Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Borgholm kn, RUNSTENS KYRKA 1:1 RUNSTENS KYRKA

 Anläggning - Värdering

RUNSTENS KYRKA
6/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden.

Kvarter Norra sidan
Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet och äldre vårdar har plockats
bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning av gammalt och nytt. Främst präglas
kvarteren av familjegravvårdar från 1960-1980-talet. Kvarteret har sannolikt under en period
använts till att begrava i allmänna linjen men av det finns det idag inga spår. Gravvårdarna
från slutet av 1800- samt den omgärdade gravplatsen med murgrönskullar berättar områdets
historia och bör bevaras.

Kvarter Södra delen
I områdets södra delar har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen men
området har brukats under en lång tid vilket ger en blandning mellan gammalt och nytt.
Spåren av en äldre tid syns främst i de äldre vårdarna, framförallt kalkstenshällarna.
Omgärdningar i form av bland annat stenramar och gjutjärnskedjor mellan pollare med
grusade gravplaner visar hur det såg ut omkring år 1900 och bör bevaras som en länk till
kyrkogården historia. Vårdar från 1800-talets mitt eller äldre samt gjutjärnskorset och
gjutjärnsurnorna skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten
upphör vårdas av församlingen.



KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Förbi Runstens kyrkogård i väster går den södra bygatan och ifrån väster ansluter vägen från
Glömminge. I öster ligger det före detta arrendebostället medan byn fortsätter både norr, söder
och väster om kyrkan.

På Runstens kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men kyrkogården präglas
idag av de stora förändringar som gjorts under 1900-talets sista decennier. Ingen utvidgning
av kyrkogården har skett sedan man utvidgande den under 1800-talet i och med att den nya
kyrkan uppfördes. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är
främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone
under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen på 1960- och 70-talen. Då
togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så
vanliga murgrönskullarna. Spår av denna förändring kan anas men endast en gravplats, på
norra sidan, har fortfarande omgärdning i form av buxbomshäck och sex bevarade
murgrönskullar. Öster om kyrkan finns en gravplasts med stenram och söder om kyrkan
kringgärdas en familjegravplats av gjutjärnskedja och pollare av kalksten. Dessa spår utgör en
länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria och bör bevars.

En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner,
synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om
skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om
person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På
Runstens kyrkogård är lantbrukare och hemmansägare de vanligaste titlarna. Andra som
förekommer såsom småskolläraren, mejeristen, köpmannen, häradsskrivaren, kyrkoherden,
kontraktsprosten, prostinnan, muraren, skräddaremästaren, husaren, riksdagsmannen och
byggmästaren vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten.
Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra
landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem.
Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens
inventarieförteckning. Även gjutjärnvårdarna och urnorna ska föras in på
inventarieförteckningen och vårdas såsom kyrkliga inventarier.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och
får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam
på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika
tider.

Sammanfattningsvis:
• Runstens kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, kyrkogårdsmuren, kyrkplanen
och prästgården centrum i en kyrklig kulturmiljö med rötter i medeltiden.
• På Runsten finns flera äldre gravvårdar av olika material och utförande som ger en
god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av 1800-talet fram till idag.