Stäng fönster ESLÖV TROLLENÄS 1:4 - husnr 1, TROLLENÄS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| TROLLENÄS KYRKA (akt.) | |
| 2017-09-20 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkobyggnaden Trollenäs kyrka, då kallad Näs kyrka, uppfördes 1860. Näs socken hade nyligen slagits ihop med Gullarps socken, vars medeltida kyrka rivits 1850. Näs romanska kyrka bevarades emellertid, och benämns sedan dess även Näs gamla kyrka. Den nya helgedomen uppfördes i nyklassicistisk stil med tilltaget långhus, lägre och smalare rakavslutat kor i öster samt västtorn. Den danske arkitekten Jens Juel Eckersberg ritade kyrkan som blev gemensam gudstjänstlokal med 800 sittplatser för den utvidgade socknen. Hela inredningen nytillverkades. En granskning av Eckersbergs originalritningar visar att en hel del justeringar gjorts under byggprocessen, främst gällande de dekorativa elementen såväl invändigt som utvändigt. Byggherre var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorna blev församlingarnas egendom. De första större förändringarna skedde 1888 och omfattade kyrkans interiör. Predikstolen, som fram tills var placerad mot östväggen med uppgång från sakristian, flyttades till sin nuvarande vid den södra långhusväggen. Väggarna och takets listverk målades i mörkare kulör, väggarnas nedre parti kvadermålades och triumfbågen försågs med text. Efter församlingens övertagande utvidgades kyrkogården och målningsarbeten utfördes invändigt i kyrkan 1925. Ett äldre odaterat vykort tyder på att de spritputsade delarna av kyrkans fasader hade en avvikande mörkare kulör. Fotografiet är i andra detaljer dock synbart retuscherat, varför det är svårt att dra några säkra slutsatser utifrån denna källa. Ett fotografi från 1938 visar med tydlighet att kyrkan då är helt avfärgad i vitt. Några uppgifter som styrker detta påstående har emellertid inte påträffats i arkivmaterialet. 1938 står predikstolen på nuvarande plats. Under arkitekt Eiler Græbes ledning genomfördes en omfattande exteriör och interiör restaurering 1939. Korets två fönster i öster murades igen, med utvändigt bevarade blinderingar, och ett rundfönster togs upp i den tidigare blinderingen över korets sydentré. Skiffertaket lades om och fönsterbänkar och anslutningar kläddes in med galvaniserad oljefärgsmålad plåt. Invändigt ommålades samtliga snickerier och interiörens färgsättning förenklades, där kvadermålningen i långhusets bröstmålning täckmålades och väggarnas fältindelning som tidigare markerats med en avvikande, sannolikt grå, kulör täckmålades i vitt. Textfältet i triumfbågen målades över, medan de textfält som tidigare funnits i väggfälten som flankerar triumfbågen redan hade övermålats, möjligen 1925. Den förenklade färgsättningen med fokus på vitt och grått är ett typiskt grepp för Græbes restaureringar. Bänkinredningen kortades för att skapa gångar utmed ytterväggarna och ryggstöd, fotstöd och psalmbokshållare justerades. Långhusets nordvästra respektive sydöstra hörn byggdes in med kloasongväggar för att skapa utrymmen för bårrum samt orgelläktarens trappa som i och med detta också ändrades. Sedan Græbes restaurering har inga större omgestaltningar skett. Mellan 1945 och 1950 installerades elektrisk belysning, klockringning och uppvärmning. En ny orgel tillverkad av Fredriksborgs orgelbyggeri i Danmark tillkom 1958, med den ursprungliga orgelfasaden bevarad. Samma år belades golvet i koret och kortrappan med röd ölandskalksten. 1993 fick kyrkan ny entrétrappa av betong klädd med granit. Samtidigt lades skiffer- och plåttak om och stuprör och hängrännor byttes ut. Övriga arbeten var underhållsbetonade, vilket också var fallet vid de restaureringsarbeten som skedde 2005–2007 då även interiören omfattades. |
