Stäng fönster Norrköping kn, STORA GYLLINGE 1:2 ÖSTRA HUSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
ÖSTRA HUSBY KYRKOGÅRD, ÖSTRA HUSBY KYRKA | |
1/1/06 |
Motivering |
---|
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Östra Husby kyrka med kyrkogård, omgärdning, grindar, trädkrans och gravkapell utgör en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska värden. Kyrkogården är indelad i tre klart avläsbara delar med den äldsta delen på höjdryggen runt kyrkan, kvarter A, en utvidgning från mitten av 1800-talet, kvarter B och C, samt en utvidgning från sent 1970-tal, kvarter D-F. De olika delarna har olika typer av omgärdningar med en traditionell kyrkogårdsmur runt den äldre delen, ett enkelt staket med tunna järnslanor respektive häck runt delen från mitten av 1800-talet och en häck runt 1970-talets utvidgning. De olika omgärdningarna understryker att kyrkogårdens delar tillkommit vid olika tid. Även grindarna har delvis olika utformning med den mest påkostade grinden till den gamla kyrkogårdsdelen, kvarter A. Grinden till kvarter DF är av samma typ, men med ett enklare utförande. Det rör sig troligen om en kopia eller en grind som flyttats från ett tidigare läge. Av äldre fotografier att döma har kyrkogården haft en tät trädkrans och även en allé utmed den väst/östliga mittgången. Bevarade träd i trädkransen utgörs till stor del av almar. Träden i trädkransen visar på det parkideal som blev vanligt på landsortskyrkogårdarna framför allt under 1800-talet. Här har man även nyplanterat en del av den tidigare allén, vilket följer en äldre tradition. Gravkapell/begravningskapell började uppföras under 1800-talets senare del men blev vanliga på våra kyrkogårdar under 1900-talet. Bruket med ett gravkapell för mindre begravningsceremonier eller mer för kistförvaring fick stort genomslag. De kan vara enkla eller mer påkostade och ritades i sin tids stilideal. Gravkapellen utgör en del av kyrkomiljön och har ofta en central placering eller så är gången till gravkapellet ofta betonad genom t ex en särskild vegetation. I Östra Husby ligger gravkapellet i fonden från kyrkans västportal och markeras genom ädelgranar. Kyrkogårdens olika delar har även delvis olika strukturer. I kvarter A finns det flera mer påkostade gravvårdar och även några grusgravar. Av dessa omgärdas en med pollare och kätting, en med stenram och fem med omgärdningshäckar. I kvarter B och C finns det ett antal linjegravar och i kvarterens utkanter är det en del större familjegravar varav flera i kvarter C är grusgravar omgärdade med häckar eller stenramar. Gravarna med grus- eller sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar. I Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av buxbom. Omgärdning med stenram verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m 1960-talet. Mer påkostade omgärdningar utfördes som järnstaket eller järnkätting med pollare och det senare finns här i Östra Husby. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har tagits bort i länet vid senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Grusgångarna markerar delvis de olika kvarterens indelning. Enskilda gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det gäller t ex de äldre gravvårdarna från 1800-talet och gravvårdar av en speciell typ så som obelisk och en gravvård med porträttmedaljong. Av mycket högt lokalhistoriskt värde är den äldsta gravvården i kvarter B. Även andra gravvårdar kan ha ett högt lokalhistoriskt värde då de visar på händelser eller personer av stor betydelse eller väl kända i Östra Husby. Titlar på gravvårdar säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I Östra Husby dominerar titlar som visar på en jordbruksbygd, framför allt ”hemmansägare”. Andra titlar är bl a ”färjkarlen” och ”f d kyrkovärden”. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Gravplats nr 1-209 Kulturhistorisk bedömning Kvarter A utgör kyrkogårdens äldsta del. En stor del av gravvårdarna är från åren kring sekelskiftet 1800/1900 och ofta av svart granit. Detta ger kvarteret en påkostad prägel. Här finns också några omgärdade grusgravar. Gravarna med grus- eller sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar. I Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av buxbom. Omgärdning med stenram verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m 1960-talet. Mer påkostade omgärdningar utfördes som järnstaket eller järnkätting med pollare och det senare finns här i Östra Husby. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har tagits bort i länet vid senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarterets karaktär understryks också av den tydliga riktningen mot kyrkogårdens huvudingång i söder. Kvarter B Gravplats nr 1-390 Kulturhistorisk bedömning Kvarter B har kvar delar av en äldre struktur med enklare linjegravar centralt i kvarteret och mer påkostade gravar invid kyrkogårdens avgränsning. Detta har varit en vanlig indelning på länets kyrkogårdar och det är kulturhistoriskt värdefullt att kunna avläsa detta på kyrkogården. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. I kvarteret finns en gravvård med påskriften ”Hans graf var den första på denna kyrkogård”. Gravvården har ett mycket högt lokalhistoriskt värde då den kan datera kyrkogårdens utvidgning på 1800-talet. Grusgångarna markerar delvis kvarterets indelning och rygghäckar betonar kvarterets strikta karaktär. Kvarter C Gravplats nr 1-388 Kulturhistorisk bedömning Kvarter C har kvar delar av en äldre struktur med enklare linjegravar centralt i kvarteret och mer påkostade gravar invid kyrkogårdens avgränsning. Detta har varit en vanlig indelning på länets kyrkogårdar och det är kulturhistoriskt värdefullt att kunna avläsa detta på kyrkogården. Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen inte någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Det är av vikt att bevara linjegravvårdar så man kan följa ordningen på gravläggningarna. Gravarna med gruseller sandtäckt yta hör till en gravtradition som troligen växte fram under andra delen av 1800-talet och var mycket vanligt förekommande i länet. Denna typ av gravar omgärdades oftast av häckar eller stenramar. I Östra Husby utgörs kvarvarande omgärdningshäckar av buxbom. Omgärdning med stenram verkar allmänt ha varit vanligast under 1920-talet t o m 1960-talet. Grusgravar är en typ av gravanläggning som till stor del har tagits bort i länet vid senare tiders omläggningar av gravkvarter och de har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Grusgångarna markerar delvis kvarterets indelning och rygghäckar betonar kvarterets strikta karaktär. Kvarter D-F Gravplats nr D 1-240, E 1-191 och F 1-155 Kulturhistorisk bedömning Kvarterets kulturhistoriska värde ligger framför allt i enskilda gravvårdar. |