Stäng fönster MOTALA BRUNNEBY 1:1 - husnr 15, BRUNNEBY KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Brunneby kyrka (akt.), BRUNNEBY KYRKA (akt.) | |
| 2007-01-18 |
| Historik |
|---|
|
Kyrkans tidiga byggnadshistoria är oklar, men en sannolik tolkning är att den uppförts som gårdskyrka av Brunneby gårds ägare lagmannen Bengt Magnusson, som avled 1294. Det tidigaste skriftliga belägget för Brunneby härrör från år 1269 då en medlem av Folkungaätten byter bort gården till sin hustru. Av brevet framgår att en kyrka redan då fanns i Brunneby. Kyrkans ursprungliga planform är osäker, men troligen hade den ett rektangulärt långhus med smalare korabsid. Kyrkans nuvarande utformning med jämnbrett rakslutet kor fick kyrkan vid en omfattande ombyggnad på 1400-talet. Kyrkan valvslogs samtidigt med tre valv och försågs med kalkmålningar, som har tillskrivits Anders Persson som var kyrkoherde i Tjällmo. Han har även utfört kalkmålningar i kyrkorna i Tjällmo och Kristberg. I slutet av 1600-talet försågs kyrkorummet med nya bänkar och altare och även med två herrskapsstolar för gårdsägarna till Brunneby och Kungs Norrby. På 1690-talet tillbyggdes även en sakristia, som av beskrivningen har tolkats som att den uppfördes av timmer. Det kan även ha rört sig om en ombyggnad av en äldre sakristia. På 1740-talet moderniserades kyrkan och försågs bl a med större fönsteröppningar. Det är oklart när kyrkan försågs med takryttare och även om klockorna ursprungligen varit placerade i en fristående klockstapel. På sockenstämman 1744 beslöt man att ta ner det bristfälliga kyrkotornet och år 1747 ersattes den äldre takryttaren av den nuvarande spiran. Arbetet utfördes av byggmästare Gabriel Peter Bragner i Linköping, som även uppfört klockstaplar vid bl a Åtvids och Ulrika kyrkor. Enligt uppgift avstod han från betalning mot att hans föräldrars gravsten skulle få ligga orörd och vårdas av församlingen. Gravstenen, som idag är placerad inne i kyrkan, är huggen av Bragner. Även tornets utformning var enligt traditionen en hyllning till Bragners föräldrar då de tio småspirorna sägs symbolisera Hans Perssons och Catharina Dansdotters barn. Vid samma tillfälle försågs kyrkorummet med nytt kalkstensgolv och med en ny predikstol, tillverkad av Olof Bruse i Hjo och väggpartiet bakom predikstolen draperimålades. Enligt Anton Ridderstads Beskrifning öfver Östergötland från 1877 fanns det då Å tornet finnes under takutsprånget måladt: Anno 1782. Årtalet syftade sannolikt på ett renoveringstillfälle då det även uppges att tornet målats av målare Rosengren. I början av 1800-talet var såväl Brunneby kyrka som Klockrike kyrka i dåligt skick. Kyrkan i Klockrike var tornlös och klockorna hängde i en klockstapel. Klockstapeln, som allmänt kallades Helge Björns torn, förstördes vid ett blixtnedslag 1818. Detta bidrog till att sätta fart på beslutet att bygga en ny gemensam kyrka för Klockrike och Brunneby församlingar. Den nya kyrkan uppfördes 1826 på en ny kyrkplats ca en kilometer norr om Klockrike medeltida kyrka. Klockrikes gamla kyrka revs 1825. Brunnebys kyrka med inventarier såldes 1828 till kapten J A Tigerclou, ägare till Brunneby gård, och användes först som brännvinsmagasin och sedan som spannmålsmagasin. Det innebar en omfattande ombyggnad. Sakristian, som lär ha varit uppförd 1773, och ett vapenhus av okänd ålder revs och en ny dörr togs upp på norra sidan. I kyrkorummet revs valven och ett nytt träbjälklag tillkom som indelade kyrkan i två magasinsvåningar. I samband med uppförandet av ett nytt upplag och stöd för takryttaren skadades sannolikt väggmålningarna till en viss del. Predikstolen och altaruppsatsen flyttades till Klockrike kyrka och övriga inventarier såldes. Lillklockan användes som vällingklocka på Hassla gård och storklockan hamnade på Motala verkstad och skänktes tillbaka till kyrkan på 1970-talet. KÄLLOR Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet Bebyggelseregistret - kulturhistorisk bebyggelseinformation, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Cnattingius, Bengt, Brunneby ödekyrka räddad. Ingår i Linköpings stifts julbok 1964. Cnattingius, Bengt & Wallenberg, Berit, Brunneby kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1987. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, A-M, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del II, Uddevalla 1947. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Ingrid Sjöström och Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-1877, Ljung Ekonomisk karta, 1948 och 1982, blad 8F 8e Brunneby Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i september 2007. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Linköpings Stift och Länsstyrelsen i Östergötland. |
