Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	SÖDRA SANDBY KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1200 - 1259
Län	Skåne
Kommun	Lund
Landskap	Skåne
Socken	Södra Sandby
Församling	Södra Sandby församling
Stift	Lunds stift
Adress	Kyrkogången 4
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka

Historik
Inventeringsår 2014 Troligen uppfördes en stenkyrka i Södra Sandby under tidigt 1200-tal. Under seklets senare del tillkom ett torn i väster. Tornet uppfördes av gråsten med kvadrerade hörnkedjor av sandsten och kunde endast nås från långhuset då det saknades muröppningar i markplan. Under 1400-talet slogs kryssvalvet i tornet. Valvets sköldbåge täcker delvis ett numera igensatt fönster i söder, vilket visar att valvet är sekundärt. I slutet av 1500-talet genomfördes kraftiga ombyggnader av Södra Sandby kyrka. Exakt hur mycket som bevarades från den äldre kyrkobyggnaden är inte klarlagt. Man vet dock att nedre delen av det medeltida tornet bev... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 2014

Troligen uppfördes en stenkyrka i Södra Sandby under tidigt 1200-tal. Under seklets senare del tillkom ett torn i väster. Tornet uppfördes av gråsten med kvadrerade hörnkedjor av sandsten och kunde endast nås från långhuset då det saknades muröppningar i markplan.

Under 1400-talet slogs kryssvalvet i tornet. Valvets sköldbåge täcker delvis ett numera igensatt fönster i söder, vilket visar att valvet är sekundärt.

I slutet av 1500-talet genomfördes kraftiga ombyggnader av Södra Sandby kyrka. Exakt hur mycket som bevarades från den äldre kyrkobyggnaden är inte klarlagt. Man vet dock att nedre delen av det medeltida tornet bev...

Läs mer i eget fönster

År 1200 - 1259 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Troligen uppfördes en stenkyrka i Södra Sandby under tidigt 1200-tal.

År 1200 - 1203 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfuntens cuppa är från tiden kring år 1200 och är tillverkad i sandsten av den så kallade palmettgruppen. Cuppan är rund och är försedd med en dubbel repstav nedtill där den smalnar av mot foten av granit som ritades av Theodor Wåhlin 1911.

År 1240 - 1299 Nybyggnad - Torn
Åtgärd	Under seklets senare del tillkom ett torn i väster. Tornet uppfördes av gråsten med kvadrerade hörnkedjor av sandsten och kunde endast nås från långhuset då det saknades muröppningar i markplan.

År 1400 - 1499 Ändring - ombyggnad, valvslagning
Åtgärd	Under 1400-talet slogs kryssvalvet i tornet. Valvets sköldbåge täcker delvis ett numera igensatt fönster i söder, vilket visar att valvet är sekundärt.

År 1600 - 1629 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsatsen är av additionstyp och härrör troligen från 1600-talets början. Den är tillverkad i ek och bär en polykrom bemålning i svart guld, rött, blått och grått. På de yttre postamenten återfinns donatorernas vapensköldar. Altaruppsatsen skänktes troligen till kyrkan av Skovgaard och Krabbe på Flyinge kungsgård sedan Skovgaard avlidit 1606. Predellan bär två texttavlor där den ena anger att altaruppsatsen restaurerades 1696. Två knäfall är placerade i vinkel mot altaruppsatsen. Knäfallen är klädda med ett blått tyg och har en gråmålad överliggare som vilar på en balustrad.

År 1600 - 1629 Fast inredning - altaruppsats

Åtgärd

Altaruppsatsen är av additionstyp och härrör troligen från 1600-talets början. Den är tillverkad i ek och bär en polykrom bemålning i svart guld, rött, blått och grått. På de yttre postamenten återfinns donatorernas vapensköldar. Altaruppsatsen skänktes troligen till kyrkan av Skovgaard och Krabbe på Flyinge kungsgård sedan Skovgaard avlidit 1606. Predellan bär två texttavlor där den ena anger att altaruppsatsen restaurerades 1696. Två knäfall är placerade i vinkel mot altaruppsatsen. Knäfallen är klädda med ett blått tyg och har en gråmålad överliggare som vilar på en balustrad.

