Stäng fönster MARIESTAD GAMLA STADEN 6:2 - husnr 1, MARIESTADS DOMKYRKA
Byggnad - Beskrivning
| MARIESTADS DOMKYRKA (akt.) | |
| 1995-05-15 |
| Historik |
|---|
|
MARIESTADS DOMKYRKA - Maristads äldsta kyrka var en liten träkyrka, använd omkring år 1500 - 1602 och knuten till kungsgården Tunaholm. 1583 anlades Mariestad av hertig Karl, blivande Karl IX. Karl lutade åt calvinismen och tog avstånd från brodern, Johans, mer katolska sympatier. Hertig Karl beslut därför att lösgöra Valle och Vadsbo härader, de härader i sitt hertigdöme, som lydde under Skara stift. Grundstenen till denna Mariakyrka lades av hertig Karls hovpredikant Mathias Marci Molitaeus 1593. Byggmästare hämtades bland annat från Tyskland. Kyrkan hade Klara kyrka i Stockholm som förebild och blev i det närmaste identisk med denna. Klara kyrka var uppförd av Karls broder och antagonist Johan. Hertig Karl, som levde till 1611, gav frikostiga bidrag till kyrkan. 1602 hölls den första gudstjänsten, trots att kyrkan ännu inte var färdig. Den var färdig 1615 men invigdes först 1625. 1583 - 1647, var Mariestad biskopssäte och andligt centrum för Värmland och norra Västergötland. Den första orgeln var byggd 1672 av Franz Boll, Stockholm och Jonas Rudberius, Lidköping. Förutom långhusets murar och tornets bottenvåning har från äldsta tid bevarats ett valv i nuvarande sakristia, dopfunten från 1646 samt möjligen ett murat tegelaltare. Vid en stadsbrand 1693 skadades kyrkan allvarligt. Även inredning gick till spillo, bland annat korskrank och orgel. Kyrkan reparerades samma år och fick ett säteritak och en tornspira, troligen ritade av Nicodemus Tessin d.y. 1696 skedde nästa olycka, nämligen att tornet på grund av ett oväder föll ner och krossade långhustaket och huvuddelen av valven. Ett provisoriskt brädtorntak uppsattes. Delar av en altarring från 1699 ingår i den nuvarande altarringen. En ny orgel, byggd av Johan Niklas Cahman, anskaffades 1705. Samtidigt tillkom i väster, norr och söder läktare och läktarbröst, som ännu är delvis bevarade. Birger Löfmans predikstol med ljudtak (med landshövding Scheffers vapen) och altaruppsats är från 1701. Altaruppsatsens tre tavlor målades av Johan Aureller 1716. Två hvudbanér och flera epitafier stammar också från 1700-talet. 1749 uppfördes en ny tornspira med förebilder från barocken och över övriga kyrkan ett mansardtak. 1752 slog blixten ned i tornet. Kyrkans torn, klockor, urverk, fönster och tak förstördes. 1753 reparerades kyrkan som bland annat fick ny tornunderbyggnad, ritad av Joh. Hölén, Arboga med torntak, troligen ritat av Carl Hårleman. Kyrkomurarna putsades, bortsett från hörnkedjor och omfattningar. Två gravhällar flyttades 1786 från koret till kyrkogården. 1854 genomfördes en renovering genom FB Oppman, Skara. Altarringen ombyggdes med delar av en altarring från 1699. Inredningen nymålades. Korgolvet höjdes 30 cm och omlades. Korskranket från 1724 samt en kungs- och en drottningstol kasserades. Delar av Cahmanorgeln såldes 1863 till Kölingared och ersattes 1864 av en orgel från PL Åkerman, Stockholm. Fasaden var troligen ritad av AR Pettersson och är bevarad. 1876 insattes två kaminer. 1890 började kyrkan användas som kommunal vattenreservoar. Ett nytt vattentorn byggdes i staden 1913-1914, men tornet kom att behålla sin funktion som reservreservoar till 1967. 1897 försågs kyrkan med ett pannrum för varmluftsuppvärmning i sakristian. 1903 - 1905 ledde Folke Zetterwall. en omfattande restaurering. Entreprenör var byggmästare L Pettersson, Skara. Tornets överbyggnad fick sin nuvarande utformning och fasaden befriades från puts, lagades och fogströks. Taket omtäcktes. Korsarmarna fick frontonter/spetsgavlar mot söder respektive norr. Fönstren försågs med nya masverk av kalksten med färgade glas i jugendstil. Predikstolen, altaruppsatsen, läktarbröstet och orgelfasaden övermålades i vitt, blått, gult, guld och silver. Bänkinredningen utbyttes (två bänkar bevarade i norra läktarrummet) och epitafier flyttades ned från vinden och in i kyrkorummet. Runt väggarna sattes väggbänkar med höga ryggar (en bevarad i södra läktarrummet). Sidoläktarnas läktarbröst/tribuner återuppsattes. Innerväggar omputsades och försågs med bröstpanel av trä. Ny golvsten lades i gångarna. Orgelverket ombyggdes 1938 av Th Frobenius o sönner, Lyngby, Danmark. 