
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS GUSTAV ADOLFS KYRKA 1 - husnr 1, GUSTAV ADOLFS KYRKA

Byggnad - Beskrivning

Namn	GUSTAV ADOLFS KYRKA (akt.)
Inventeringsdatum	2002-03-11

Exteriörbeskrivning
Gustav Adolfs kyrka har en latinsk korsform med grunda, polygonala tvärskepp, smalare, lägre rakt avslutat kor i öster med ett litet korutsprång och högt, smalt västtorn. Exteriören har en nygotisk prägel genom sin tegelfasad, strävpelare, vimperg, fialer, spetsbågade fönster och smala, spetsiga, höga tornspira. Valet av naturliga material och dess redovisning i exteriören samt portarna är dock nationalromantiskt tidstypiskt vid uppförandet. Till tornet är på var sida tresidiga trapphus anslutna i liv med långhuset, med ett fasadparti som sticker ovanför långhusets takfot. De ger från väster intryck av ytterligare ett tvärskepp, vars torntak nästan når i höjd med långhusets taknock. I nordöst finns en sexkantig tillbyggnad från 1952. Denna "nya" sakristia är förbunden med koret via en låg byggnadsdel, kallad meditationsgång. Fönstren sitter i två våningar, där de övre är större än de undre, vilket ger intryck av en omvänd basilikavägg, där klerestoriet är placerat undertill. Förutom huvudentrén i tornet i väster finns fyra symmetriskt placerade portar på långsidorna, två i trapphusen i väster åt norr och söder, samt två i öster till trapphus i koret. Sakristian har också en ingång. En svängd, låg, huggen naturstensmur med smidesräcken flankerar en gång upp till den nordvästra ingången. De övriga har huggna naturstenstrappor med tre steg i en låg mur med smidesräcken på. Trappan i hörnan till sakristian är svängd och har smidesräcken direkt på trappstegen. FASAD - Fasaden har Skromberga fasadklinker i olika röda och gula toner, vilket ger ett flammigt uttryck. Fasaden delas in horisontalt av tre släthuggna, breda stenband av västkustgranit (använt i fasadens alla stendetaljer) som löper runt hela byggnaden likt kransgesimser. Två passerar de övre fönstren, det undre i deras underkant, och det tredje bandet träffar underfönstren på mitten. Under takfoten löper också ett släthugget stenskift under en takgesims. Trapphusen skjuter över långhusets takfot med ett kort, fönsterförsett fasadparti. Granitsockeln är släthuggen i två skift med utkragande, skråkantad överkant. Grunda strävpelare finns på kyrkans hörn och på långsidorna. De har samma fasadmaterial och indelning som övrig fasad. Strävpelarna har två avtrappningar, där den lägre är i höjd med de stora fönstrens underkant och kröns av en trekantig, huggen sten med utskjutande rundlar i hörnen. Den andra avtrappningen har ett likadant stenkrön, klätt med kopparplåt och sitter just över den översta stengesimsen. Trapphusens västhörn täcks av bruna kopparplåtar i flera skift likt fjäll. På korets hörn sitter stiliserade fialer av huggen sten med nämnda kröning och profilerad avfasning mot fasaden undertill. I öster kröns korets gavel med ett skulpturalt, uppskjutande parti med två genombrutna stenpelare med likadant hugget överstycke som strävpelarna och två öppningar med trepassbåge mellan sig. Tornfasaden avslutas spetsigt åt nord och syd, rakt åt öster och väster, där takfoten pryds av ett glest tandsnitt. Urverk, tillverkade av G. W. Linderoth, Stockholm, med svarta visare på vit urtavla med stenomfattning finns åt alla väderstreck. Fasaden bryts upp av stora, tvåsprångiga, spetsbågade ljudöppningar med raka smygar strax ovanför långhusets tak, en åt norr respektive söder och två åt öster och väster. Mellan de dubbla öppningarna står en grönfärgad kolonn, med bladkapitäl, fästad vid väggen. Under alla öppningarna sitter utkragande balustrader av huggen, profilerad sten med rakt gallerverk och maskaroner undertill. Överliggaren är koppartäckt. Släta stengesimser löper i över- och underkant och från den undre finns smala slitsar i fasaden. I höjd med halva ljudöppningarna sitter vattenutkastare av sten på alla hörn. Över porten sitter en vimperg. På ömse sidor om ett stort runt fönster däröver sitter en rund dekor med skulpterade bladverk. Sakristian och dess så kallade meditationsgång är slätputsade med infärgad ädelputs i en gulbeige ton. Strävpelare finns i hörnen och avtäcks med skifferplattor. Fasadpartiet mellan takfallen, eller lanterninen, är täckt med kopparplåt och fälten har lister i form av vinkelbrutna valv, där somliga har jalusiförsedda öppningar. PORT - Tre breda stentrappor leder upp till västporten i tornet. Portalen markeras med en vimperg som pryds av fem krabbor på var sida och ett kors i cirkel på nocken. Från denna sträcker sig en skulpterad stenstav nedåt, vilken avslutas med ett änglaansikte. På sidorna om staven finns trekantiga fält med blad och kronor i relief. Den spetsbågade, ensprångiga arkivolten av sten har rundade, enkla profileringar. Därunder finns ett tegelklätt fasadparti och därefter en tvåsprångig portal med kraftig hålkäl och rundade profileringar. Över porten sitter ett fönster med trepassform. Arkivoltens och portalens profileringar landar på en, respektive två, korta kolonetter på bas av gotländsk sandsten med bladkapitäl. Dörren har två blad av