År 1666 - 1666 Ändring - ombyggnad, port
Åtgärd	1666 renoverades delvis kyrkan och den norra ingången murades igen.

År 1700 - 1799 Ändring - restaurering
Åtgärd	Under 1700-talet utfördes en rad olika reparationsarbeten i bland annat kyrkans takkonstruktion, klockstapel och vapenhuset, som 1752 förstärktes med två pelare.

År 1730 - 1730 Ändring - restaurering
Åtgärd	1730, reparerades kyrkan av murarmästare Olof Olofsson från Lund. Bland annat stabiliserade han den södra sidan med ny sten. Han gjorde även arbeten i koret och på korvinden som vid denna tid nåddes från en trappa i koret.

År 1752 - 1752 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1752 förstärktes vapenhuset med två pelare. Samma år tillkom den västra läktaren och predikstolen flyttades.

År 1797 - 1797 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1797 muras tornet om ovanpå de bevarade delarna av det medeltida tornet. Ritningarna hade upprättats redan 1781 av murarmästare Bengt Lundberg från Lund. Ingången förlades i väster och takkonstruktionen bestod av ett tälttak.

År 1814 - 1814 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Den tidigare lillklockan gjöts 1814 av Lars Olofsson i Malmö och står idag uppställd i vapenhuset.

År 1825 - 1825 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1825 försågs kyrkorummet med tunnvalv i trä. Den då ruttna, utvändiga trätrappa som lett till tornvinden togs bort och ersattes av en trappa i sten.

År 1845 - 1845 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Den gamla storklockan som idag används som lillklocka gjöts 1845 av G. O. Fredriksson i Kristianstad. Klockan är bland annat dekorerad med en bård av änglar vid basen och en akantusfris upptill.

År 1847 - 1847 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1847 genomfördes omfattande renoveringar av kyrkan. Vapenhuset i söder revs och den norra korsarmen uppfördes. Kyrkan försågs med nya fönster och rosettfönstret mot norr tillkom. Kyrkorummet fick ny bänkinredning och en ny altarring.

År 1847 - 1847 Fast inredning - predikstol, ljudtak
Åtgärd	Predikstolen från 1847 har en åttkantig korg och ett ljudtak med motsvarande form. Den är utförd i nyantik stil och påminner om predikstolen i Hardeberga kyrka från 1842. Korgens främre fyllning är dekorerad med ett latinskt kors med en törnekrona och ljudtaket pryds upptill av ett kors på ett klot. Vid bokstödets respektive sidor finns volutvingar placerade. Ingången genom muren från koret tillkom samma år som predikstolen. På ljudtakets främre del finns en liten träskulptur placerad, vilken troligen tillverkades på 1600-talet.

År 1847 - 1847 Fast inredning - predikstol, ljudtak

Åtgärd

Predikstolen från 1847 har en åttkantig korg och ett ljudtak med motsvarande form. Den är utförd i nyantik stil och påminner om predikstolen i Hardeberga kyrka från 1842. Korgens främre fyllning är dekorerad med ett latinskt kors med en törnekrona och ljudtaket pryds upptill av ett kors på ett klot. Vid bokstödets respektive sidor finns volutvingar placerade. Ingången genom muren från koret tillkom samma år som predikstolen. På ljudtakets främre del finns en liten träskulptur placerad, vilken troligen tillverkades på 1600-talet.

År 1847 - 1847 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredningen tillverkades 1847 (samtidigt som predikstolen) men gjordes delvis om 1975 då bland annat nya bänkar tillkom. Dörrarna och gavlarna som delas in av pilastrar är ännu bevarade i originalutförande men bär bemålning från Torsten Leon-Nilssons restaurering 1975. I koret står två bänkar som tillkom vid Wåhlins restaurering 1911.

