Stäng fönster Lund kn, STORA RÅBY 33:18 STORA RÅBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| Stora Råby kyrka, STORA RÅBY KYRKA | |
| 5/14/15 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Stora Råby kyrkoanläggning Stora Råby kyrka har genom sin centrala placering på en högrygg i byns mitt en stor betydelse för upplevelsen och förståelsen av Stora Råby kyrkby. Kyrkan har en historia som sträcker sig närmare 900 år bakåt i tiden och utgör därmed en viktig länk till byns äldre historia. Kyrkan har även ett betydelsefullt värde som identitetssymbol för byn Stora Råby. Med sin bevarade planform med västtorn, vapenhus i söder och kor i öster, sina vitkalkade murar och trappstegsgavlar framstår Stora Råby kyrka som sinnebilden för en medeltida skånsk kyrkobyggnad. De kraftiga strävpelare och strävbågar som tillfördes av Carl George Brunius för att säkra tornets stabilitet 1843, bidrar väsentligt till kyrkans karaktär. I sitt ämbete som arkitekt vid Lunds domkyrka var Brunius en flitig restauratör och landets främsta kännare av Skånes medeltida arkitektur. Bly var i äldre tider ett av de vanligaste taktäckningsmaterialen för kyrkobyggnader. Idag återstår ytterst få bevarade blytak. Än färre kyrkor bär blytak på flera byggnadsdelar. Utöver Lunds domkyrka och Fjelie kyrka är det enbart Stora Råby kyrka som ännu har blytak på både kor, långhus och torn. De bevarade blytaken i Stora Råby kyrka har höga byggnads- och byggnadsteknikhistoriska värden. De har även betydande pedagogiskt värde då de uppvisar ett material som förr var vanligt förekommande men idag är ytterst sällsynt. Samma funktion har trappstegsgavlarnas avtäckningar med munk- och nunnetegel som visar på tegelpannors äldre utformning. Interiören domineras av långhusets medeltida kryssvalv. Valven och kyrkans murar är uppförda i medeltida tegel, något som är relativt ovanligt för den här typen av kyrkobyggnader. Konstruktionen utgör därför en viktig källa till kunskapen om byggnadstekniker och material under äldre medeltid (perioden före 1350). Målningen på triumfbågväggen från 1400-talet som troligen utförts av Vittskövlegruppen och föreställer korsfäste Kristus vilandes i Gud Faders armar har höga konsthistoriska värden. Även figurinen i det västra valvet, kallad Knut Råby, och den astronomiska figuren i det västra valvet är sällsynta och har höga kulturhistoriska värden. Bland kyrkorummets inventarier utmärker sig dopfunten från 1200-talet med dopfat från 1690 som särskilt kulturhistoriskt intressanta. Även orgelfasaden från 1969, med sin lekfulla utformning i den tyskinfluerade stil som kom till Sverige under 1950- och 1960-talen har ett visst kulturhistoriskt intresse. De slutna bänkkvarteren har en viktig funktion som riktningsbetonande element i kyrkorummets gestaltning. Trätavlan snidad av Henning Åkerman 1937 som föreställer Henric Schartau (kyrkoherde i Stora Råby, 1793–1825) påminner besökaren om väckelsepredikanten Schartaus koppling till kyrkan. |