ljust trä, sannolikt ek, med stående panel och mycket stora, svarta smidesdekorer i nationalromantisk, folkloristisk stil med bladformer och blommor fästade på ramverket. Smidena är gjorda av J N Wallin, Borås. Övriga dörrar är likadana, somliga enbladiga. I sakristian finns en enklare brun trädörr med bred, stående panel. Tornets flankerande trapphus har, åt norr respektive söder, en tvåsprångig, spetsbågad stenportal med ett stenskift mellan fönster och dörr med hålkäl i nederkanten. Över portalen, i höjd med stengesimsen, sitter en liggande, rektangulär stenfris med en veckad dekor likt ett draperi, omgiven av en utskjutande stenlist med hattform. FÖNSTER - Samtliga bågar och spröjsar är av tunna metallister utom i sakristian och meditationsgången som har träsnickerier. Kyrkorummets stora fönster är trubbigt spetsbågade med stenomfattningar i liv med fasaden av finhuggen granit, likt övrig fasaddekor. Fönstren sitter i en ensprångig, grund och rak smyg med rundad profilering. Solbänkarna sluttar kraftigt. Rakt under dessa stora fönster sitter små spetsbågade fönster parvis (saknas i koret) med en stentrymå mellan sig och raka smygar som vidgas något. Invid glaset är stenen fasad. De stora fönstren har en mittpost och tre smala band, så att tolv rutor bildas. De små fönstren har endast tre liggande rutor. Långhuset har två sådana beskrivna vertikala partier på vardera långsidan, tvärskeppen har tre och koret ett. Östgaveln har strax under nock tre små fönsterslitsar. Tornet har över vimpergen ett stort runt fönster, liknande ett rosettfönster med ett slags masverk av sten i en blomform med åtta "blad", innanför en glasruta med en tunn korsspröjs. Stenomfattningens smyg är i nederdelen kopparklädd. Över porten sitter ett trepassfönster med en stor cirkel i mitten med korsspröjs. Under tornbalustraderna finns djupa fönsterslitsar i fasaden. Tornspiran har rektangulära fönster med överkanten spröjsad till tre små rutor under fialerna, vars framkant skjuter ut som huvar över fönstren. Trapphusen i väster har på bottenplanet åt väster två rektangulära fönster med metallbåge. I trapphusen sitter på de tre sidorna vardera ett högt fönster med trepassbåge i rak smyg (som i korutbyggnaden). De delas in av metallspröjsar i fyra liggande fält. Stenomfattning finns upp- och nedtill, men inte på sidorna. Solbänken är av sten. I portalen ingår ett spetsbågsfönster som är vertikalt delat av en metallspröjs, där en smideslykta är fästad. Under takfoten sitter två rektangulära, stående fönster i metallkarmar med spröjs upptill och vidgad smyg upp- och nedtill. Sidoentréerna i öster flankeras av två rektangulära, stående fönster med blyspröjs. Över dörren sitter ett runt fönster med en horisontal metallspröjs i stenomfattning som har en konkav fasning till smygen. Sakristian har flera olika fönstertyper. På västra sidan av meditationsgången finns ett fönsterparti med fyra höga, smala spetsiga segmentbågar, målade i gulgrått. På dess östra sida sitter fem spetsbågade fönster i brunmålade träkarmar i raka smygar. De sluttande solbänkarna täcks av kopparplåtar. Fönsterbågen har en tvärpost. I själva sakristian sitter fyra till formen likadana fönster. Över entrén till bönerummet mellan kor och sakristia sitter ett trekantigt fönster i en dito takkupa med koppartak. Korutsprånget åt öster, eller den gamla sakristian, har tre höga fönsteröppningar med trepassbåge och en horisontell spröjs, samt blyspröjsat glas. De har en gemensam omfattning av huggen sten med sluttande solbänkar av sten och rak smyg. I gavelröstet på koret sitter ett runt fönster. På ömse sidor av utbyggnaden sitter i tvärgången ett litet kvadratiskt blyspröjsat fönster med stenomfattning i över- och nederkant, där smygen är vidgad. Källarfönstren är i det närmaste kvadratiska. TAK - Långhus, kor och korsprång har skifferbelagda sadeltak. Plattorna, från Grythyttan, är sexkantiga. Små takluckor av metall finns i långhusets takfall. Tvärskeppen har sadeltak med valmad spets, vilka ter sig som torntak från sidan, belagda med likadant skiffer och de kröns med knoppar, sannolikt av koppar. På östgaveln går fasaderna i liv med taken och röstena är plåtklädda, sannolikt kopparplåt, något utkragande. Under takfoten är en diskret takgesims i form av ett hålkäl. Takrännan av kopparplåt kragar utanför denna med stuprör i byggnadens vinklar. Långhusets takgesims löper över trapphusfasaderna som en kransgesims, men hålkälen är där grundare. Tornet har ett brunt kopparplåtstak i skivtäckning. "Fialerna" över tornfönstren täcks av likadan plåt och har smidda spiror på förgyllda kulor. De, liksom torntaket omges av en grön utkragande dekor, liknande kronor eller "narrmössor", det vill säga utsvängda strutar avslutade med en kula. Framkanten på fialerna är skuren i en mycket vag stickbåge och från sidan rundas de konkavt in mot fasaden. Torntaket kröns av ett smideskors på en förgylld kula. Sakristian har ett sexkantigt torntak uppdelat på två fall medelst ett lodrätt parti av koppar. Meditationsgången har sadeltak och båda har skiffertäckning med svagt rundade, breda plattor. Toppen kröns av en vindflöjel med ett årtal.

