FALUN FALUN 7:21 - husnr 1, FALU KRISTINE KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| FALU KRISTINE KYRKA (akt.) | |
|
1635 - 1660 1642 - 1659 |
|
| Dalarna | |
| Falun | |
| Dalarna | |
| Falun | |
| Falu Kristine församling | |
| Västerås stift | |
| Kristinegatan 13 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2006 Byggandet av Kristine kyrka sammanfaller med Falu stads uppkomst. År 1635 gav Kunglig majestät tillstånd för en ny kyrka. Grundläggningen skedde 1642, vid samma tid som stadsprivilegier utfärdades. Sockeln murades av granit med kalkstenslist, men i övrigt bestod murarna av tegel slagna vid ett för ändamålet grundat tegelbruk i Rankhyttan. Enligt inskription i gavelröste var långhuset och korsarmarna klara 1650. Året efter började valvslagningen över kyrkorummet, på pelare av gråröd Rättvikskalksten som huggits av Simon Hack. Under loppet av 1651 fullbordades valven och yttertaket blev helt täckt med koppar från Falu gruva. Så långt ... |
| År 1635 - 1660 Nybyggnad | |
|---|---|
| 1635: Tillstånd utfärdades för byggande av kyrka i Falun, då en nygrundad stad. 1642-1660: Kyrkan uppfördes. Grundläggningen påbörjades den 16/3 1642. 1644 började de yttre murarna uppföras. Sockeln murades av granit och ett övre kalkstensskift. De väldiga mängder tegel som gick åt slogs vid ett för ändamålet anlagt tegelbruk vid Rankhyttan - varifrån det fraktades sjövägen över Runn. År 1650 - åtta år efter byggstarten - hade murarna nått takfoten. Året därpå slogs de mäktiga, konstfärdigt formade valven över pelare av gråröd kalksten från Rättvik. 1651 välvdes mittkvadranten och det kopparklädda taket fullbordades över detta parti. Under loppet av 1651 slogs alla valv och yttertaket färdigt med koppar. Samtidens främste byggmästare, Hans Förster, fick ansvaret för bygget - och gjorde sannolikt också ritningarna. Han avled dock 1653, varefter arbetet slutfördes av Jürgen Fischer som hela tiden verkat som arbetsledare. Första söndagen i advent 1655 kunde kyrkan invigas. Ytterligare fem år senare var bygget fullbordat, sedan tornet blivit rest åren 1658-60, fönstren fått sina masverk och ytterligare en del detaljer. Tornets utseende avvek påtagligt från ursprungsritningarna, genom att det fick hörnförkroppningar som upptill bands samman med rundbågar. Den ursprungliga tornspiran hade stomme av järnstänger. Lanterninen mellan kupol och spira var helt öppen. Kyrkan omfattade långhus, kor, sakristia utbyggd på korets norra sida, kapitelhus på dess södra. Kyrkorummet inreddes med sluten bänkinredning och koret avgränsades med ett högt, dörrförsett skrank, rikt smyckat med bildhuggeriarbeten. På tvärskeppens övervåningar fanns sångläktare | |
|
Ewert Friis (Konstnär) Hans Förster (Byggmästare) Jürgen Fischer (Byggmästare) Jöns Gustafsson (Hantverkare - Snickare) Simon Hack (Hantverkare) |
|
| År 1642 - 1659 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, sakristia, kapitelrum och torn | |
|
Hans Ferster (Byggmästare) |
|
| År 1642 - 1659 Nybyggnad - Sakristia | |
|---|---|
|
Hans Ferster (Arkitekt) |
|
| År 1642 - 1659 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
|
Hans Ferster (Arkitekt) |
|
| År 1642 - 1659 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Hans Ferster (Arkitekt) |
|
| År 1642 - 1659 Ändring - tillbyggnad | |
|---|---|
| Kapitelrum | |
|
Hans Ferster (Arkitekt) |
|
| År 1650 - 2004 Ändring | |
|---|---|
| För alla tillbyggnader, ombyggnationer, utsmyckningar och övriga ändringar i kyrkans historia mellan 1650-2004 hänvisas till bifogad PDF-fil. | |
|
Agi Lindegren (Arkitekt) Alf Hedman (Konservator) Anders Diös (Byggmästare) Byggnadsvård i Dalarna AB (Firma) Carl Gustaf Lewenhaupt (Arkitekt) Carl Möller (Arkitekt) Christopher Polhem (Arkitekt) Erik Lundberg (Arkitekt) Erik Lundgren (Arkitekt) Ewert Friis (Konstnär - Bildhuggare) Frants Boldt (Orgelbyggare) Gregorius Spette (Orgelbyggare) Gustaf Andersson (Orgelbyggare) G.W. Linderoth (Urmakare) Göran Berglund (Arkitekt) Hans-Erik Sand Hans-Erik Sand (Hantverkare - Målare) Johan Dahl (Konservator) Johan Fredrik Åbom (Arkitekt) Johan Niclas Cahman (Orgelbyggare) Jöns Gustafsson (Hantverkare - Snickare) Lars-Erik Fix (Hantverkare - Plåtslagare) Magnussons orgelbyggeri AB (Orgelbyggare) Per Johan Ekman (Arkitekt) Samuel Huss (Konstnär - Bildhuggare) Åkerman och Lund (Orgelbyggare) |
|