Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster SUNDSVALL RÖKLAND 1:26 - husnr 3, ALNÖ GAMLA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

ALNÖ GAMLA KYRKA (akt.)
Interiörbeskrivning
Framför entrén till förhuset är markytan stensatt med olikformig natursten. Förhusbyggnaden i trä har en gulmålad entrédörr i norr, pardörr med två fyllningar och trekantsavslut, obehandlat trägolv, omålad interiör, svartmålade tvålufts fönster i söder och väster, valmat tak med eternitplattor från 1910, tar man några steg upp till det egentliga kyrkorummet. Det sker genom passage via en svagt bågformig pardörr i trä, stående breda bräder, blåmålad mot förhus, omålad in mot kyrkorum. Långhusgolv i trä, breda plank, obehandlade. Putsade vägg och takytor. Stjärnslagna tegelvalv i kor och långhus från ca år 1500. Korets valv vilar på konsoler, långhusets på pilastrar med breda sköldbågar. Målningar på väggarnas- och takens putsytor från samma tid.
Slutna bänkkvarter från 1700-talet där dörrarna har fyllningar, brun lasyr, röd list, bondskt marmorerat ramverk. Trånga rakaryggförsedda träbänkar, brun målning på ryggbräda. Dubbla läktare i väster i trä, den övre uppförd under 1600-talet, den nedre sannolikt från 1700-talet. De bärs av brunmålade fyra runda kolonner och fyra fasade kvadratiska pelare, alla i trä. De runda med kapitäl i ålderdomligt medeltida utseende. Två bakre vitmålade trappor till nedre läktaren, de bägge läktarnas undersidor vitmålade.

Övergången mellan kor och långhus i kyrkorummet markeras av en bred gördelbåge med trabesbjälke från restaureringen 1927 och triumkrucifix från Haken Gullesons verkstad ca 1500 över främre bänkrader. Pyramider längst fram. Nummertavla i norr, grönmålad ram, svart botten. Madonna i trä i norr strax intill. Över mittgången hänger en malmkrona, liksom i korets mitt.

Altarringen är liten med barockartad form, tät, blågrå målning, rött tyg på knäfall. Altarbord i trä ihopbyggt med ringen, blågrå målning. Litet altarskåp i tre delar, sammansatta vid restaureringen 1927, utgörande rest av trolig högaltarprydnad med figurer under baldakiner med kölbågar, stavar och rosverk. Predikstol längst fram i norr från 1656 med hög trappa från västra delen. Åttasidig, plattskärningsteknik, insvängd botten med avslutande röd kula. Bevingade änglaansikten under korgen, inget ljudtak. Liten korbänk i norr intill ingång till sakristia. Sittande madonna från Haken Gullesons verkstad i södra kordelen. Liten dopfunt i trä, marmorerad.

In till sakristian når man via en murad portal med tre avfasningar. Den inåtgående enkeldörren är i trä med pilspetsformig, dubbelfasspåntad, omålad panel. Sakristians golv lika kyrkorum, slätputsade väggar och tak, vit målning. Sakristians tak har endast ett enkelt kryssvalv på konsoler. Litet enluftsfönster i trä mot öster, svart målning. Något större tvåluftsfönster mot norr, trekantsavslut, svart målning. Smidesgaller på insida.Väggfast bänklåda i trä runt omkring sakristian.

Tak- och väggkonstruktionen inspekterad interiört på vind(Obs text redigeras)

Ingång via taklucka i plåt mot väster i sakristians tak. Sakristians västra vägg murad mot långhusets yttervägg. Korets yttermur ser ej ut att ligga i förband med långhuets vägg, som här visar ca 1 m tjocklek ut mot norr skarven är tydlig även om någon sten faktiskt skjuter in i långhusdelen också..

Kordelen

Remstycken på yttervägg, ca 1,80-2 m tjock. Remstycken ser ut att vara av samma ålder i kor resp långhusdel. Dragjärn förstärker sammanhållningen ex vis korets östvägg och nordvägg.
Stående sparrar med två hanbjälkar ovan valvet, korväggen i öster murad med stora ovalformiga gråstenar, inmängade småstenar i kalkbruk och några tegelbitar, särskilt högst upp.

Murhål ca 2 m tjockt in till långhuset. Ett murat stickvalv med natursten, liknar bearbetad skiffersten. Mera troligt tillmakad flis av granit eller annan gråsten. Allt murat med kalkbruk.

Hålets höjd från den inre gördelbågens övre krön ca 2, 5 m till stickbågens översta punkt. Ca 2, 1 till basen på väggsida. Korvalvet murat mot öppningen med ett liggande skift in i hålet.

Andre sidan gaveln, inne långhussidan visar gavelväggen murad över ytterväggen.Obs, detta är nog stdmur för valvet innan gördelbågen Gördelbågen murad i tegel mot naturstenväggen mot koret.

Taket över långhus betydligt högre. Dubbla remstycken,det yttre löper förbi korets gavelvägg och avslutas vid indraget på tsidan med spån. Dessa remstycken är del av en äldre stomme med laxade urtag som skvallrar om en annan stomme som saknas idag. Vidare knän, stående åsar och två hanbjälkar. Alla knutar är dymlade. Hela yttertakskonstruktionen tillkommen troligt från 1910 års omläggning eftersom yttertaket lagts utanpå/högre än gavelmuren, alt i samband med ianspråkstagandet 1888. Delarav äldre stomme finns dock.Stommen daterad - Johan Engman 1938 - på hanbjälke längst österut över långhus, på väster sida.

Västgaveln murad utan så mycket inmängad småsten och genomgående större stenstorlek. Dessutom löper en tydlig rad av mur med ca 1 dm indrag ca 2 m ovan remstycken i s o n. Dvs muren ser höjd ut.