Stäng fönster ÖRNSKÖLDSVIK BJÖRNA 53:1 - husnr 1, BJÖRNA KYRKA
Byggnad - Värdering
| BJÖRNA KYRKA (akt.) | |
| 12/31/05 |
| Motivering |
|---|
|
Björna kyrka har en ljuvlig kyrkotomt, en välskött och vacker gravplats med naturinslag. Kyrkans läge är obegripligt anonymt i skogen långt bortom järnvägssamhället tills man inser att bycent-rum låg närmare innan järnvägen kom. Den karaktäriseras exteriört främst av sin uppförandetid under 1850-talet, en norrländsk träkyrka med traditionell långhusform och tydliga drag av akade-miskt skolad nyklassicism. Den är relativt stor i en då expanderande skogsbygd. Interiört karaktäriseras den av träkonstruktionens panelning och den ursprungliga volymen med ett högt sittande tredingstak. Men omgestaltningarna 1902 och 1957 har därefter påverkat helheten på olika sätt, båda lika avgörande för upplevelsen. Wikbergs gotikisering finns kvar i bänkar, orgelläktare, orgelfasad och delvis i den genombrutna östväggen, dessutom utgör hela torndelens två plan i väster en interiör från 1902. Wretlings ambitiösa återförande av Scholanders 1850-tal var nog mer pragmatiskt 1950-tal än man ville låtsas om. Bänkarna byggdes om, den bruna målningen från 1902 återkom efter gråmålningen under 1930-talet, möjligen byggdes även altarring och läktarbarriär om. Färgsättningen upplevs mer som 1902 än 1850. Dessutom är glaslösningen med ej genomsiktliga glas i samtliga fönster mindre lyckad, särskilt med tanke på den vackra kyrkogården utanför. Intrycket av karaktären blir därför blandat, vilket ben ska man stå på - Scholanders 1850-tal eller Wikbergs tidiga 1900-tal? Kanske är det dock denna fråga som är intressantast för karaktären. Den tydliga ambivalensen vid omgestaltningar vid olika tidevarv, kyrkans uttryck med ungefär femtio års intervaller och 1900-talets blandade restaureringssyn. Bidragen är lika påtagliga och för sin tid uttrycksfulla och kvalitetsmässigt accepterade. Och interiören lider intressant nog inte av detta på något vis. Att särskilt tänka på: *Scholanders altarbord och nummertavla som delar av en originalinredning från 1850-talet bör hanteras varsamt eftersom inredning från denna tid är ovanlig på annat håll i stiftet *Bänkinredningen och hela läktaren med orgelfasad från 1902, samt hela interiören i tornets båda nedre våningar från 1902, är goda exempel på denna tids ambitiösa restaureringsinsats *Färgsättningen, det mesta troligen från 1957-års restaureringsinsats, som medvetet försökte återgå till tiden före 1902 och harmonierar med helheten på ett för upplevelsen avgörande vis *Den sparsmakade inredningen som troligtvis både är ett resultat av Scholanders uppförandettid och den norrländska skogsbygdens resurser, det känns enkelt och rent utan att vara torftigt |
