Stäng fönster STOCKHOLM FRUKTKORGEN 1 - husnr 1, STOCKHOLMS RÅDHUS
Byggnad - Beskrivning
| STOCKHOLMS RÅDHUS (akt.) | |
| Historik |
|---|
|
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset består av två parallella längor som förbinds med hjälp av ytterligare tre huskroppar. Byggnaderna grupperas kring två intima och tämligen mörka gårdar. Huvudfasaden med huvudentrén vetter mot Scheelegatan i öster och det är denna huskropp vi upplever som "Rådhuset". Det är ett mycket symmetriskt disponerad byggnad bestående av en högrest centralkropp som flankeras av två lägre delar som dragits tillbaka något från gatulinjen. Våningsantalet varierar från tre till fem våningar. Sockelvåningen har murats i natursten och getts en grovhuggen yta. De ljusslammade tegelfasaderna förmedlar en slutenhet vilken förstärks av att fönstren saknar omfattningar och placerats i liv med fasaden, samt att fasaderna förutom de små ankarsluten helt saknar dekor. Det branta tegeltäckta sadeltaket är stramt och obrutet. På nära håll, och framför allt invändigt, visar huset en väldig rikedom av detaljer och dekor men på avstånd är uttrycket massivt. Det centralt placerade entrépartiet markeras av ett kraftfullt torn som försetts med en väldig kopparklädd tornhuv. I en nisch i tornet står en fru Justititastaty med förbundna ögon och svärd. En staty av Sankt Erik med förgylld krona, riksäpple och svärd står i en annan nisch. Ännu högre upp i tornet syns ett urverk med förgyllda visare på mörk botten. En mäktig stentrappa leder upp till porten som ligger en halvvåning ovan gatunivå. Portalen av vätögranit föreställer de sju dödssynderna samt en man bakom fängelsegaller. "De ge uttryck för godt och ondt i människonaturen"( Arkitekt Westman beskrev själv portalen i "Stockholms rådhus och råd, festskrift till minne av nya rådhusets invigning hösten 1915" s. 150-ff). Högst upp finns Stockholms vapen och mitt i portalen står en Justitia driven i koppar. Ovan porten är fem granitfigurer utmejslade, i mitten en domare och vid hans sidor fyra anklagade, två med och två utan skuld. Skulptören Christian Eriksson har gjort modellerna. Dörrarna, som är av koppar, har fru Justitia instansade i metallen. Ovan dörren står att läsa "Magistrat, Rådstuvurätt och förmyndarkammare, uppförde Stockholms stad detta hus åren 1911-1915", alltihop utstansat i koppar. Huslängan som vetter mot Agnegatan, parallellt med Scheelegatan, är lägre och har försetts med ett slags vallgrav och en landgång som leder in i huset. I förhållande till huvudbyggnaden kan denna länga liknas vid ekonomibyggnaderna eller tjänstebostäderna vid ett av de svenska stormaktsslotten. Stockholms tingsrätt är Sveriges största domstol och har delats upp i två byggnader I rådhuset avgörs i första hand brottmål och i kvarteret Klamparen tvistemål. I rådhuset finns 20 sessionssalar varav samtliga utom en har en helt modern möblering. Den forna magistratssalen har bibehållits i stort sett intakt och används idag som samlingsrum och för representation. Om- och tillbyggnader har gjort i flera omgångar men de två större utfördes 1948 och 1989. Vid den senare, som gjordes i samband med att det nya huset i kvarteret Klamparen stod färdigt, avgränsades stora delar av rådhuset på så vis att de gjordes otillgängliga för allmänheten. En mängd restaureringsåtgärder vidtogs också och den omgivande parken rustades upp. Rådhuset har försetts med fantastiska konstverk, var och en förtjänt av en grundlig beskrivning som inte kan göras här. I korta ordalag kan sägas att skulptörerna Aron Sandberg, Gustaf Sandberg, G Cederwall och J Lundquist har gjort eller medverkat till skulpturer och stenutsmyckningar. Kalk-målningarna har mestadels utförts av Filip Månsson. I mittgalleriet finns målningar i tak och på vägg av Olle Hjortzberg. I festskriften från 1915 skriver arkitekten Westman själv om sitt verk: " Omgivningen till rådhuset var i arkitektoniskt hänseende ej så fördelaktigt. Å ena sidan det domineran-de polishuset med dess rika arkitektoniska artikulering, å andra sidan en banal hyreshusarkitektur. Det gällde genom kontrastverkan mot polishuset få fram rådhuset som hufvudbyggnaden, men ändå icke rycka loss det från omgifningen. Anslaget blef stora lugna ytor med stark resning för taket samt, som förut är påpekadt, det breda tornet - detta som kontrast; murarna äro slammade - detta för samhörigheten. Då man vidare ville i byggnaden visa, att själfva institutionen, Stockholms magistrat och rådhusrätt - fastän förvi-sad från stadens centrum, där den från sin begynnelse haft sitt säte, ut i den malm som intill våra dagar va-rit den oansenligaste, och installerade i en nyuppförd byggnad - hade gamla anor gaf gammal svensk byggnadsstil osökt form åt byggnadskroppen. Formen är icke typisk stockholmsk, sådan den nu ter sig för oss, det medges, men bakom de la Vallées och Tessinarenas stockholmsarkitektur fanns en annan, fast i Stockholm nu nästan försvunnen, vasatidens, den svenska renässansens arkitektur, ännu ej helt frigjord ur medeltidens anda. Det är ur denna byggnadskonst, ingifvelse hämtats vid utformandet af det nya rådhusets skepnad." ("Stockholms rådhus och råd, festskrift till minne av nya rådhusets invigning hösten 1915",sid. 150) KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01, "Stockholms rådhus och råd, festskrift till minne av nya rådhusets invigning hösten 1915", Stockholm, 1915 |
