Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster TROLLHÄTTAN POLHEM 2 - husnr 1, STRANNA TINGSHUS

 Byggnad - Beskrivning

STRANNA TINGSHUS (akt.)
Historik
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Flundre, Väne och Bjärke häraders forna tingshus, idag kallad Stranna, är en fantastisk stileklektisk byggnad, uppförd i en våning med inredd vind. Fasaderna är av gult tegel med rika inslag av röd mönstermurad ornamentik, och ett brant sadeltaket som täcks av vackert falsad plåt. Huskroppen är i grunden rektangulär men framspringande partier krönta av prydnadsgavlar löser upp och delar in fasaderna. I den östra fasaden ses också tingssalen skjuta ut i en rund, absid- eller rotundalik huskropp som markeras av höga rundbågiga fönster och en kraftfull tegelfris. I frontfasaden som vetter mot väster är huvudentrén placerad i den smala mittrisaliten som kröns av ett urverk och på taket ett litet öppet klocktorn för tingsklockan. På var sida om det framträdande placerade entrépartiet syns spetsiga prydnadsgavlar i gotiserande stil.

Genom sina många torn, spiror, fialer, strävpelare och inte minst genom fönstrens spetsiga blindbågar skapas en stark vertikal strävan i byggnaden som accentueras av dess anspråkslösa dimensioner. Det arkitektoniska formspråket tycks i första hand inspirerat av nygotiken men det finns också inslag av rundbågestil.

I tingssalen, som låg på det nedre våningsplanet var menighetens bänkar ursprungligen utformade som på en amfiteater. På bottenvåningen fanns också rum för domare, åklagare, nämnden, notarie, arkiv och väntrum för parterna. På övre våningen fanns ett häradshäkte med fyra celler, en bostad om tre rum och kök för vaktmästare eller häradstjänare och ytterligare fyra övernattningsrum för nämndemännen. Tingshuset invigdes 13 januari 1896 med närvaro av bland andra landshövdingen Lothigius och häradshövdingen Strandmark. Invigningsmiddag hölls på Grand Hotel. Från början fastställdes att 12 ting om året skulle hållas i huset. Mellan tingen skulle kommunen också kunna använda huset för sammanträden.Andra aktiviteter i huset finns antecknade i tingshusvaktmästarens instruktioner vid tiden, bland annat förekom inskrivning av värnpliktiga, sammanträden för vattendomstolen och vägstyrelsen. (Lagerfalk och Skiöld 1998).

Efter att häradsrätten hade flyttat från huset 1938 användes det under fyrtio års tid som stadens bibliotek. Därefter fungerade det som ett slags allaktivitetshus och sedan 1992 som studentkårhus.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-05-29/ se i synnerhet Lagerfalk Cecilia och Anna-Karin Skiölds "Tingshuset i Trollhättan", B-uppstats vid Institutionen för miljövetenskap och kulturvård, Avd. för kulturvård Göteborgs universitet 1998, s13-37