Stäng fönster Eskilstuna kn, FIHOLM 1:11 M.FL. FIHOLMS SÄTERI
Anläggning - Värdering
| Fiholms säteri | |
| 12/22/21 |
| Motivering |
|---|
|
Länsstyrelsen finner att de båda flygelbyggnaderna på Fiholm har synnerligen höga kultur- historiska värden och ingår i ett bebyggelseområde med ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Fiholms säteri är även av nationellt kulturhistoriskt intresse. Bostadsflygeln kulturhistoriska värde utgörs främst av det arkitekturhistoriska och personhistoriska värdet. Anläggningens två flyglar har en hög grad av sällsynthet och unicitetsvärde. Länsstyrelsen byggnadsminnesförklarar därför flyglarna med mellanliggande gårdsplan, bostadshus, ekonomibyggnader tillhörande Fiholms säteri. Flyglarna har ett stort konsthistoriskt intresse och Fiholm är personhistoriskt nära knutet till den svenske statsmannen Axel Oxenstierna. I planeringen av anläggningen och dess arkitektoniska utformning har flera av Sveriges då ledande arkitekter, Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä., varit verksamma. Flygelbyggnadernas rika sandstensutsmyckning kring portaler, frontespiser och kupor i fransk-holländsk renässansstil är enastående i sitt slag. Planlösningen för södra flygelns (bostadsflygeln) bottenvåning är i huvudsak intakt sedan åtminstone sent 1700-tal. Rum 103 A, 104 A och 104 B undantas från skyddsbestämmelser interiört. Vidare rum 109, 109 A och B. 1 De delar av vinden i södra flygeln som är oinredda ska så förbli. Undantag görs för rum 206 och 206 A som utgör en förbindelsehall mellan rum 204, 205 och 207. Rum 204 och 205 undantas från skyddsbestämmelser interiört. Planlösningen för norra flygeln har genomgått stora förändringar genom åren. Trots detta bedöms att huvuddelen av planlösningen ska omfattas av skyddsbestämmelser. Den rumssymmetri som flygeln till största delen uppvisar är kulturhistoriskt värdefull. Södra och norra flyglarna skyddas genom exteriöra och interiöra bestämmelser. För övriga byggnader gäller ett exteriört skydd och ett anpassat interiört skydd. Det innebär att byggnaderna i många fall kan anpassas efter förändrade behov, förutsatt att ändringarna inte innebär en förvanskning av kulturhistoriska karaktärsdrag. Säteriets ekonomi har historiskt varit beroende av jordbruket. Till gården hör flera grupper av ekonomibyggnader och arbetarbostäder, huvudsakligen uppförda under slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet uppfördes även en skolbyggnad för socknens/säteriets skolbarn. Den samlade bebyggelsen på Fiholm speglar både Axel Oxenstiernas stora arkitekturpolitiska ambitioner under säteriets äldsta historia och dess fortsatta utveckling under 1800-talet vilket sätter det i ett större historiskt, ekonomiskt och socialt sammanhang. Fiholm har vid tidpunkten för detta beslut utarrenderad jordbruksmark. Byggnadsminnets avgränsning och skyddsbestämmelser har tagit hänsyn till detta. I byggnadsminnet ingår även ett parkområde avgränsat till området nordöst om flyglarna, ursprungligen planerade för en huvudbyggnad till Fiholm samt trädgården söder och öster om Södra flygeln samt ett område kring bebyggelse och park inklusive alléerna längsmed tillfartsvägarna. I Länsstyrelsens Strategi för länets byggnadsminnen (2017) framgår att nya byggnadsminnen inom kategorin slott och herrgårdar bara bör tillkomma om de kan berätta om större historiska, sociala och ekonomiska sammanhang. Olika berättelser bör komma till tals, till exempel manliga och kvinnliga aspekter av arbete och skilda sociala perspektiv. Fiholms säteri utgör ett viktigt komplement till övriga byggnadsminnesförklarade slott och herrgårdar i länet genom sin unicitet. Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att Fiholms säteri uppfyller de krav på synnerligen högt kulturhistoriskt värde som gör att en byggnadsminnesförklaring ska genomföras. Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Södermanlands län, 2021-12-22, dnr 432-1113-2012 |