1940 konserverades ett epitafium över Bellinder och ett över Löfman, båda sönderfallna. Ett programförslag för konserveringsåtgärderna var gjort av Axel Forssén, som samtidigt gjorde en utredning om kyrkans fuktproblem. 1956 installerades elektrisk värme, enligt ett program av civilingenjör J Ericsson, och i vapenhuset byggdes toalett. Pannrummet i sakristian togs bort och sakristian målades och inreddes med textilskåp. Tidigare hade textilier förvaras öster om altaruppsatsen. 1958 - 1959 utbyttes genom arkitekt Rolf Bergh många av de Zetterwallska inventarierna och själva kyrkorummet omputsades och ommålades. Bänkarna avkortades. Nya bänkgavlar- och fronter, nytt kalkstensaltare, golvsocklar, portar, kronfästen, snickerier vid södra entrén och vid sakristian, trappa utmed nordväggen mm var ritade av Rolf Bergh. Pelarbaserna omarbetades. Träpanelen på väggarna avlägsnades. Det tidigare dolda ursprungliga altaret lagades, putsades och försågs med kalkstensskiva. Huvudläktaren breddades. Tre bänkrader avlägsnades i väster och predikstol, läktarbröst, orgelfasad samt altaruppsats befriades från övermålning och retuscherades. Fönsterglasen utbyttes och pryddes med glasmålningar. Altaret framflyttades något och predikstolen sänktes. Golvet kompletterades. Skåp och kapphyllor uppsattes på läktaren. Samtidigt omlades korgolvet, varvid flera gravkammare med sönderfallna kistor upptäcktes under golvet. En gravkammare som innehöll tre kopparkistor över bland andra Nils Axelsson Posse, död 1623, öppnades. Två andra gravhällar flyttades in ifrån kyrkogården och till koret. Trappuppgången till ett bårhus på kyrkogården förbättrades. Ett församlingshem uppfördes sydöst om kyrkan. Renoveringar pågick dessutom mer eller mindre ständigt 1967 - 1976. Arbetena leddes av länsarkitekt Edgar Haasum och ingenjör Gunnar Hammarlund. Kyrkan vittrade beroende på luftföroreningar och röta i tornets stomme konstaterades. Tornet fick betongbjälklager, ny grund göts av betong och stenarna i pilastrarna/strävpelarna utbyttes. Fönstren reparerades och nya ytterglas isattes. Kyrkogården dränerades. 1972 invigdes ett klockspel från Westerstrands ur i Töreboda och Bergholz klockgjuteri i Sigtuna. Handikapptoalett, ritad av KIAB, Mariestad, installerades i västra vapenhuset 1979. 1980 översågs stenmur och trappor och kyrkan isolerades. 1982 täcktes Nils Aurells gravhäll med en glasskiva. 1986 inköptes en kororgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1987 inlämnades och godkändes Th Vilstrups förslag till handikappramp och utvändig trappa. 1989 - 1990 renoverades tornets fyra tourneller, där det fanns problem med sprickbildning. 1992 - 1993 utbyttes textilskåpen i sakristian. Sakristian rengjordes med bröd och lagades samt kompletteringsmålades av målarmästare Stellan Lindholm, konservator Alf Hedman och byggmästare Jan Zälle. Predikstol, minnestavlor över Löfman och Andreas Fägersten samt ett porträtt av Carl IX och Maria av Pfalz konserverades. Predikstolen ommålades och omförgylldes. Fägerstens minnestavla i röd kalksten omförgylldes. 1995 - 2000 genomfördes utvändiga renoveringar, framkallade av svåra fuktproblem. Sibo Bygg AB, Mariestad samt plåtslagare Gert Johanssons plåtslageri, Slutarp, deltog i arbetena. Fukt- och rötskadade delar av bärande takkonstruktioner , all yttertakspanel och plåt utbyttes på torn, långhus, korsarmar, kor och strävpelare. Urtavlan rengjordes och klockhuset plåtbeslogs. Även skador på fönstrens masverk lagades. |
