Stäng fönster ÄLMHULT HÄRLUNDA KYRKA 1:2 - husnr 1, HÄRLUNDA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| Härlunda kyrka (akt.), HÄRLUNDA KYRKA (akt.) | |
| 2007-01 |
| Historik |
|---|
|
Kortfattad historik Den första kyrkan i Häradsbäck anses ha uppförts på 1590-talet i Långasjömåla, men kyrkplatsen flyttades senare till Häradsbäck. Härlunda socken nämns först 1601 i de skriftliga källorna som Herlunda. 1822 byggdes den gamla träkyrkan om och till i så omfattande utsträckning att förändringen närmast kan betraktas som en nybyggnation. Några år senare utökades den även med ett klocktorn i väster. Från att tidigare ha varit rödtjärad målades den i slutet av 1800-talet i en ljus oljefärg. Exteriöra förändringar På platsen stod sedan tidigare en mindre träkyrka. Den ombyggnad som gjordes 1822 var dock så omfattande att den kan räknas som en nybyggnation. Då fick kyrkan det utseende som den i stort sett har än idag. Klocktornet byggdes dock till 1826. Efter detta är de yttre förändringarna av mindre art. Kyrkan var från 1836 rödfägad och taken täckta med tjärade spån, men fasaden målades under 1800-talets slut i en ljus oljefärg. Vid restaureringen 1927 täcktes samtliga tak om med kopparplåt. Även ljudluckorna kläddes in med kopparplåt. 1979 skedde en yttre restaurering under ledning av arkitekt Hans Lindén, Växjö. Fasaderna målades om och nya takrännor sattes upp, samtidigt som fönstren renoverades och gjordes öppningsbara. I samtliga fönster insattes nya glas och blyinfattningar. Entrén till koret handikappanpassades och ett extra trappsteg tillfördes till huvudingången. Dessutom förgylldes tornkorset. Vid den senaste exteriöra restaureringen 1999 byttes dåliga spån ut mot nya och fasaderna målades. Lanterninen målades grårosa med grå fönsterbågar och tornkorset förgylldes. Fönstren renoverades och försågs med foder och samtliga blyspröjsar byttes till gammal bred typ. Ny gångväg med trappa och räcken från norr anlades. Interiöra förändringar Som många andra landsortskyrkor var Härlunda kyrka inte färdig när den togs i bruk, efter ombyggnaden och nybyggnaden 1822. Fyra år efteråt uppfördes läktare och klocktorn och det skulle dröja ytterligare en tid innan någon orgel kom på plats. Interiören kompletterades och målades efter hand. 1830 målas predikstolen om och förgylls. 1841 målas läktarbarriären och koret får sin altartavla. Några år senare uppförs också de omgivande kolonnerna. 1850 får kyrkan sin första orgel, med fasad av C. G. Blom Carlsson. En större restaurering under ledning av arkitekt Gunnar Wetterling ägde rum 1927. Då lades nytt golv i kyrkorummet och en värmeledning installerades. Innerväggarna målades ljusgrå med matt grön marmorering och innertaket helt vitt. Nya Växjöbladet skrev när restaureringen precis börjat: ”Väggarna komma att indelas i fält och målas i grå marmorering, som av det utförda provet att döma kommer att giva ett tilltalande intryck av enkelhet och smakfullhet”. Ett par månader senare kunde man meddela: ”Målningen, som är synnerligen smakfull och tilltalande, är hållen i antik stil så mycket som möjligt. Väggarna i ljusgrå botten med matt grön marmorering. Taket är helt vitt. Å läktarebarriären äro de tolv apostlarna anbringade.” Enligt uppgift togs också fasadens fönsterfoder bort vid denna restaurering. Den interiöra restaureringen under ledning av arkitekt Hans Lindén år 1962 var kanske den mest genomgripande som utförts. Då togs de främsta och bakersta bänkraderna bort och golven lades om med nya blindbottnar. Koret kunde då utökas. Även några av läktarens bänkar togs bort. De kvarvarande bänkarna gjordes bekvämare. Ett nytt värmesystem med olje- och vedeldning installerades. Sakristian försågs med ny skåpinredning och ett fönster åt väster, samtidigt som koret fick nya fönster med färgat katedralglas. Ett elektriskt urverk monterades i läktarbarriärens klocka och orgeln restaurerades. Altartavlan konserverades och hela interiören målades i de färger den har än idag. 1995 installerades en handikapptoalett i vapenhuset. |
