Stäng fönster GRUMS BORGVIKSBRUK 1:3 - husnr 1, BORGVIKS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| BORGVIKS KYRKA (akt.) | |
| 2002-07-03 |
| Interiörbeskrivning |
|---|
|
SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Enskeppig hallkyrka med entré via vapenhus i västtorn. Tresidigt avslutat förhöjt korparti i öster med vidbyggt gravkor, numera fungerande som sakristia och minikyrka. Läktare i väster med orgel. Väggfasta bänkkvarter med dörrar mot mittgången. Predikstol på norra sidan om stor altaruppsats och halvcirkelfomad altarring. Korets södra sida har litet dopaltare och dopfunt i trä. Kyrkorummet har en välbevarad 1700-tals interiör med praktfulla takmålningar, utförda av Michael Carowsky, samt altaruppsats, predikstol och dopfunt från byggnadstiden. De senare är exempel på barockens praktfulla träarbeten. Väggarna är vitputsade och bryts upp av gråmålade fönster avslutade i en åsnebågsrygg. KYRKORUMMET med vitkalkade väggar täcks av ett samtida trätunnvalv, som 1745 pryddes med TAKMÅLNINGAR av Michael Caraovsky. De uppvisar motiv som kan indelas i fyra huvudgrupper. I korpartiet längst fram avbildas Treenigheten. Här ser vi Kristus med korset, duvan - symbol för den helige anden - med strålkretsen och Gud Fader med härskarattributen spiran och jordgloben. Därefter kommer Domen. Kristus tronar här sittande mitt på regnbågen, som symboliserar gränsen mellan himmel och jord. På vardera sidan om Kristus finns sex apostlar som bisittare. I det västliga partiet skildras de frommas och de ogudaktigas livsöden: Himmelen och Helvetet. Runt taket en gråmålad profilerad taklist. Långhusgångens golv täcks av skiffer, medan golvet i bänkkvarteren har täckning med linoleummatta. Väggarna bryts upp av gråmålade spröjsade fönsterbågar med skifferhällar. Bågarna tillkom vid 1880-talets renovering och fick då sin översta avslutning i åsneryggsbåge. Tre gråmålade dragstag i järn. Långhuset har två slutna BÄNKKVARTER, 12 i vardera kvarter med dörrar mot mittgången. Utvändigt grå med vita speglar och smala röda lister. Invändigt brunröda med enkel marmorering. Byggda av gamla bänkar, kompletterade med plywood. Bruna dynor. Bänkvärmare. Bakom bänkarna i väster finns utrymme för klädavhägning, psalmböcker, mixerbord, offerkistor och lösa extrastolar. Vägg i väster klädd med bred träpanel. På kyrkorummets långhusväggar hänger mässinglampetter i modernt rektangulärt snitt, tre på vardera sida. Kyrkorummets ingångsdörrar, svängbara, är släta grå med runda fönsteröppningar. Dekorerad med svarta stjärnor och månar vid handtagen. De svarta stjärnorna återkommer som dekor på innanfönstrena. Under läktaren i södra hörnet ingång till ett litet förråd inrymmt under trappen. Här ligger ett gammalt stengolv. KORET är förhöjt 15 cm jämfört med långhuset och har gjutet golv med skiffertäckning. Tresidig avslutning i öster. Fönsteröppningar i de snedställda väggpartierna. I östra väggen, bakom altaruppsatsen, utgång till sakristian. Väggar och tak lika kyrkorummet. Dominerande altaruppsats, predikstol och dopfunt i tidstypisk barockstil-samtliga utförda 1718 av samme bildhuggare. ALTARUPPSATS, PREDIKSTOL och DOPFUNT är alla tillverkade av samme bildhuggare 1718. Bildhuggarens namn är okänt. ALTARTAVLAN i mitten föreställer Nattvarden och är utförd i snidad relief. Strax under sitter ett monogram "EB", syftande på altartavlans givare Erik Borgström, samt inskription "S.Joh 17:3 Thetta är evinnerligt lif att the känna tigh allena sanna Gud, och then tu sändt hafver, Jesum Christum.". På vardera sida har placerats Aron, och en vitskäggig man i turban, möjligen Abraham. Krönet framställer uppståndelsen i ett medaljongformat fält. Allra högst upp vilar ett lamm på en glob. Altartavlan omgjordes 1791 av bildhuggaren Erik Jonaeus. Dominerande kulörer är brunt, grönt och guld. På altaret framför uppsatsen står ett 90 cm högt krucifix, skänkt till kyrkan på 1700-talets mitt. Altarbordet är av trä. ALTARRINGEN tillkom 1850, halvrund med dörrar och balusterformade pilastrar mot marmorerad skiva. Dominerande kulörer är grått och beige, tyg på överliggare och knäfall randigt grönt/guld. PREDIKSTOLEN är försedd med snidade bilder av Kristus och evangelisterna och har på trappskranket målade bibelhänvisningar (1912). Ornamentik av akantusslingor. Predikstolstak även det med bibelhänvisningar. Under taket, med svag himling, hänger en duva och på väggen en nådens sol. På predikstolen, brevid bokbrädet ett timglas buren av en naken lieman. Predikstolens