Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, DAGSBERG 3:4 DAGSBERGS KYRKA

 Anläggning - Värdering

DAGSBERGS KYRKA, DAGSBERGS KYRKOGÅRD
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Dagsbergs kyrka och kyrkogård med dess grindar, mur, vegetation och byggnader är en
väl sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
Gravkapellet/tiondeboden/sockenmagasinet är troligen medeltida och hör till ett fåtal
bevarade i länet. Det har tidigare funnits ett flertal tiondebodar i framförallt Götaland
och Svealand. Även intilliggande byggnader som kyrkstallet och stenboden är viktiga
för kyrkogårdsmiljöns karaktär. I den södra muren finns en byggnad, numera
innehållande förråd, el-central och WC. Eventuellt kan det tidigare ha funnits en
stiglucka där som markerade ingången. Utanför på den södra sidan finns en äldre
prästgård.

Till kyrkogårdens struktur hör bl. a. de mer påkostade familjegravarna i kyrkans närhet
och i yttervarvet utmed kyrkogårdsmuren. Åtminstone sedan andra delen av 1800-talet
var det vanligt med en indelning av kyrkogårdarna i länet som innebar att de mer
påkostade gravarna placerades invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterets ytterkanter.
Enskilda gravvårdar kan ha ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Det kan
gälla ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar med person- eller lokalhistoriskt värde eller
gravvårdar av en speciell typ eller hantverksmässigt utförande. Bland annat har de
gravvårdar som har någon form av titel ett kulturhistoriskt värde. Titlar på gravvårdar
säger mycket om en trakts näringsliv och sociala struktur. På Dagsbergs kyrkogård finns
flera olika titlar. De vanligaste titlarna är Lantbrukare och Hemmansägare med tretton,
respektive fem stycken vårdar. Övriga yrkestitlar är Fiskaren, Plåtslagarmästare,
Häradsdomare, Gravören, Riksdagsmannen och Nämndemannen. Det finns även flera
kyrkliga titlar så som Kantor, Kyrkoherden och Pastor.

Kyrkogårdens allra äldsta gravvårdar ligger söder om tornet och öster om koret. Söder
om kyrktornet finns tre hällar. De är från 1587, 1652 och 1789. De har med all
sannolikhet ursprungligen legat i kyrkgolvet. På de två senare har avrinningsrännor för
vatten huggits i nederkant. De är dessutom mycket spruckna. Det vore önskvärt att en
annan lösning togs fram för att dessa stenar ska kunna bevaras till eftervärlden.
Öster om koret finns en sten från 1760 samt fem stenar från 1800-talet. På fyra av de
ålderdomliga vårdarna kan man följa de boende på Bråborgs kungsgård från
befallningsmannen Giart Pavelson med hustrun Barbro Nilsdåter döda 1652, till
löjtnanten F.W.R. Morath död 1814.

Vidare ligger det kulturhistoriska värdet i kyrkogårdens struktur med dess rygghäckar,
grusgångar och trädkrans. Över hela kyrkogården förekommer rygghäckar som bidrar
till den tidstypiska, strikta karaktären. Det stora antalet höga lövträd visar på det
parkideal som var vanligt på stadskyrkogårdarna från slutet av 1700-talet, och på
landsortskyrkogårdarna åtminstone från mitten av 1800-talet.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A, gravplats nr 1-94

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de mer påkostade gravarna vid den södra
kyrkogårdsmuren. De visar på en indelning av kyrkogårdarna som har varit mycket
vanlig åtminstone sedan andra delen av 1800-talet, då de mer påkostade gravarna
placerades invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens ytterkanter. Det finns även flera
olika titlar inom kvarter A, såsom Hemmansägaren, Fiskaren, Kyrkoherden,
Plåtslagarmästare och Häradsdomare etc. Den vanligaste förekommande titeln är
lantbrukaren, med två st. Titlar är kulturhistoriskt värdefulla eftersom de kan berätta
mycket om en trakts näringsliv och sociala struktur.

Vidare finns ett högt kulturhistoriskt värde i kvarterets struktur med dess grusgångar
och rygghäckar. Dessa bidrar till den strikta, tidstypiska strukturen.

Kvarter B, gravplats nr 1-182

Kulturhistorisk bedömning
Utmärkande för den här delen av kyrkogården är den sannolikt medeltida tiondeboden
eller möjligen sockenmagasinet. Tiondebodar har tidigare varit mycket vanliga i
framförallt Götaland och Svealand. Numera finns det inte så många kvar. I Östergötland
finns bl. a. två i Västerlösa och Normlösa. Enskilda gravvårdar har ett högt
kulturhistoriskt värde. Det gäller bland annat gravvårdar med någon form av titel. Titlar
som förekommer inom kvarter B är bland annat Hemmansägaren, Lantbrukaren,
Styckmästaren och Lärarinnan. Ett högt kulturhistoriskt värde ligger också i
kyrkogårdens struktur med dess grusgångar och rygghäckar. De är viktiga för att
bibehålla den tidstypiska, strikta karaktären.


Kvarter C, gravplats nr 1-143

Kulturhistorisk bedömning
Det största kulturhistoriska värdet består i denna del av kyrkogården av dess gång- och
häcksystem. Rygghäckarna är viktiga för att understryka den bitvis strikta karaktären
och är typiska för sin tillkomsttid, decennierna runt 1900-talets mitt. Enskilda
gravvårdar har ett högt kulturhistoriskt värde. Det gäller framför allt de som har någon
form av titel. De titlar som förekommer i kvarter C är Lantbrukare, Kvarnägare,
Trädgårdsmästaren, Färgarmästaren och Fiskaren. I det här kvarteret är alla gravar från
senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet.

Kvarter D, gravplats nr 1-84

Kulturhistorisk bedömning
Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger i de mer påkostade gravarna vid den södra
och östra muren. Det visar på en indelning av kyrkogårdarna som har varit mycket
vanlig åtminstone sedan andra delen av 1800-talet, då de mer påkostade gravarna
placerades invid kyrkogårdsmuren eller i kvarterens ytterkanter. Det finns även flera
olika titlar inom kvarter D såsom Hemmansägaren (tre st), Lantbrukaren (sju st),
Nämndeman, Ämneslärarinnan, Sjökapten och Fjärdingsmannen (3 st) etc. Titlar är
kulturhistoriskt värdefulla eftersom de kan berätta mycket om en trakts näringsliv och
sociala struktur.