Stäng fönster UPPSALA FJÄRDINGEN 22:1 - husnr 1, UPPSALA DOMKYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Uppsala domkyrka (akt.), UPPSALA DOMKYRKA (akt.) | |
| 2005-05 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
Interiören präglas i hög grad fortfarande av den stora restaureringen 1885-93. Alla valv- och väggdekorationer från den tiden bevarades utom i södra tvärskeppet där de kalkades över. De nygotiska bänkraderna är kvar liksom orgeln och orgelläktaren. Högkoret avgränsas mot koromgången av smidesgaller och ett antal smidda ljusbärare. Altaret pryds av ett kors i silver och glas utfört av guldsmeden Bertil Berggren-Askenström 1976. Många gravstenar finns även i våra dagar kvar i golvet, som för övrigt består av kalkstensplattor. Vidare finns ett stort antal gravmonument från 1500-, 1600- och 1700-talen i de till gravkor omvandlade kapellen. Gravkoren är försedda med smidesgrindar från 1700-talet av hög konstnärlig kvalitet. De har ritats av några av landets mest framstående arkitekter som Carl Hårleman och Carl Fredrik Adelcrantz. Gustav Vasas gravkor placerades i det före detta vårfrukoret i kyrkans östra ände bakom högaltaret. Han begravdes i Uppsala 1560 och koret försågs med en tumba på vars lock ligger gravskulpturer av kungen och två av hans fruar. Monumentet som stod klart 1583 utformades av konstnären Willem Boy. Gravkoret försågs på 1830-talet med väggmålningar som skildrar viktiga händelser i kungens liv av konstnären J. G. Sandberg. Det Jagellonska koret norr om högaltaret rymmer gravmonument över drottning Katarina Jagellonica och Johan III placerade mittemot varandra i varsin ända av rummet. Johan III:s gravvård flyttades till sin plats 1818 efter att ha transporterats hem från Polen. Jagellonska korets väggar försågs med en rik stuckdekor av konstnären Antonius Watz. Gravmonumenten bestående av tumbor på vars lock ligger figurskulpturer av kungen och drottningen utformades av konstnären Willem Boy. Koret färdigställdes på 1580-90-talen och är i stort sett oförändrat i våra dagar. Bland de värdefullaste inventarierna från våra dagar ska nämnas de textilier av hög konstnärlig och hantverksmässig kvalitet som pryder de nedre delarna av väggarna i Dohnas kor, Sturekoret, Finstakoret, Fredens kapell och Bönens kapell. I Finstakoret står S:t Eriks relikskrin som är tillverkat 1579 och hör till kyrkans allra märkligaste inventarier. Skrinet tillverkades av hovguldsmeden Hans Rosenfelt med hjälp av guldsmeden Gillis Coyet. Järngallret som omsluter skrinet tillverkades 1588 efter ritningar av Willem Boy. I Sturekoret står vidare ett medeltida altarskåp som tidigare tillhört Skånela kyrka. Det såldes till domkyrkan 1912 och kallas Skånelaskåpet. Det är ett mycket rikt utsmyckat, välbevarat skåp tillverkat i Bryssel i början av 1500-talet. Ett flyttbart centralaltare tillkom på 1990-talet. Det är ritat av arkitekten Ove Hidemark och står vanligtvis placerat i korsmitten. I högkoret hänger en ljuskrona av silver från 1647. Fönstren har masverk i kalksten, de är blyspröjsade och försedda med glasmålningar från 1890-talet. Begravningsregalierna från Vasagravarna och en märklig samling textilier, varav de äldsta är från 1200-talet, kan beskådas i domkyrkomuseet i norra tornet. |
