Bebyggelseregistret (BeBR)

Byggnadspresentation
Namn	KIMSTADS KYRKA (akt.)
Nybyggnadsår	1000 - 1000 1100 - 1349 1150 - 1199 1728 - 1733 1730 - 1733 1770 - 1771
Län	Östergötland
Kommun	Norrköping
Landskap	Östergötland
Socken	Kimstad
Församling	Norrköpings Borgs församling
Stift	Linköpings stift
Adress	Kimstad kyrka
Historisk kategori	Religionsutövning - Kyrka Religionsutövning - Kyrka
Nuvarande kategori	Religionsutövning - Kyrka - Plantyp-Enskeppig Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka Religionsutövning - Kyrka - Salkyrka

Historik
Inventeringsår 1997 Historiken kompletterad vid inventering 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor oc... Läs mer i eget fönster

Historik

Inventeringsår 1997

Historiken kompletterad vid inventering 2006:

Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor oc...

Läs mer i eget fönster

År 1000 - 1000 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrka av trä.

År 1100 - 1349 Nybyggnad
Åtgärd	Långhus. Av den medeltida kyrkan kvarstår idag delar av sydmuren.

År 1150 - 1199 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrka av sten, okänd planform.

År 1150 - 1400 Nybyggnad - Sakristia
Åtgärd	Sakristia på korets norra sida.

År 1400 - 1499 Valvslagning
Åtgärd	Tegelvalv med valvribbtegel.

År 1400 - 1499 Arkitekturbunden utsmyckning - kalkmålning

År 1650 - 1662 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Kyrkan försågs i öster med ett större och rymligare kor av samma bredd som det befintliga långhuset. Sannolikt tillkom nu sandstensportalen på norra sidan, flyttad något åt väster på 1730-talet, bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad.

År 1650 - 1662 Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Gravkor för släkten Lillie på Löfstad uppfördes på korets södra sida.

År 1655 - 1662 Nybyggnad - Gravkor
Upphovsman	Axel Lillie (Byggherre)

År 1660 - 1662 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstol av ek med svarta fyllningar, mäster Staffan, skänkt av Axel Lillie på Löfstad, förändrad 1728, övermålad på 1700-talet.

År 1661 - 1661 Specifika inventarier - dopfunt
Åtgärd	Dopfunt av mässing skänktes till kyrkan av Ingheborgh Ödela, sannolikt tillverkad vid Gusums bruk

År 1661 - 1661 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Lillklockan göts av Jöran Putensens änka, bekostades av greve Axel Lillie på Löfstad.

År 1728 - 1728 Rivning
Åtgärd	Rivning - av den gamla kyrkan med undantag av delar av de södra murarna.

År 1728 - 1733 Nybyggnad
Åtgärd	Kyrka av gråsten och tegel med återanvändning av den äldre kyrkans murar i söder, fyrkantigt torn i väster, korets murar höjdes, ny sakristia av sten på korets norra sida, sandstensportalen på norra väggen flyttades något längre åt väster. Gravkorets trappstegsgavel på södra sidan nedrevs. Byggmästare Erik i Gröndal och därefter murmästare Gottfrid Möller (Müller). Kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad.
Upphovsman	Erik i Gröndal (Byggmästare) Gottfrid Möller (Hantverkare - Murare)

År 1728 - 1733 Nybyggnad

Åtgärd

Kyrka av gråsten och tegel med återanvändning av den äldre kyrkans murar i söder, fyrkantigt torn i väster, korets murar höjdes, ny sakristia av sten på korets norra sida, sandstensportalen på norra väggen flyttades något längre åt väster. Gravkorets trappstegsgavel på södra sidan nedrevs. Byggmästare Erik i Gröndal och därefter murmästare Gottfrid Möller (Müller). Kyrkobygget bekostades av ägarna till Löfstad.

Upphovsman

Erik i Gröndal (Byggmästare)

Gottfrid Möller (Hantverkare - Murare)

År 1728 - 1733 Valvslagning
Åtgärd	Hela kyrkan välvdes med tegelvalv och försågs med stuckdekor.