År 1889 - 1889 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	1889 genomfördes en ombyggnad av tornet som försågs med trappstegsgavlar efter ritningar upprättade av ingenjören och arkitekten A. W. Lundberg i Lomma.
Upphovsman	August Waldemar Lundberg (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1910 beskrev domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin det kupiga trätaket och det platta trätaket i koret som vanställande av kyrkans interiör. Wåhlin utarbetade därför ett förslag där kortaket delades in i kassetter enligt renässansmönster. På så vis ansåg han att taket bättre skulle samspela med altaruppsatsens estetik. Det installerades även nya bänkar i koret samt nytt golv av kalksten.
Upphovsman	Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1910 - 1910 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

1910 beskrev domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin det kupiga trätaket och det platta trätaket i koret som vanställande av kyrkans interiör. Wåhlin utarbetade därför ett förslag där kortaket delades in i kassetter enligt renässansmönster. På så vis ansåg han att taket bättre skulle samspela med altaruppsatsens estetik. Det installerades även nya bänkar i koret samt nytt golv av kalksten.

Upphovsman

Theodor Wåhlin (Arkitekt)

År 1933 - 1937 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	1933–37 genomfördes en ombyggnad av kyrkorummet under ledning av arkitekterna Carlsson och Lönegren i Lund. Vattenburen centralvärme med radiatorer ersatte tre äldre järnkaminer. Golven belades med grå kalkstensplattor och en ny rappa till orgelläktaren installerades till höger när man kommer in i kyrkorummet.

År 1943 - 1943 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgeln tillverkades 1943 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. 1957 omintonerades orgeln av Hammarberg. Den tredelade fasaden ritades 1875 av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Fasaden är eklektisk i sin stil med i huvudsak romanska och gotiska formelement och detaljer. Den är målad i en grå kulör med detaljer i blått eller förgyllning. Fasaden är åtminstone delvis ommålad.
Upphovsman	Helgo Zettervall (Arkitekt) Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)

År 1943 - 1943 Fast inredning - orgel, orgelfasad

Åtgärd

Orgeln tillverkades 1943 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund och har 13 stämmor fördelade på två manualer och pedal. 1957 omintonerades orgeln av Hammarberg. Den tredelade fasaden ritades 1875 av domkyrkoarkitekten Helgo Zettervall. Fasaden är eklektisk i sin stil med i huvudsak romanska och gotiska formelement och detaljer. Den är målad i en grå kulör med detaljer i blått eller förgyllning. Fasaden är åtminstone delvis ommålad.

Upphovsman

Helgo Zettervall (Arkitekt)

Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri)

År 1962 - 1962 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	1962 försågs kyrkan med nya fönster ritade av arkitekt Hans Westman.
Upphovsman	Hans Westman (Arkitekt)

År 1968 - 1968 Teknisk installation
Åtgärd	1968 utrustades klockvåningen med elektriska lucköppnare.

År 1969 - 1969 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan gjöts 1969 av M och E Olsson i Ystad.
Upphovsman	M & E Ohlsson Klockgjuteri AB (Klockgjuteri)

År 1975 - 1975 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Under ledning av arkitekten Torsten Leon-Nilsson byggdes sakristia och väntrum in under den norra läktaren 1975. Lösa stolar ersatte bänkkvarteren i den norra korsarmen och hela inredningen målades om.

År 1985 - 1985 Underhåll - Omputsning, exteriör
Åtgärd	1985 putsades hela kyrkans exteriör om, arbetet leddes då av Forsberg & Wikerstål arkitekter.
Upphovsman	Forsberg & Wikerstål arkitektkontor (Arkitektkontor)

År 2004 - 2004 Ändring - restaurering, interiör
Åtgärd	2004 genomfördes en invändig restaurering enligt förslag upprättade av Hegelund och Marsvik arkitekter. Arbetena omfattade putslagningar, bättringsmålning av inredning, rengöring samt kalkning av väggar och valv.
Upphovsman	Hegelund & Marsvik Arkitekter AB (Arkitektkontor)

År Okänt Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaret är tillverkat i tegel som putsats och vitkalkats. Upptill täcks altaret av en lågerhuggen kalkstensskiva.

LUND SANDBY 64:1 - husnr 1, SÖDRA SANDBY KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning