Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, STYRSTAD 9:4 M.FL. STYRSTADS KYRKA

 Anläggning - Värdering

STYRSTADS KYRKOGÅRD, STYRSTADS KYRKA
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Styrstads kyrka och kyrkogård med dess omgärdning, grindar och gravkapell bildar en väl
sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
Kyrkogården omgärdas av både en äldre stenmur och en cementerad mur med staket. Grinden
i den södra muren har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det är en rikt dekorerad pargrind
i järnsmide.
Trädkransen minner om ett äldre parkideal som råder på våra stadskyrkogårdar från slutet av
1700-talet. Från 1800-talet blev det även vanligt på mindre landsortskyrkogårdar att plantera
träd. Trädkransen är också markerad på den häradsekonomiska kartan från 1870-talet. Vidare
är rygghäckarna viktiga för strukturen. Att flertalet häckar utgörs av tuja gör att de även ger
ett grönt intryck under vinterhalvåret och binder samman raderna av gravar.
Gångarna är viktiga för intrycket av kyrkogården. Särskilt värt att notera är den södra gången
som leder från grinden och fram till kyrkan. Den är kantad av en allé av hamlade almar. Ett
äldre solur i granit från 1785 och en runsten står utmed gången. En runsten till finns på den
norra sidan, utanför kvarter E. Dessa runristningar vittnar om att kristendomen kom till
trakten för ca 1000 år sedan.
Enskilda gravvårdar kan ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan gälla ålderdomliga
gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller gravvårdar av en speciell
typ eller hantverksmässigt utförande. Det gäller bland annat de äldre gravvårdar från 1600-,
1700- och 1800-talet. Exempelvis finns det flera kalkstenshällar där flertalet av dem är från
1600-talet. De är alla svårlästa och i dåligt skick. För att de ska finnas kvar till eftervärlden
behöver de förvaras bättre och lagas.
Vidare finns det flera andra äldre typer av vårdar. Bland annat finns det äldre järnkors,
bautastenar, ett keltiskt kors, stele m.m. Det är inte så stor andel av gravvårdarna som har
någon titel, även om det förekommer. De vanligaste titlarna är ”Lantbrukare” och
”Hemmansägare”. Det finns även flera som bär titeln ”Kyrkoherde” och ”Nämndemannen”.
Titlar är kulturhistoriskt intressanta eftersom de ger mycket information om näringsliv och
sociala förhållanden i en bygd.
Det finns flera större påkostade familjegravar i närheten av kyrkan. Det är en vanlig struktur
på kyrkogårdar att mer påkostade och större gravanläggningar förläggs till kvarterens
ytterkanter och i anslutning till kyrkan. Öster om koret finns flera stora grus/stenramsgravar.
Gravkapell är en relativt vanlig byggnad på våra kyrkogårdar i länet. Till Styrstads gravkapell
donerades pengar 1938 varefter byggandet kom igång. Frågan om gravkapell hade redan
väckts 1913 men försenades i drygt tjugo år p.g.a. andra utgifter för kyrka och skola. Kapellet
är fyrsidigt och uppfört i vitputsat tegel.

Beskrivning av enskilda kvarter
A 1:a kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
En stor del av det kulturhistoriska värdet ligger i kvarterets struktur. Rygghäckarna och
gångarna som löper runt hela kvarteret ger intrycket av en strikt karaktär. Det finns ett par
gravvårdar som är intressanta. Dels finns det två gravvårdar med titel, nr 25 och 93. Dessa bär
titlarna ”Komminister” och ”Hovrättskommissionären”. Värt att notera är även raden som
vikts åt trafikoffer i en bussolycka vid Karlskoga 1999. Sju tonårspojkar omkom och deras
gravvårdar utmärks genom att det på flertalet av dem finns foto på den omkomne och att
gravvården har någon form av sportsymbol.

C 2:a kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
Rygghäckar och gångar är viktiga för kvarterets struktur. Det finns flera kulturhistoriskt
intressanta gravvårdar. Bland annat finns en större sandtäckt grav som omgärdas av ett
järnsmidesstaket, vård nr 45. Det finns ett par andra också som har stenram och sandtäckning.
Omgärdningar av stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet. Gravvårdar med någon
form av titel är också värdefulla. Inom kvarteret finns flera vårdar med titel. ”Lantbrukaren”
och ”Hemmansägaren” är den vanligaste. Det finns även ”Kyrkvärden”, ”Kantor”,
”Kammarmusiker”.

B 3:e kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret har en strikt karaktär med dess fyra rygghäckar av tuja. Dessa ger ett städsegrönt
intryck året runt och förstärker raderna av gravar. I nordsydlig riktning löper tre grusgångar
inom kvarteret och delar in kvarteret i fyra gräsmattor. Detta förstärker den strikta bilden av
kvarteret och bidrar i stor utsträckning till dess kulturhistoriska värde. Det finns några
exempel på kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar inom kvarteret. Bland annat förekommer
olika titlar såsom ”Lantmästaren”, ”Doktor”, ”Kantor”, ”Trädgårdsmästrare”, ”Lantbrukaren”.
En av gravvårdarna är från 1800-talet, nr 57. Annars är vårdarna från senare tid.

D 4:e kvarteret.

Kulturhistorisk bedömning
Inom kvarteret finns flera kulturhistoriskt intressanta gravvårdar. Exempelvis finns det flera
gravar med stenram och sand. Det var mycket vanligare förr, från 1920-talet och framåt i
tiden, med omgärdningsgravar täckta med grus eller sand. Dessa har i stor utsträckning såtts
igen med gräs. Också deras placering är enligt äldre tradition. Det var förr vanligt att större,
mer påkostade gravvårdar placerades utmed gångar, kvarterens ytterkanter och i närheten av
kyrka. Det finns flera kulturhistoriskt intressanta titlar på gravvårdarna i kvarter D. De i
särklass vanligaste är ”Lantbrukaren” och ”Hemmansägaren”, titlar som är vanliga för en
jordbruksbygd som Styrstad.
Vidare spelar rygghäckarna och gångsystemet en stor roll för intrycket av kyrkogården. För
övrigt har soluret från 1785 ett högt kulturhistoriskt värde. Det är märkt ”Gifwen af P. E.
Berg”. På framsidan står det ”Til kyran 1785”.

E 5:e kvarteret

Kulturhistorisk bedömning
Det finns flera mycket gamla gravhällar inom kvarteret. Dessa har ett mycket högt
kulturhistoriskt värde, men är dessvärre alla i dåligt skick. För att dessa ska kunna bevaras till
eftervärlden är det nödvändigt att de ses över och får ett bättre skydd än de har idag. Vidare
finns det andra kulturgravar. Den äldsta gravvården som står kvar på ursprunglig plats är nr
35 från 1838. Det finns flera högresta gravvårdar av äldre modell. Bland annat finns det ett
keltiskt kors från 1911. Ett par vårdar med titel förekommer också. Den vanligaste, med tre
stycken, är ” Kyrkoherde/n”. Den andra titeln som förekommer är ”Verkmästare”. Inom
kvarteret ligger också kyrkogårdens gravkapell. Gravkapell är en relativt vanlig byggnad på
våra kyrkogårdar i länet. Till Styrstads gravkapell donerades pengar 1938 varefter byggandet
kom igång. Frågan om gravkapell hade redan väckts 1913 men försenades i drygt tjugo år
p.g.a. andra utgifter för kyrka och skola. Kapellet är fyrsidigt och uppfört i vitputsat tegel.