Stäng fönster Stockholm kn, KRUBBAN 18 KV KRUBBAN
Anläggning - Värdering
RIKSANTIKVARIEÄMBETET, Kv krubban | |
4/20/21 |
Motivering |
---|
Kvarteret Byggnadsminnet som omfattar hela kvarteret Krubban är av nationellt intresse. Kvarteret speglar Stockholms utveckling från 1600-talet fram till 1930-talet, de olika tidslagren är till stora delar bevarade och avläsbara vilket är av stort kulturhistoriskt och arkitektoniskt värde. Kvarteret är dessutom ett av de få kvarteren i Stockholms innerstad med delar av det ursprungliga skärgårdslandskapet bevarat. Området utgör således ett komplext, sammansatt, grönt och lummigt kvarter som distinkt skiljer från den omgivande och mer förtätade stadsstrukturen, vilket utgör ett stort värde i sig. Kvarteret berättar om hur utkantsområdet Ladugårdslandet såsom ett tidigt militärt övningsområde och genom det statliga ägandet utvecklades till ett centrum för landets krigsmakt och senare statliga museer och landets centrala kulturarvsmyndighet. Kvarteret speglar samtidigt den inledningsvis under 1600-1700-talet parallella utvecklingen där adeln och det välbärgade borgerskapet som kompensation för nackdelar av regleringar i stadens centrum tilldelades malmgårdar. Dessa kunde bidra till försörjningen av ett större hushåll inne i staden. Vid den bevarade malmgård som finns inom byggnadsminnet har bland annat säd malts och rep slagits. Repslageriet som var i drift från 1770-talet till första halvan av 1800-talet torde ha haft en fördel av närheten till det privata skeppsvarvet - Grillska varvet/ Terra Nova som från och med 1715 till tidigt 1800-tal låg rakt nedanför kvarteret vid nuvarande Strandvägen. Miljön speglar därmed underleverantörsleden till bland annat 1700- 1800-talens varvsnäring liksom 1800-talets utrikeshandel och sjöfart. Kvarvarande uttryck för värden kopplade till detta specifika tidsskede är Roseliuska bostadshuset och Grev Magnigatans förlängning in på området där detta hus utgör fond. Kvarterets form och bebyggelsestruktur speglar två gaturegleringar under för staden viktiga expansionsskeden. Byggnaderna utmed Styrmansgatan, Storgatan samt Grev Magnigatans förlängning in i kvarteret markerar 1600-talets gaturegleringar. Regleringen var en följd av befolkningsökningen som kom av att den statliga förvaltningen centraliserades till Stockholm. Denna för sin tid moderna stadsplan är ett därigenom ett direkt uttryck för statsförvaltningens centralisering under 1600-talet. År 1866 lades den så kallade Lindhagenplanen, där ett esplanadsystem genomkorsade det befintliga rätvinkliga gatunätet. Planens syfte var att styra den stora byggnadsexpansion som skedde i spåren av Stockholms industriella expansion. Exponent för denna plan är där Narvavägen korsar Banérgatans sträckning invid Östra stallet. Kvarnberget är en av få synliga rester av Östermalms ursprungliga kuperade topografi, som i övrigt har utjämnats genom sprängningar och utfyllnader vid utbyggnad av staden. Spår av tidigare topografi finns även i form av bortsprängt berg, synligt under grundläggningen av framför allt Östra stallet och malmgårdens södra flygel. Kvarteret bevarar på detta sätt rester av ett försvunnet skärgårdslandskap. Kaserngårdens bevarade yta är visar den militära anläggningens centrala funktion. Kanslikasernen, Östra och Västra stallen och mellanliggande kaserngård är okränkbara komponenter i den arkitektoniska helhet som arkitekten Fredrik Blom ritade. Delarna förutsätter varandra i den avskalade monumentala verkan anläggningen har. Den intakta gårdsplanen och bevarade fasader och fasadspår från kringgärdande byggnader samverkar för att skapa kulturhistorisk förståelse för platsens tidigare funktion och verksamhet. Byggnader, platsbildningar och vegetativ struktur representerar tre olika tidsskeden. Malmgårdens bevarade flyglar och vegetation beskriver ladugårdslandets utkantsbebyggelse och adelns utgårdssystem. Den militära bebyggelsen representerar en parallell utveckling i området med rötter i 1600-talets övningsområden på Ladugårdslandet och 1930-talets omdaning och tillbyggnad av militäranläggningen representerar 1900-talets institutionsbyggande och myndighetsorganisering. |