År 1728 - 1733 Fast inredning - predikstol
Åtgärd	Predikstolen från 1660-talet förändrades och försågs med en del nya delar, bl a dörren med sin omfattning, snickaren Boman på Löfstad.
Upphovsman	Boman (Hantverkare - Snickare)

År 1730 - 1733 Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet
Åtgärd	Tillbyggnad av långhus, kor och sakristia

År 1730 - 1733 Nybyggnad - Torn

År 1730 - 1733 Nybyggnad - Sakristia

År 1730 - 1733 Nybyggnad - Korparti

År 1733 - 1733 Fast inredning - altare
Åtgärd	Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.

År 1733 - 1733 Fast inredning - altaruppsats
Åtgärd	Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.

År 1733 - 1733 Specifika inventarier - altartavla
Åtgärd	Altaruppsats och altare. Altartavlan framställande Uppståndelsen, målades av fransmannen Guillaume Taraval. Skänktes av Magnus Julius de la Gardie.
Upphovsman	Taraval (Konstnär)

År 1733 - 1733 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Nya ryttarfigurer av järnplåt, som ersatte äldre, eventuellt av trä, uppsattes på taknocken och bekostades av greve Magnus Julius de la Gardie, nygjordes under 1800-talet.
Referens	Stockholms Tidningen 1914-01-29 (Arkiv)

År 1733 - 1749 Fast inredning - bänkinredning
Åtgärd	Bänkinredning, eventuellt delvis återanvändning av delar från en bänkinredning från 1600-talet. Målades 1745 med laserande marmorering i rött, gult och svart. Den finns fortfarande kvar i original på bakstycket av det bänkkvarter som omger predikstolen. Korets herrskapsbänkar målades med en serie bilder av målaren Gabriel Orm och hans gesäll Sundholm, Norrköping. Framtogs 1950.
Upphovsman	Gabriel Orm (Hantverkare - Målare)

År 1736 - 1736 Ändring - tillbyggnad
Åtgärd	Bisättningskapell, ursprungligen ingång till Landsjös gravvalv under kyrkans golv.

År 1736 - 1736 Nybyggnad - Gravkor
Åtgärd	Sannolikt uppfördes nu det Strömfeltska gravkoret på kyrkans sydvästra del, ombyggdes 1919.

År 1744 - 1744 Fast inredning - altarring
Åtgärd	Altarring, tillverkad av snickaren Boman på Löfstad.
Upphovsman	Boman (Hantverkare - Snickare)

År 1770 - 1771 Nybyggnad
Åtgärd	Tornhuv, uppfördes av byggmästare Lars Öhman.
Upphovsman	Lars Öhman (Byggmästare)

År 1771 - 1771 Invigning
Åtgärd	Kyrkan invigdes på juldagen.

År 1771 - 1771 Fast inredning - orgel
Åtgärd	Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Upphovsman	Jacob Westerwik (Orgelbyggare)
Referens	tergötlands länsmuseums topografiska arkiv (Arkiv)

År 1771 - 1771 Fast inredning - orgel, orgelfasad
Åtgärd	Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)
Referens	tergötlands länsmuseums topografiska arkiv (Arkiv)

År 1771 - 1771 Fast inredning - läktare
Åtgärd	Orgel, orgelfasad, orgelläktare. Ritad av överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz och orgelverket konstruerades av Jacob Westerwik. Orgelläktarens rundel försågs med initialerna AF HD 1774. Bekostad av greve Axel von Fersen och hans hustru Hedvig de la Gardie, nytt verk 1895.
Upphovsman	Carl Fredrik Adelcrantz (Arkitekt)
Referens	tergötlands länsmuseums topografiska arkiv (Arkiv)

År 1854 - 1854 Specifika inventarier - kyrkklocka
Åtgärd	Storklockan göts hos J A Beckman, Stockholm.
Upphovsman	Joh. A. Beckman, Stockholm (Klockgjutare)

År 1860 - 1869 Arkitekturbunden utsmyckning
Åtgärd	Takets plåtryttare från 1730-talet ersattes av nya plåtryttare.

År 1864 - 1864 Ändring - ombyggnad, fönster
Åtgärd	Nya fönster.

År 1893 - 1893 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Helt eller delvis nytt plåttak, plåtar med inskription Karl Sjödin.