Exteriörbeskrivning

Gustav Adolfs kyrka har en latinsk korsform med grunda, polygonala tvärskepp, smalare, lägre rakt avslutat kor i öster med ett litet korutsprång och högt, smalt västtorn. Exteriören har en nygotisk prägel genom sin tegelfasad, strävpelare, vimperg, fialer, spetsbågade fönster och smala, spetsiga, höga tornspira. Valet av naturliga material och dess redovisning i exteriören samt portarna är dock nationalromantiskt tidstypiskt vid uppförandet. Till tornet är på var sida tresidiga trapphus anslutna i liv med långhuset, med ett fasadparti som sticker ovanför långhusets takfot. De ger från väster intryck av ytterligare ett tvärskepp, vars torntak nästan når i höjd med långhusets taknock. I nordöst finns en sexkantig tillbyggnad från 1952. Denna "nya" sakristia är förbunden med koret via en låg byggnadsdel, kallad meditationsgång.
Fönstren sitter i två våningar, där de övre är större än de undre, vilket ger intryck av en omvänd basilikavägg, där klerestoriet är placerat undertill. Förutom huvudentrén i tornet i väster finns fyra symmetriskt placerade portar på långsidorna, två i trapphusen i väster åt norr och söder, samt två i öster till trapphus i koret. Sakristian har också en ingång. En svängd, låg, huggen naturstensmur med smidesräcken flankerar en gång upp till den nordvästra ingången. De övriga har huggna naturstenstrappor med tre steg i en låg mur med smidesräcken på. Trappan i hörnan till sakristian är svängd och har smidesräcken direkt på trappstegen.

