Stäng fönster Skara kn, DOMPROSTEGÅRDEN 1:1 HÄRJEVADSKYRKAN
Anläggning - Värdering
| HÄRJEVADSKYRKAN | |
| 2005-10-14 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - I samband med uppförandet av Härjevads nya kyrka flyttades 1921 den äldre kyrkan till friluftsmuseet Fornbyn i Skara. Anläggningen, som drivs av Västergötlands museum, Skara, innehåller äldre byggnader som flyttats hit från olika delar av Västergötland. Kyrkan gränsar till en inbyggd klockstapel från Kärråkra och till ett kyrkhärbärge från Bjärka och en stiglucka från Mjäldrunga. Utanför östra kyrkogårdsmuren finns en fristående, rekonstruerad fattigsparbössa av trä, försedd med ett litet tak. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten från 1921 är bevuxen med högt gräs och inramas av en vällagd, kallmurad stenmur av gråsten. Huvudingången i väster utgörs av en stiglucka med spåntak och östra ingången av en smidesgrind mellan stenstolpar. En grusgång leder mellan portarna, utmed kyrkans sydfasad. Söder och väster om grusgången finns tre gravhällar och några reliefprydda stenkors från 1600- eller 1700-talet, alla hitflyttade. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, som sannolikt är från 1600-talets förra hälft, är uppförd av liggtimmer och klädd med vitmålad locklistpanel. Den låga, tornlösa byggnaden med fullbrett, rakt östkor, vapenhus i sydväst och koringång i söder, kännetecknas av sina stickbågade fönster och sitt flacka, tegeltäckta sadeltak. Sakristian, norr om koret, tillkom på 1700-talet. Ett vitmålat trätorn i väster, tillkommet 1857, avlägsnades i samband med flyttningen. Kyrkans exteriör och interiör är en välbevarad representant för en enklare allmogekyrka från 1600-talet. Från Härjevad medföljde flera inventarier, bland annat Johan Flodströms predikstol från 1780, bänkinredning, korbänk från 1636, altartavla, altarring, en nummertavla och en större träljuskrona. Inredningen har härefter kompletteras med föremål ur museets samlingar, t ex med en tidig 1800-talsorgel från Mofalla och en medeltida dopfunt som stått i Stora Bjurums trädgård. Den enhetliga inredningen ger kyrkan en stark autenticitet, vilken förstärks genom avsaknaden av elektrisk belysning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkans läge i ett friluftsmuseum, med äldre bebyggelse från olika delar av Västergötland - Kyrkans exteriör och interiör representerar en landsortskyrka från 1600-1700-talet - Bevarad inredning från 1600 - 1800-tal utgör ett omistligt dokument. - Medeltida dopfunt. - Kyrkotomtens stenmur, smidesgrindar, stiglucka samt ditflyttade gravvårdar |