År 1895 - 1895 Fast inredning - port
Åtgärd	Port av järnsmide, sannolikt till gravkoret för familjen Lillie, tillverkad av Gustav Adlers, Haddebo Jernstaket. Arkitekt Agi Lindegren.
Upphovsman	Gustav Adlers (Hantverkare - Smed)

År 1895 - 1895 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk byggt av P L Åkerman & Lund, ombyggt 1950.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)
Referens	Carlsson, Sten L, Sveriges kyrkorglar (Arkiv)

År 1895 - 1897 Ändring - restaurering
Åtgärd	Restaurering, arkitekt Agi Lindegren, Stockholm.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)

År 1896 - 1896 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Värmeledning med pannrum under sakristian.

År 1896 - 1896 Ändring - ombyggnad, exteriör
Åtgärd	På sakristians östra sida uppfördes ett trapphus för nedgång till pannrum, ny dörr med överliggande fönster på sakristians västra sida. Arkitekt Agi Lindegren.
Upphovsman	Agi Lindegren (Arkitekt)
Referens	Kyrkan (Arkiv)

År 1896 - 1896 Ändring
Åtgärd	Förslag till nya bänkar, eventuellt ny- eller omgjordes de främre korbänkarna. Bänkarna och läktarbarriären målades grå med svarta fyllningar och förgyllda lister. Begravningsvapnen ommålades.

År 1914 - 1914 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Delar av plåttaket, som lossnade i samband med en storm, lagades.

År 1919 - 1919 Ändring
Åtgärd	Ändring - ombyggnad, Strömfeltska gravkoret omändrades till gravkapell. Tre gravstenar flyttades, nytt golv av kalksten, lagning och kalkning av väggarna, lagning av öppningen till den s k Strömfeltska graven eller Landsjögraven samt insättning av ett järnsmidesgaller. Arkitekt Axel Forssén.
Upphovsman	Axel Forssén (Arkitekt)

År 1924 - 1924 Teknisk installation - värme
Åtgärd	Ändring av värmeledningen med nytt returluftsgaller.

År 1925 - 1925 Ändring
Åtgärd	Omhängning av begravningsvapen i heraldisk ordning, Lillies huvudbanér m m. Arkitekt Erik Fant, Stockholm.
Upphovsman	Erik Fant (Arkitekt)

År 1926 - 1926 Underhåll - interiör
Åtgärd	Väggar och valv omkalkades. Målare A Ekholm, Malmslätt.
Upphovsman	A Ekholm (Hantverkare - Målare)
Referens	Östergötlands Dagblad 1926-02-17 (Arkiv)

År 1928 - 1928 Ändring

Åtgärd

Den ursprungliga färgen framtogs på altaruppsatsen och altarringen ommålades och kläddes med skinn. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målare A Ekholm, Malmslätt

Upphovsman

A Ekholm (Hantverkare - Målare)

Erik Fant (Arkitekt)

År 1945 - 1945 Underhåll - interiör
Åtgärd	Omkalkning av de tre västligaste valven efter ledningsdragning.

År 1950 - 1950 Ändring - ombyggnad, exteriör

Åtgärd

Taket sågs över, trasiga takrännor utbyttes mot nya av galvad plåt som målades svarta. Fönsterbleck till tornfönstren. Putslagningar, sockelns cementputs lagades. Fönstren målades med blyvit oljefärg samt ommålning av portarna. Ett fönster i vapenhuset försågs med blyspröjs. Korfönstrens ytterbågar försågs med dämpande glas inbrända med svartlod. Förslag till att insätta glas ornerade i grisaille, skisser av O Brandtberg. Arkitekt Erik Fant, Stockholm.

Upphovsman

Erik Fant (Arkitekt)

Oskar Brandtberg (Konstnär)

År 1950 - 1950 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Innanfönster, omändring av vapenhuset med ny dörr, ny trappa och trappräcke till läktaren, utvidgning av läktaren med ca fyra meter. Vägg insattes i bågen mellan tornrum och läktare. Galler över varmluftskanalen borttogs, platta av betong ingöts och golvet kompletterades med kalkstensplattor lika befintliga. Nummertavlorna kompletterades. Dörren till sakristian befriades från vit färg. Ommålning av kyrkorummet i dess ursprungliga färger. Bänkarnas inre färgsattes i en fritt satt mörkt gråbrun färg. Originalfärgerna togs fram på "Löfstadsbänkarna". Arkitekt Erik Fant, Stockholm. Målarebröderna Ekholm, Malmslätt.

