Stäng fönster LULEÅ TJÄDERN 16 - husnr 2, ST JOHANNESLOGEN
Byggnad - Beskrivning
| st johanneslogen (akt.) | |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Byggnadens arkitektoniska utformning är det viktigaste kulturhistoriska värdet. Den illustrerar stilmässigt brytningstiden mellan 1920-talsklassicism och den nyintroducerade funkisstilen. Sammanfogningen av den dominerande 1920- talsklassicismen som var gällande när byggnaden planerades, med en mer avskalad funkisstil har gett byggnaden en utformning som skulle kunna beskrivas som uttrycksfull och precis. Relativt få arkitektoniska element smyckar fasaden men dessa är väl balanserade och desto mer uttrycksfulla. Utdrag ur Kaj Bergmans ansökan om byggnadsminnesförklaring: Exteriör Det ursprungliga frimurarhuset är en tegelbyggnad som ritades med stilkänsla och uppfinningsrikedom, av ingenjören och frimuraren Erik Ahlrén, för att fylla ett alldeles specifikt ändamål. Byggnadens begränsade volym utnyttjades skickligt och dess exteriör fick en värdig men ändå diskret utformning. I stadsbilden anslöt byggnaden till småstadens dåtida skala men bröt av i form och färg och gör så än i dag. I dagens stadsbild är Frimurarhuset en liten stilbyggnad omgiven av sentida komplex men husets rena drag bröt lika tydligt mot 1930-talets hamnmiljö, som dominerades av Stadshotellets och den (nu) rivna brandstationens alleuropeiska tegelarkitektur med förra sekelskiftets hopplock av lånade former. Frimurarhuset prisbelönades 1936 för god arkitektur och är i dag en av övre Norrlands mest stilrena byggnader. Exteriören slår an sitt vertikala tema med ett högt trappfönster med kraftig vit mittlinje, i fasadens dekorlösa östra del. 1930 var detta en föraning om det funkisrelaterade byggnadssätt som växte fram i Europa och som slog igenom i Sverige med funkisutställningen 1930. Fasaden har ett enkelt men uttrycksfullt tema med vertikala och horisontella linjer; stående fönster med grå putsad omfattning och understycke i form av en vit rektangel med ram, där utöver tillkommer horisontellt putsband i nivå med entréns översta trappsteg och frisen som är fasadens enskilda konstverk. Frisen är utformad med reliefbilder som föreställer hantverk och arbetsliv, men ska kopplas till begrepp om dygd som givmildhet och arbetsamhet och motivet är en del av Frimurarnas historiska uttryck. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen Norrbotten, 2018-01-22, dnr 432-5512-2614 |