FASAD - Fasaden har Skromberga fasadklinker i olika röda och gula toner, vilket ger ett flammigt uttryck. Fasaden delas in horisontalt av tre släthuggna, breda stenband av västkustgranit (använt i fasadens alla stendetaljer) som löper runt hela byggnaden likt kransgesimser. Två passerar de övre fönstren, det undre i deras underkant, och det tredje bandet träffar underfönstren på mitten. Under takfoten löper också ett släthugget stenskift under en takgesims. Trapphusen skjuter över långhusets takfot med ett kort, fönsterförsett fasadparti. Granitsockeln är släthuggen i två skift med utkragande, skråkantad överkant.
Grunda strävpelare finns på kyrkans hörn och på långsidorna. De har samma fasadmaterial och indelning som övrig fasad. Strävpelarna har två avtrappningar, där den lägre är i höjd med de stora fönstrens underkant och kröns av en trekantig, huggen sten med utskjutande rundlar i hörnen. Den andra avtrappningen har ett likadant stenkrön, klätt med kopparplåt och sitter just över den översta stengesimsen. Trapphusens västhörn täcks av bruna kopparplåtar i flera skift likt fjäll. På korets hörn sitter stiliserade fialer av huggen sten med nämnda kröning och profilerad avfasning mot fasaden undertill. I öster kröns korets gavel med ett skulpturalt, uppskjutande parti med två genombrutna stenpelare med likadant hugget överstycke som strävpelarna och två öppningar med trepassbåge mellan sig.
Tornfasaden avslutas spetsigt åt nord och syd, rakt åt öster och väster, där takfoten pryds av ett glest tandsnitt. Urverk, tillverkade av G. W. Linderoth, Stockholm, med svarta visare på vit urtavla med stenomfattning finns åt alla väderstreck. Fasaden bryts upp av stora, tvåsprångiga, spetsbågade ljudöppningar med raka smygar strax ovanför långhusets tak, en åt norr respektive söder och två åt öster och väster. Mellan de dubbla öppningarna står en grönfärgad kolonn, med bladkapitäl, fästad vid väggen. Under alla öppningarna sitter utkragande balustrader av huggen, profilerad sten med rakt gallerverk och maskaroner undertill. Överliggaren är koppartäckt. Släta stengesimser löper i över- och underkant och från den undre finns smala slitsar i fasaden. I höjd med halva ljudöppningarna sitter vattenutkastare av sten på alla hörn. Över porten sitter en vimperg. På ömse sidor om ett stort runt fönster däröver sitter en rund dekor med skulpterade bladverk.
Sakristian och dess så kallade meditationsgång är slätputsade med infärgad ädelputs i en gulbeige ton. Strävpelare finns i hörnen och avtäcks med skifferplattor. Fasadpartiet mellan takfallen, eller lanterninen, är täckt med kopparplåt och fälten har lister i form av vinkelbrutna valv, där somliga har jalusiförsedda öppningar.

PORT - Tre breda stentrappor leder upp till västporten i tornet. Portalen markeras med en vimperg som pryds av fem krabbor på var sida och ett kors i cirkel på nocken. Från denna sträcker sig en skulpterad stenstav nedåt, vilken avslutas med ett änglaansikte. På sidorna om staven finns trekantiga fält med blad och kronor i relief. Den spetsbågade, ensprångiga arkivolten av sten har rundade, enkla profileringar. Därunder finns ett tegelklätt fasadparti och därefter en tvåsprångig portal med kraftig hålkäl och rundade profileringar. Över porten sitter ett fönster med trepassform. Arkivoltens och portalens profileringar landar på en, respektive två, korta kolonetter på bas av gotländsk sandsten med bladkapitäl. Dörren har två blad av ljust trä, sannolikt ek, med stående panel och mycket stora, svarta smidesdekorer i nationalromantisk, folkloristisk stil med bladformer och blommor fästade på ramverket. Smidena är gjorda av J N Wallin, Borås. Övriga dörrar är likadana, somliga enbladiga. I sakristian finns en enklare brun trädörr med bred, stående panel.
Tornets flankerande trapphus har, åt norr respektive söder, en tvåsprångig, spetsbågad stenportal med ett stenskift mellan fönster och dörr med hålkäl i nederkanten. Över portalen, i höjd med stengesimsen, sitter en liggande, rektangulär stenfris med en veckad dekor likt ett draperi, omgiven av en utskjutande stenlist med hattform.