Upphovsman

Bröderna Ekholm (Hantverkare - Målare)

Erik Fant (Arkitekt)

År 1950 - 1951 Fast inredning - orgel, orgelverk
Åtgärd	Nytt orgelverk byggt av Åkerman & Lund, uppfördes av montörerna Oskar och Torsten Johansson samt intonator Valter Ziegler.
Upphovsman	Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB (Orgelbyggeri)
Referens	tergötlands länsmuseums topografiska arkiv (Arkiv)

År 1953 - 1953 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Fasaderna omputsades, översyn av plåtarbeten. Byggnadsfirma Ohlsson & Andersson.
Upphovsman	Ohlsson & Andersson (Firma)

År 1954 - 1954 Ändring - ombyggnad
Åtgärd	Ombyggnad av Lillieska gravkoret, golvet belades med gråa hyvlade kalkstensplattor på underlag av armerad betong. Innanfönster. Sprickor i väggarna tätades med gips. Kistorna rengjordes. Antikvarie Tord Oson Nordberg, E Nordenfalk, föreståndare för museet Löfstad slott.

År 1960 - 1960 Teknisk installation - VA
Åtgärd	WC installeras i södra delen av vapenhuset, arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping.
Upphovsman	Kurt von Schmalensee (Arkitekt)

År 1975 - 1975 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Putsrenovering, medeltida murverk påträffades i kyrkans södra långvägg. Stuprör, hängrännor renoverades, eventuellt kompletterades med nya. Fönsterbleck byttes mot nya. Sakristians skorsten togs bort och taket kompletterades med ny plåt. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.
Upphovsman	Ture Jangvik (Arkitekt)

År 1975 - 1975 Ändring - ombyggnad, interiör

Åtgärd

Eventuellt upptogs kalkstensplattorna i långhuset p g a fukt och salter och eventuellt göts under gångar och mellan bänkkvarteren ett nytt undergolv av betong. De bakre bänkkvarteren togs bort och trägolvet ersattes med kalkstensplattor. Väggar och valv i kyrkorum, sakristia, vapenhus, gravkor m.m. ommålas med gotlandskalk. Plafonder, språkband, reliefer, änglaansikten m.m. återställdes till ursprunglig färgsättning som torde ha varit polykromering med inslag av guld. Alla bänkar ommålades invändigt, originalmarmorering sågs över av konservator, nygjord marmorering på vissa bänkar. Den s.k. "hatthyllan" under bänkarna tas bort, hatt- och väskkrokar monterades. Ingenjör Ture Jangvik, Linköping.

Upphovsman

Ture Jangvik (Arkitekt)

År 1982 - 1982 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Konservatorsarbeten på nordportalens omfattning av kalksandsten. Stenkonservator Tord Andersson.
Upphovsman	Tord Andersson (Konservator)

År 1985 - 1985 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Långhustaket lades om med fabrikslackerad plåt. Ryttarna renoverades och målades med oljefärgsmönja.

År 1990 - 1990 Specifika inventarier - textilskåp
Åtgärd	Nytt textilskåp för kyrkans antependier.

År 1991 - 1991 Underhåll - exteriör
Åtgärd	Plåttäckning av tornhuven.

År 1997 - 1997 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservatorsarbeten genomfördes på orgelfasaden av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum.

År 2002 - 2002 Ändring - ombyggnad, interiör
Åtgärd	Inbyggnad i vapenhusets norra del med vänt- och beredningsrum i väster och toalettutrymmen i öster. GKAK, Norrköping.
Upphovsman	GKAK (Firma)

År 2004 - 2004 Konservatorsarbeten
Åtgärd	Konservering av 13 begravningsvapen och en minnestavla av konservatorerna på Östergötlands länsmuseum.

NORRKÖPING KIMSTAD 25:1 - husnr 2, KIMSTADS KYRKA Ny sökning Tillbaka till sökning