Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG NORDSTADEN 19:3 - husnr 1, KRONHUSET

 Byggnad - Beskrivning

KRONHUSET (akt.)
Historik
Kronhuset uppfördes 1642-54 och är troligen Göteborgs äldsta bevarade byggnad. Det var ursprungligen magasin för kronan och användes sedan som tyghus för Göteborgs fästning, förläggning för garnisonen och kyrkolokal. År 1660 hölls riksdag här i samband med att Karl XI hyllades som konung. Byggnaden är uppförd av tegel och har intressant invändig konstruktion med bjälklagen upphängda i takkonstruktionen. Den renoverades 1957 och inrymmer nu solennitetssal och museum.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3


Huset uppfördes i etapper 1642-1655. Den första etappen var bottenvåningen som byggdes med tegel från Holland. Beslut om att bygga ett "Tyghus" fattades 1640. Troligen var det Simon de la Valleé som svarade för ritningarna, men de har förenklats och inte följts i detalj. Simon de la Vallé ansvarade vid denna tid för alla statliga byggnadsverk. Under samma period svarade han även för uppförandet av Riddarhuset i Stockholm, vilket sannolikt påverkade utformningen av Kronhuset. De rusticerade pilastrarna och växlingen mellan tegel och naturstenselement visar på vissa paralleller. De la Vallé dog 1942 och bygget fortsatte därefter under generalkvartersmästaren Olof Hansson Örnehufvud. Simon de la Vallés efterföljare ändrade hans intentioner och fortsatte det till en våning uppförda huset så att det istället kommit att framstå som en typiskt holländsk magasinsbyggnnad med högt tak och spetsiga gavlar på kort- och långsidorna.

När bygget fortsatte 1648 användes istället svenskt tegel. I bottenvåningen förvarades ursprungligen kanoner och vagnar. I de övre våningarna fanns plats för utrustning och spannmål. Bottenvåningen användes som förråd fram till 1660. Därefter inreddes den som sammanträdeslokal för riksdagen och några år senare togs den i bruk som garnisonkyrka. då bl a läktare byggdes. År 1733 murades flera fönsterhål igen bl a på gavlarna och ett vapenhus byggdes för kyrkan.

När Göta artilleriregemente flyttade till Kviberg på 1890-talet revs kyrkoinredningen och bottenvångnen blev åter förråd. År 1929 övertog Göteborgs stad Kronhuset som nu blev magasin för Göteborgs museum. Under 1930-talet grundförstärktes byggnaden, fönster och dörrar byttes, de gamla fönsterluckorna av trä ersattes med nya kopparbeslagna luckor och delar av fasaden reparerades med specialtillverkat tegel.

KÄLLA: Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs stadsbyggnadskontor/stadsmuseum. Kungälv 2003. ISBN 91-89088-12-3 samt "Kronhuset i Göteborg", Göran Stendal samt "Kronhuset-kulturhistorisk dokumentation", Göteborgs stadsmuseum)