Stäng fönster UPPSALA KÅBO 15:1 - husnr 1, CAROLINA REDIVIVA
Byggnad - Beskrivning
| CAROLINA REDIVIVA (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
Planer på ett nytt universitetsbibliotek, som skulle ersätta Gustavianum hade funnits sedan 1780-talet. År 1778 revs det tidigare universitetshuset Academia Carolina, där man haft planer på att placera bibliotekets samlingar. Den biblioteksbyggnad som stod klar 1841 fick därför namnet Carolina Rediviva, "det återuppståndna Carolina". Bibliotekets slutliga plats, på Kronans mark i omedelbar närhet till Uppsala slott, bestämdes av Karl XIV Johan som både som person och monark var engagerad i uppförandet av biblioteket. Kungen höll den 2 juni 1834 en galamiddag i festsalen och detta tillfälle betraktas som Carolina Redivivas officiella invigning. Byggnaden har sitt ursprung i Carl Fredrik Sundvalls ritningar från åren 1813-19. Arbetet leddes till en början av Sundvall och byggnadschef var överstelöjtnant Jacob Magnus Nordencreutz, som lett uppförandet av Botanicum ett decennium tidigare. Samarbetet ställdes på hårda prov när Nordencreutz gjorde egna ändringar i ritningarna. I de påföljande stridigheterna ställde sig universitetets styrelse bakom ändringarna med resultatet att Sundvall avsade sig all delaktighet i bygget. Arkitekten och dekorationsmålaren Carl Johan Hjelm, elev till arkitekten Louis Jean Desprez, utsågs då till ledare för det konstnärliga utförandet. Hjelms bidrag till byggnadens utformning är portiken med fyra kolonner som framför entrén bär en balkong i huvudvåningen, samt säteritaket. Biblioteket hade ursprungligen två funktioner, dels som bibliotek och dels att inrymma universitetets stora festsal. Det var först 1888-92 som byggnaden fick sin renodlade bibliotekskaraktär, genom att Carolinasalen och trapphuset byggdes om för nya funktioner. Som ansvarig för dessa ombyggnader valdes Carl August Kihlberg, som varit byggledare vid uppförandet av universitetshuset. Därefter har om- och tillbyggnader gjorts i flera etapper. Den senaste större om- och tillbyggnaden utfördes åren 1952-71 av Peter Celsing. Placering av tillbyggnaderna frångick den utbyggnadsplan, som på 1910-talet skisserats av Axel Anderberg och syftade till en kontinuerlig utbyggnad av längor kring två ljusgårdar. Celsing lät istället utföra tillbyggnaderna på de tänkta ljusgårdarnas plats. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X Vårdprogram, Statens Fastighetsverk Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se |