dominerande kulörer är brunt, grönt och grått. DOPFUNTEN är av trä med lock och utförd med samma utsirning som predikstolen. Målad i grönt, brunt och guld. Renoverad 1912. Ursprungligen hade man en dopskål av tenn, numera används en i silver. Kormatta av Hjortzberg, piano, ljusbärare, tre korstolar (1950-tal) med röd sammet och guldfärgat trä tillverkade i Sunne, enkel psalmnummertavla med guldram, litet dopaltare med krucifix på väggen ovanför. På väggarna fyra lampetter, runda, tillverkade av H. Fernelius, Tösse. Mot östväggen på vardera sida om altaruppsatsen står två snidade figurer på häga vita pelare; Aron och Abraham. Aron fick vid renovering 1912 av misstag en Petrus-nyckel i handen i stället för rökelsekar. Kollekthåvar förvaras hängande under södra korfönstret och över ingång till sakristian. Väggradiatorer. Från koret når man via en MELLANGÅNG sakristian. Golv av skiffer, putsade väggar och tak. Här finne en utgång i söder, runt fönster i norr. Under golvet har funnits två utrymmen, de är sedan 1950 igenfyllda med sand. SAKRISTIAN i oktogonal form har skiffergolv och vitputsade väggar. Taket har ett stjärnvalv, åtta valv, som avslutas i en blåmålad cirkel med guldstjärna. Två rundbågiga gråmålade fönster med teglade fönsterbänkar, ett i norr ett i söder. 1997 inrättades ett nytt textilsskåp med bönealtare i mitten efter östra väggen. Skåpet är målat i brunt, grönt, gult och beige. Väggfasta bänkar i ek efter väggarna. På väggarna runda lampetter lika kyrkorummet. Dessutom finns ett modernt skrivbord, liten orgel. Sakristian används ibland under vintern som minikyrka. LÄKTAREN tillkom 1745. Den raka bröstningen är genom tolv framskjutande kolonner med korintiska kapitäl uppdelad i elva fält. Enligt uppgift ska bröstningen fram till 1880-talet varit prydd med träbilder, apostlarna. En huvudlös bild med stympade armar påfanns 1912 och kan höra hit. Idag är den bröstningen målad i gråsvart marmorering, bruna fält varav tre med signaturer de övriga med änglar. Läktaren bärs upp av åtta träkolonner. Kyrkan saknade ORGEL fram till 1852. Dagens orgel är från 1952, inköpt från firman Marcussen & Soy, Danmark. 12 stämmor. Orgeln är målad i engelskt rött med vikbara luckor med medaljongmönster i grönt, guld, vitt. Marmorerat krön i kulör grå-guld. Tornets nedre plan är uppdelat i ett VAPENHUS och ett större VINDFÅNGSRUM. Båda dessa rum har skiffergolv, vitputsade väggar och vitmålad träpanel i taken. Vapenhuset har en halvrund nisch inhuggen i norra väggen med ekbänk på skifferstöd. Gråmålat fönster i söder. Entrédörrarna är invändigt bruna. Dörrarna till vindfångsrummet är släta grå. I vapenhuset förvaras ett bokbord, bord och stol. Från vindfångsrummet leder en svängd trappa upp till läktaren. Dörren hit speglad, gråmålad med fönsteröppning. I norr ett utrymme för elcentral. Dörr hit slät gråmålad. I övrigt förvaras två stolar från 1830-talet och ett stort kassaskåp. TORNRUMMET nås via utgång från läktaren. Gammalt trägolv, putsade väggar. Här förvaras äldre föremål från kyrkan och kyrkogården. ÖVRIGT- Högtalaranläggning och mixerbord (2000), spootlights i koret (1980-tal), handikappsanpassning genom gallerramp vid västentrén. Toalett i servicebyggnaden väster om kyrkan. I kyrkorummet hänger tre MÄSSINGKRONOR, en mindre från 1700-talet och två större (2002). MICHAEL CAROVSKY (1707-1745) är en ganska okänd målare, men när han verkade var han en mästare. 1742 avlade han sitt mästarprov vid Göteborgsämbetet, dit han kommit inflyttad från Danzig i Polen. Han gick i Göteborg i lära hos kyrkomålaren och åldermannen Johan Ross d.ä, och gifte sig år 1744 med dennes dotter Maria Ross. Johan Ross präglade mycket sin elev, och Carovskys måleri kan likt Ross´, härledas till pietismens ideal, där känslan fick stor plats. Carovsky började som dekorationsmålare, 1742 målade han i Göteborgs rådhus, troligtvis tillsammans med Ross. Kyrkmålningarna i Borgvik är idag de enda vi med absolut visshet kan säga ha Michael Carovsky som upphovsman. Att han kom att måla i Borgviks kyrka hör troligtvis samman med brukspatron Erik Borgströms affärsförbindelser med Göteborg. Vi vet från skriftliga dokument att Erik Borgström betalade Carovsky 1500 daler silvermynt för arbetet i Borgviks kyrka. Även Carovskys hustru Maria var målare. Efter Michael Carovskys tidiga död 1745 övertog Maria måleriverkstaden och fick betydelse kanske främst som handledare åt åtskilliga unga målare. Maria Carovsky har bl a utfört arbeten i Göteborgs domkyrka. |