FÖNSTER - Samtliga bågar och spröjsar är av tunna metallister utom i sakristian och meditationsgången som har träsnickerier. Kyrkorummets stora fönster är trubbigt spetsbågade med stenomfattningar i liv med fasaden av finhuggen granit, likt övrig fasaddekor. Fönstren sitter i en ensprångig, grund och rak smyg med rundad profilering. Solbänkarna sluttar kraftigt. Rakt under dessa stora fönster sitter små spetsbågade fönster parvis (saknas i koret) med en stentrymå mellan sig och raka smygar som vidgas något. Invid glaset är stenen fasad. De stora fönstren har en mittpost och tre smala band, så att tolv rutor bildas. De små fönstren har endast tre liggande rutor. Långhuset har två sådana beskrivna vertikala partier på vardera långsidan, tvärskeppen har tre och koret ett. Östgaveln har strax under nock tre små fönsterslitsar.
Tornet har över vimpergen ett stort runt fönster, liknande ett rosettfönster med ett slags masverk av sten i en blomform med åtta "blad", innanför en glasruta med en tunn korsspröjs. Stenomfattningens smyg är i nederdelen kopparklädd. Över porten sitter ett trepassfönster med en stor cirkel i mitten med korsspröjs. Under tornbalustraderna finns djupa fönsterslitsar i fasaden. Tornspiran har rektangulära fönster med överkanten spröjsad till tre små rutor under fialerna, vars framkant skjuter ut som huvar över fönstren. Trapphusen i väster har på bottenplanet åt väster två rektangulära fönster med metallbåge. I trapphusen sitter på de tre sidorna vardera ett högt fönster med trepassbåge i rak smyg (som i korutbyggnaden). De delas in av metallspröjsar i fyra liggande fält. Stenomfattning finns upp- och nedtill, men inte på sidorna. Solbänken är av sten. I portalen ingår ett spetsbågsfönster som är vertikalt delat av en metallspröjs, där en smideslykta är fästad. Under takfoten sitter två rektangulära, stående fönster i metallkarmar med spröjs upptill och vidgad smyg upp- och nedtill. Sidoentréerna i öster flankeras av två rektangulära, stående fönster med blyspröjs. Över dörren sitter ett runt fönster med en horisontal metallspröjs i stenomfattning som har en konkav fasning till smygen.
Sakristian har flera olika fönstertyper. På västra sidan av meditationsgången finns ett fönsterparti med fyra höga, smala spetsiga segmentbågar, målade i gulgrått. På dess östra sida sitter fem spetsbågade fönster i brunmålade träkarmar i raka smygar. De sluttande solbänkarna täcks av kopparplåtar. Fönsterbågen har en tvärpost. I själva sakristian sitter fyra till formen likadana fönster. Över entrén till bönerummet mellan kor och sakristia sitter ett trekantigt fönster i en dito takkupa med koppartak. Korutsprånget åt öster, eller den gamla sakristian, har tre höga fönsteröppningar med trepassbåge och en horisontell spröjs, samt blyspröjsat glas. De har en gemensam omfattning av huggen sten med sluttande solbänkar av sten och rak smyg. I gavelröstet på koret sitter ett runt fönster. På ömse sidor av utbyggnaden sitter i tvärgången ett litet kvadratiskt blyspröjsat fönster med stenomfattning i över- och nederkant, där smygen är vidgad. Källarfönstren är i det närmaste kvadratiska.

TAK - Långhus, kor och korsprång har skifferbelagda sadeltak. Plattorna, från Grythyttan, är sexkantiga. Små takluckor av metall finns i långhusets takfall. Tvärskeppen har sadeltak med valmad spets, vilka ter sig som torntak från sidan, belagda med likadant skiffer och de kröns med knoppar, sannolikt av koppar. På östgaveln går fasaderna i liv med taken och röstena är plåtklädda, sannolikt kopparplåt, något utkragande. Under takfoten är en diskret takgesims
i form av ett hålkäl. Takrännan av kopparplåt kragar utanför denna med stuprör i byggnadens vinklar. Långhusets takgesims löper över trapphusfasaderna som en kransgesims, men hålkälen är där grundare. Tornet har ett brunt kopparplåtstak i skivtäckning. "Fialerna" över tornfönstren täcks av likadan plåt och har smidda spiror på förgyllda kulor. De, liksom torntaket omges av en grön utkragande dekor, liknande kronor eller "narrmössor", det vill säga utsvängda strutar avslutade med en kula. Framkanten på fialerna är skuren i en mycket vag stickbåge och från sidan rundas de konkavt in mot fasaden. Torntaket kröns av ett smideskors på en förgylld kula. Sakristian har ett sexkantigt torntak uppdelat på två fall medelst ett lodrätt parti av koppar. Meditationsgången har sadeltak och båda har skiffertäckning med svagt rundade, breda plattor. Toppen kröns av en vindflöjel med ett årtal.

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster BORÅS GUSTAV ADOLFS KYRKA 1 - husnr 1, GUSTAV ADOLFS KYRKA