gröndal planerades avsattes endast en mindre tomt för handelsverksamhet. Den var belägen i södra Gröndal intill Pildammsvägen, men något butikskvarter kom aldrig att uppföras där. Först 1978 uppfördes en mindre butik i kvarteret Handelsmannen i centrala Södertorp. Den är också lättillgänglig för de boende i Gröndal, då den ligger intill gångtunneln under Pildammsvägen. I övrigt har de boende i Södertorp nära till såväl Stadion Köpcentrum som Mobilia, båda belägna vid Stadiongatan.

BEBYGGELSEKARAKTÄR
Södertorp består i stort sett enbart av flerbostadshus från senare delen av 1960-talet. Trots närheten till trafikerade upplevs inte trafiken störande, då marken mellan hus och väg har trädplanteringar. De uppvuxna koloniträdgårdarna bidrar också i hög grad till lummighet och avskildhet. Väster om bebyggelsen finns ett grönstråk som övergår till kolonier och sedan blir en grönyta mellan köpcentret i kvarteret Inredningsarkitekten och husen i Arkitekten. Det samlande namnet för dessa spridda grönytor är Södertorpsparken. När Södertorp byggdes i mitten av 60-talet lät man några kolonirader vara kvar som en kil in bland de moderna husen, vilket fört med sig en välgörande småskalighet i den annars storskaliga bostadsbebyggelsen.
Husen i tre respektive åtta våningar är placerade i två större grupper med vardera tre gårdsbildningar. Husgruppernas struktur är enkel, åttavåningshusen står parallelt i nästintill nord-sydlig riktning med omkring 50 meters mellanrum och utan förskjutningar i sidled. Trevåningshusen i vinkel bildar halvöppna gårdar. Mellan de högre och de lägre husen finns långsträckta ytor med sten- eller asfaltbeläggning, försedda med sittplatser. Eftersom dessa ytor delvis är överbyggda garage är växtligheten begränsad. Utemiljön är uppdelad i små enheter och känns splittrad i jämförelse med de sammanhängande gröningar som är vanliga i tidigare bostadsområden.
Arkitekturen är enhetlig och präglas av funktionell saklighet. Husen med sina gula tegelfasader, sammanhängande balkongpartier och plana tak är goda representanter för 1960-talets strama formspråk. De har en utformning som är typisk för HSB:s arkitektkontor i Malmö: exempelvis de gula teglet, de indragna balkonger, fönsterbröstningarna klädda med keramiska plattor och de relativt påkostade entrépartierna.