Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster UPPSALA TENSTA 2:1 - husnr 1, TENSTA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

Tensta kyrka (akt.), TENSTA KYRKA (akt.)
2004-12
Historik
Tensta kyrka har omtalats som en av de märkligaste medeltidskyrkorna i Sverige, både vad arkitektur och målningar beträffar. Det har antagits att den ovanligt stora och påkostade kyrkan har bekostats av en person ur högfrälset, troligtvis av ägaren till det närliggande Salsta. Kyrkan är i stort sett oförändrad sedan senmedeltiden. Enligt Ann Catherine Bonnier är långhus, kor och sakristia uppförda samtidigt någon gång under slutet av 1200-talet. Vapenhuset har byggts till på 1300-talet. Gunnar Redelius har framfört att kyrkan byggts först omkring 1340 och att sakristian är byggd på 1430-talet samtidigt som kyrkvalven slogs. Han menar även att vapenhuset också är från 1430-talet och att det ersatt ett äldre. Tensta kyrka är byggd med skalmurar av tegel med långhus och ett smalare kor med tresidig avslutning. Hörnen på långhus och kor är försedda med strävpelare av tegel. Långhusets tegelfasader livas av rundbågiga blindarkader som saknar motstycke på andra landskyrkor. I norr finns en sakristia och i söder ett vapenhus. I murverken både på långhus och kor kan ses spår efter igensatta fönsteröppningar. Det finns också rader av bomhål efter byggnadsställningar. Västra gaveln och sakristians norra vägg pryds av vitputsade blinderingar. Vapenhuset är byggt i tegel men dess södra gavel är spritputsad och avfärgad med rosa kalkfärg. Entrén inramas av en barockportal i sandsten med skulpturer från 1600-talet, ursprungligen avsedda för ätten Bielkes ej uppförda gravkor.

Nedre halvan av sakristians fasader är murade i gråsten. I gavelfältet mot norr med dess rader av vita blinderingar ses spår av ett lägre takfall. Sakristians väggar höjdes och taket valmades, troligen på 1700-talet. Kyrkan har tre ursprungliga ingångar: en i västra långhusgaveln, en i södra långhusmuren samt en i södra korväggen. Västportalen har en rikt profilerad, flersprångig och spetsbågig tegelomfattning. Västporten rekonstruerades vid en renovering 1967. Portalen i vapenhuset i södra långhusmuren har en liknande form men är putsad och målad. Porten i korväggen har en enklare form. I långhusets gavelröste mot väster sitter ett ursprungligt runt fönster med rosettformat spröjsverk av ek. De övriga stora fönstren i kor och långhus har tillkommit på 1760-70-talet. Fönstersnickerierna är tätspröjsade och målade i vitt samt försedda med järnrosetter. Fönsterblecken är av koppar.