LUND ESKIL 19 - husnr 1, ALLHELGONAKYRKAN Ny sökning Tillbaka till sökning
| Byggnadspresentation | |
|---|---|
| ALLHELGONAKYRKAN (akt.), ALLHELGONAKYRKAN (akt.) | |
|
1887 - 1891 1887 - 1891 |
|
| Skåne | |
| Lund | |
| Skåne | |
| Lund | |
| Lunds Allhelgonaförsamling | |
| Lunds stift | |
| Bredgatan 34 | |
|
Religionsutövning - Kyrka - Hallkyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
|
|
Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Treskeppig |
|
| Historik |
|---|
|
Inventeringsår 2015 Sedan järnvägens intåg i Lund på 1850-talet hade den lilla universitetsstadens befolkning snabbt ökat och Domkyrkan kunde snart inte längre hysa sin församling annat än genom att hålla dubbla söndagsmässor. Biskop J. H. Thomander kom 1863 med förslaget att uppföra ytterligare en kyrka för Domkyrkoförsamlingens medlemmar, med en livlig debatt kring en ny kyrkas varande och dess eventuella utformning som följd. Den 1 juli 1867 kom slutligen beslut från regeringen om tillstånd till upprättningar av ritningar och kostnadsförslag för en ny kyrka. Här fanns också synpunkter på dess utformning. En korskyrka med kupol tycks ha varit förstav... |
| År 1887 - 1891 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| Långhus, kor, torn, vapenhus | |
|
Helgo Zettervall (Arkitekt) |
|
| År 1887 - 1891 Nybyggnad - Torn | |
|---|---|
|
Helgo Zettervall (Arkitekt) |
|
| År 1887 - 1891 Nybyggnad - Vapenhus | |
|---|---|
|
Helgo Zettervall (Arkitekt) |
|
| År 1887 - 1891 Nybyggnad - Korparti | |
|---|---|
|
Helgo Zettervall (Arkitekt) |
|
| År 1887 - 1891 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet | |
|---|---|
| 1887 påbörjades byggnadsarbetet och på allhelgonadagen 1891 höll biskop W. Flensburg invigningsgudstjänst. | |
|
Helgo Zettervall (Arkitekt) |
|
| År 1887 - 1891 Fast inredning - altare | |
|---|---|
| Kyrkans högaltare är ett sandstensimiterande blockaltare i formgjuten, oslipad betong. Bas och krön är profilerade. Mittpartiet indelas av fem fyrpass i kvadrater. | |
| År 1887 - 1891 Fast inredning - altaruppsats | |
|---|---|
| Den tredelade, högresta altaruppsatsen i trä har bemålad ekådring samt förgyllning och ett utpräglat nygotiskt formspråk. De tre skulpturerna, en korsfästelsegrupp, utfördes av skulptören Carl Johan Dyfverman. | |
|
Carl Johan Dyfverman (Konstnär - Skulptör) |
|
| År 1887 - 1891 Fast inredning - altarring | |
|---|---|
| Altarringens knä- och handfall är klätt i röd sammet. Handfallet bärs upp av, glest placerade sirliga balustrar i förgyllt smidesjärn. | |
| År 1887 - 1981 Specifika inventarier - dopfunt | |
|---|---|
| Dopfunten är utförd i gråvit, polerad cementmosaik och är placerad i korets sydliga del. Utformningen av fot, skaft och cuppa utgår från oktagonala och prismatiska former. Cuppan pryds av upp-och-nedvända spetsbågar med trepass. Till dopfunten hör ett dopfat i koppar med motiv av de fyra evangelisterna, tillverkat av ciselören Sven Bengtsson. | |
| År 1887 - 1981 Fast inredning - predikstol, ljudtak | |
|---|---|
| Predikstolen med baldakin i furu ådringsmålad till ek är placerad på korets norrsida intill den östligaste kolonnen och nås via en tolv trappsteg hög trappa med räcken i smidesjärn. Foten har oktagonal sockel på vilken en knippepelare med smala trekvartkolonnetter som övergår i utskjutande smala konsoler vilar. Dessa bär upp den oktagonala korgen, där hörnen markeras av trekvartskolonetter och de mellanliggande fälten framställer evangelisterna med respektive attribut. Den utskjutande överliggaren vilar på en ornamentsprydd hålkäl. Ovan detta den oktagonala baldakinen med spetsbågig lambrekäng och tälttak krönt av en stiliserad öppen krona. Predikstolen och baldakinen har förutom ekådringen detaljmåleri i grönt och rött samt rik förgyllning, möjligen med inslag av slagmetall. | |
| År 1887 - 1981 Fast inredning - bänkinredning | |
|---|---|
| Bänkinredningen är i sin helhet ekådrad. De nygotiska gavlarna med trepass, liljor och sparsmakat detaljmåleri i rött och grönt har även fornnordiska drag. | |
| År 1924 - 1924 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Problem med läckage i tornspiran observerades redan i början av 1900-talet. 1924 täcktes den med kopparplåt efter ritningar av domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin. | |
|
Theodor Wåhlin (Arkitekt) |
|
| År 1934 - 1934 Ändring - ombyggnad, port | |
|---|---|
| Huvudentréns kopparportar tillkom 1934 och ritades av Lunds dåvarande stadsarkitekt John Anchert. | |
|
John Anchert (Arkitekt) |
|
| År 1966 - 1966 Fast inredning - orgel | |
|---|---|
| Kororgeln insattes 1966 men var då placerad på södra läktaren. Även denna orgel är tillverkad av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. | |
|
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 1966 - 1966 Specifika inventarier - kyrkklocka | |
|---|---|
| Kyrkklockorna tillkom 1966 i samband med Allhelgonakyrkans 75-årsjubileum och inköptes från M & E Olssons klockgjuteri i Ystad. | |
|
M & E Ohlssons Klockgjuteri och Armaturfabrik (Klockgjuteri) |
|
| År 1968 - 1968 Ändring - ombyggnad | |
|---|---|
| 1968 tillkom vindfånget i vapenhuset efter dåvarande domkyrkoarkitekten Eiler Græbes ritningar. | |
|
Eiler Graebe (Arkitekt) |
|
| År 1969 - 1969 Fast inredning - orgel, orgelfasad | |
|---|---|
| Orgeln byggdes av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och tillkom 1969 då den ersatte den ursprungliga orgeln från orgelfirman Åkerman & Lund. 10 av orgelverkets 49 stämmor är återanvända från Åkerman & Lunds orgel. Orgeln insattes bakom den ursprungliga ådringsmålade och förgyllda orgelfasaden, som har ett utpräglat nygotiskt formspråk. | |
|
Mårtenssons orgelbyggeri i Lund (Orgelbyggeri) |
|
| År 2000 - 2002 Underhåll - takomläggning | |
|---|---|
| Under åren 2000¬–2002 omlades taken på torn, sidoskepp och absid. Dessutom byttes tornets krönande kors ut och korsblomman renoverades. | |
| År 2005 - 2006 Ändring - restaurering | |
|---|---|
| I juni 2005 påbörjades restaureringsarbetena som huvudsakligen omfattade rengörings- och konserveringsarbeten, kompletteringsmåleri, fönsterrenovering samt nyinstallation av el. Nästa etapp som påbörjades följande år innefattade bland annat restaurering av snickerier samt trapphusens ytskikt och fönster. | |