Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Stockholm kn, ORGELPIPAN 10 S:TA CLARA KYRKA

 Anläggning - Värdering

s:ta CLARA KYRKA
3/24/06
Motivering
Clara kyrka har murar med strävpelare, spetsbågiga fönsteröppningar och valv kvar från 1590-talet då kyrkan uppfördes. Gotikens former lever kvar, trots renässansens intåg, men med bredare kyrkorum och bredare fönsteröppningar än vad som var vanligt under medeltiden. De röda tegelmurarna sätter idag sin prägel på exteriören. Långhuset och det höga västtornet har dock helt olika karaktär. Långhuset fick mycket av sin form efter Klarabranden 1751 då Carl Hårleman ledde återuppbyggnaden. Tornet fick sitt nuvarande utseende i nygotik på 1880-talet efter Helgo Zettervalls ritningar med dekorativa inslag i form av glaserat tegel. Med sin höga kopparklädda spira, högst i Stockholm, är den ett riktmärke och omistlig i stadsbilden.

Det ljusa och rymliga kyrkorummet präglas av Agi Lindegrens renovering 1906-07. Genom ett helhetsgrepp ersatte han 1700-talets fasta inredning med nyritade inventarier, undantaget altare, altaruppsats och predikstol. Han lät Olle Hjortzberg, som kom att bli en av landets mest uppskattade kyrkomålare, dekorera väggar och valv med ett ljust och till formen lätt måleri. Under 1900-talet har Lindegrens förändringar tonats ned vid olika renoveringar. Altaruppsatsen har återställts, en kopia av 1700-talets altarring har ersatt Lindegrens av marmor, glasmålningarna i korsarmarnas runda fönster har tagits ned, den höga bröstpanelen har tagits bort och det vit-grönrutiga marmorgolvet har lagts om i kalksten. Trots denna dämpning av Lindegrens arbete präglas kyrkan fortfarande av 1907 års renovering med den starka helhetsverkan dekormåleriet, läktarna och orgeln ger.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
" kyrkans viktiga roll i stadsbilden med sitt karakteristiska torn
" långhusets ursprungliga tegelmurar, valv och fönsteröppningar
" den av 1700-talet präglade långhusexteriören
" interiörens fasta inredning från 1700-talet så som altaruppsats, predikstol och epitafier av hög konstnärlig kvalitet
" 1907 års renovering i form av t ex orgelfasad, läktare och dekormåleri
" kyrkogårdens långa tradition sedan Klara klosters tid
" behovet av kyrkogården som en stilla plats mitt i Stockholms city.