Stäng fönster BOTKYRKA GRÖDINGE KYRKA 1:1 - husnr 1, GRÖDINGE KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| GRÖDINGE KYRKA (akt.) | |
| 2006-09-07 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rak avslutning i öster i höjd med koret, ett kvadratiskt torn i väster, sakristia i norr i vinkel med koret, samt vapenhus i söder i vinkel med tornet. Tornet är förskjutet mot söder i förhållande till långhusets längdaxel. Orsaken är att tornet är äldre än nuvarande långhus som är resultatet av en ombyggnad på 1300-talet. Då behölls södra muren medan långhuset utvidgades mot norr. Byggnaden har en grund av natursten som är överputsad med spritputs och avfärgad i svart, med trappstegsindelning som följer marknivåerna. Murarna är uppförda av naturstenar med inslag av tegel i omfattningar och krön. Väggarna täcks av vit spritputs i fälten och slätputs i smygar, omfattningar och hörnkedjor.Långhus, sakristia och vapenhus täcks av branta sadeltak täckta med tjärat tjockt spån. De har takfotsbrädor och vindskivor av tjärat trä. Långhusets nock, över östra gaveln, bär vindflöjel. Tornet bär en plåttäckt tornhuv krönt med en öppen lanternin som har rundbågiga öppningar. Lanterninens spira kröns av ett förgyllt kors som bär en vindflöjel i form av tupp Långhuset har två rundbågiga fönsteröppningar på var sida. Fönstren har två lufter, tvärposter, träspröjsning samt avslutning i solfjäder i överdel. Karmar och ramar är målade i en grönumbra kulör. Solbänkarna bär kopparplåt. I norra långväggen öppnades det första fönstret omkring 1700. Ett medeltidsfönster i östra korgaveln igensattes 1780 samtidigt som fönstren i södra långväggen förstorades och ett nytt fönster öppnades i norr. Tornet har ett asymmetriskt läge i förhållande till långhusets mittaxel. Tornets södra mur är därför nästan i liv med långhusets södra långvägg som är samtida med tornet. Tornet har även, som vid Salems kyrka, svagt sluttande murar med avsmalning uppåt och på flera sidor och i olika nivåer finns ankarjärn i höjd med tornets bjälklag. Tornet påbyggdes med tegel ca tre meter på 1400-talet. Det avslutas i krönen med en kraftigt profilerad takfot som tillfördes på 1750-talet; då det förhöjdes ytterligare med två meter och samtidigt fick nuvarande tornhuv.Fram till omkring 1700 saknade tornet en yttre ingång i västra muren. Senare på 1750-talet ombyggdes porten som då placerades i långhusets axel. Tornportalen är därför förskjutet mot norr i förhållande till tornets axel. Den fick samtidigt en inramande putsornamentik av kvadersten. Porten har en dörröppning med rakt överstycke och pardörrar med liggande panel. Över dörren finns en något smalare öppning med ett överljusfönster. Dörr, fönster och karmar är målade i en grönumbra kulör. Porten har trappa och ramp av granit med räcke av smide. Tornet har, i höjd med klockkammaren och åt alla väderstreck, rundbågiga ljudöppningar försedda med träluckor. Södra vapenhuset uppfördes i samband med kyrkans utbyggnad på 1300-talet men ombyggdes under följande seklet. Det är fönsterlöst och var fram till omkring 1700 kyrkans enda ingång. Gaveln har kring portalen putsornamentik med bl.a. kvadersten, fialer och tavla med kors samt tre ankarjärn. Utsmyckningen är troligen samtida med tornets portal. Portalen har spetsbågigt dubbelsprång och svagt spetsbågig dörröppning. Den har stentröskel och stenhäll framför porten. Sakristian tillfördes på 1400-talet och har till form och storlek likheter med vapenhuset. Den har i norra gaveln en mindre, lågt placerad stickbågig fönsteröppning med två kryssformade ankarjärn under solbänken. Norra fönstret är försett med plåtklädd fönsterlucka. I öster finns en liten men högt placerad rundbågig öppning i östra muren. Östra öppningen har ett litet kvadratiskt fönster som lämnar en murad blindering överst. Båda öppningarna har plåtklädda solbänkar. |
